En massa mål i baken, vilka är bäst/sämst

En massa mål i baken, vilka är bäst/sämst

Det surras lite om att Gustaf Franzén skulle skickas ned till Vita Hästen för att han varit inne på för många mål bakåt, framförallt i boxplay. Han var inne på alla tre av Rögles powerplay-mål. Jag tänkte därför ta mig friheten att kolla på vilka spelare som faktiskt varit inne när det blivit nätrassel i fel kasse. Nu är det bara tre matcher som gått och det är kanske lite lite data att gå på, men det kan vara intressant ändå.

Först och främst, som ni kanske märkt är Peter Andersson den som har mest istid av alla i laget med 22:44 i snitt per match. Han följs av Viktor Ekbom med 22:33. Sedan kommer Tom Wandell med 20:53 och lite förvånande efter honom kommer Dominique Heinrich med 19:11. Han följs av Wandells kedjekamrater Joel Mustonen (18:51) och Daniel Viksten (19:03).

Minst av alla har Gustav Backström spelat (9:16) tillsammans med Kalle Jellvert (9:37) och Gustaf Franzén (11:04). Inget orimligt i det utan de är yngst och mest oerfarna. Trots det är samtligt +1 i statistiken.

Plus och minus

Även om det inte är den bästa statistiken att gå på, är det den vi har i dagsläget. Bästa plus/minus i laget har Joel Mustonen med +3. Han är även +1 i powerplay och han har inte varit inne på ett enda baklängesmål hittills. Näst bäst är Wandell med +2, men han har ett baklängesmål i boxplay till last. Sett till spelet fem mot fem är faktiskt Örebro på plus som helhet. Det är sex spelare som ligger +1 och sex ligger på -1, medan resterande är +/-0, utöver Wandell och Mustonen som då drar laget till plus totalt.

Sedan finns det ett par spelare där det är fullt blås i båda riktningarna: Libor Hudacek, Dominique Heinrich och Petr Zamorsky har alla varit inne på två mål framåt, men också två mål bakåt. Förra årets MVP verkar hamnat lite i skamvrån och spelar endast 11:56 per match såhär långt och är -1, men han är fortfarande bäste tacklare i laget med 6 duktiga träffar.

Det är när man tar hänsyn till ”special teams” som det faktiskt börjar synas något. Örebro har gjort två mål i powerplay på 8 försök. Det är 25% utdelning, vilket får ses som godkänt även om underlaget är skralt. Det är också tydligt att de som spelar powerplay spelar inte heller boxplay; med ett undantag: Peter Andersson(PP: 2:43, BP: 2:44), och möjligen Michael Haga (PP: 2:34, BP: 1:18). I övrigt är det ingen som har någon betydande speltid i båda spelformerna.

Boxplay …

I boxplay däremot ser det bra dystert ut. De spelare som ska vara ledande och styra upp det spelet är de som syndat absolut mest och inte alls levt upp till förväntningarna. Samtidigt har nygamla värvningen Anders Eriksson inte levt upp till förväntningarna.

Ekbom och Kalle Olsson har båda varit inne på 5 mål bakåt i den spelformen, men då ska man kanske ta hänsyn till att Ekbom spelar 3:36 per match och 16% av sin speltid i boxplay och Olsson hela 3:40 (23,85%) per match. Andersson är näste syndare med fyra insläppta, men han spelar då ”bara”  2:44 per match (12% av speltiden).

Efter dessa herrar följer just Franzén tillsammans med Bobbo Petersson (1:57, 11,42%) på tre insläppta. Franzén spelade totalt bara 8:49 i snitt per match, men fick ändå spendera 2 minuter av dessa med att spela boxplay (18% av speltiden). Under den korta tid som Eriksson varit i klubben så har han hunnit varit inne på två mål bakåt i boxplay (2:24, 18,65%). Inte riktigt den förstärkning som laget hoppats på skulle jag tro. Han delar den placeringen med Kalle Jellvert (1:11, 12,36%).

Johan Wiklander och Johan Motin är just nu de som gör bäst ifrån sig i den spelformen med bara ett mål bakåt och spelar då cirka 2 minuter i boxplay vardera. Ser man till tiden mellan insläppta mål som de befinner sig på isen är Motin ändå bara knappt bättre än Olsson och Ekbom eftersom de spelar så mycket mer. Wiklander däremot står ut med den bästa tiden där, men det är ändå en ganska mager siffra han står på även om han är bäst i laget: 3:21 mellan mål. En Olsson i storform har legat uppemot 18 minuter mellan mål, och det är däromkring de bästa i SHL ligger.

Olsson och Ekbom får dra ett tungt lass i boxplay, men det har uppenbarligen inte fungerat. Ekbom och Andersson var inne på båda Färjestads mål, som både kom i deras powerplay, och igen under Rögles ledningsmål till 3-4. Olsson har haft en rad olika kedjekamrater på sina mål.

Övriga backpar har varit olika uppställningar där Peterssons tre mål har kommit med olika partners.

Ryktet

Och om jag ska kommentera ryktet i inledningen av texten verkar det som att tränarna spelat Franzén som en boxplayspecialist och i den rollen har han inte levererat, men är det verkligen vad han är värvad för? Spela massor med boxplay? När man dessutom slänger in han och Jellvert samtidigt mot ett hett Rögle så undrar jag vad man tänker? Det är verkligen att hålla för ögonen, kasta dem in i elden och hoppas de kommer ut med levande efteråt. Att sedan han var inne på alla tre av Rögles mål är verkligen olyckligt, men kan man verkligen skylla alla målen på honom enskilt?

Jag hade förhoppningar om att Franzén skulle kunna vara en pusselbit i boxplay, men jag kan tycka att man lagt ett väl stort ansvar på en så pass ung spelare. Samtidigt har Örebro dragit på sig en jäkla massa utvisningar och man har behövt använda många spelare i boxplay. Jag tycker fortfarande att det är fel att straffa en ung spelare på detta vis. Det är kortsiktigt tänkt och visar inget förtroende för spelaren.

Det är min åsikt i alla fall. Spelare måste få göra misstag, få konstruktiv kritik och kunna fortsätta att utvecklas. Att skicka bort dem och låta någon annan utveckla dem känns helt utdaterat, och missgynnande för både spelare och lag.

Nya kedjor

Den här texten blev mycket längre än jag tänkte från början, men det verkar bli klart att det kommer vara en i alla fall delvis ny uppställning mot Leksand ikväll. Eftersom spelet fem mot fem inte är det stora problemet, även om jag kan hålla med Lasse Wirström att det saknas lite ”eld” på isen, vet jag inte om det är rätt väg att gå. Om boxplay hade fungerat som det skulle hade Örebro tagit poäng i båda matcherna. Risken är nu att vi kommer se ett par kedjor som klickar ännu mindre än senast och fem mot fem-spelet blir sämre. Ett desperat drag jag inte heller gillar, men de får gärna bevisa mig fel.

Nog med gnäll för denna gång. Jag hoppas fortfarande att vi får se ett heltaggat Örebro som är med från start. Leksand har en riktig styrka och det är skridskoåkningen med hög press. Jag kan inte se hur de ska kunna bli överrumplade av den … igen.

2 thoughts on “En massa mål i baken, vilka är bäst/sämst

  1. Galet märkligt att ha Franzén i BP så mycket. Likaså att när Brage lämnat kassen för en spelare extra i slutet av matchen så… skickar Kenta in Wiklander & Co. för första tek? Wat?

  2. Kenta är history efter dennan säsong. Frågan är endast om han blir det efter säsongen eller under den. Kenta var rätt val där och då. Kanske säsongen efter också. Men sedan skulle man valt ett annat spår.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *