Försäsongen summerad

Försäsongen summerad

Örebro Hockey avslutade sin försäsong med förlust mot Karlskrona. Det gör att de slutar på 4 vinster och 4 förluster och en målskillnad på +3 med 22 gjorda mål och 19 insläppta. Det ger ett snitt på 2,375 insläppta mål per match och 2,75 gjorda mål per match. Det var ungefär det snitt Luleå hade förra säsongen när de knep 4:e-platsen i tabellen. Nu är ett genomsnittligt SHL-lag bättre än flertalet av de lag Örebro mött på försäsongen så jag skulle inte dra för många växlar av den jämförelsen.

Värt att notera är att alla vinster kommit mot sämre lag och alla förluster kommit mot mer likvärdigt motstånd. Brynäs, Ocelari Trinec, Lahti Pelicans och Karlskrona var förluster, medan segrarna kom mot Almtuna, HK Poprad, Vita Hästen och Leksand. Dock ska det påpekas att alla förlustmatcher var jämna historier med som mest 2 måls skillnad i slutet, men i två av dem gick Örebro av isen mållösa.

Eftersom skottstatistiken har varierat mellan obefintlig till bristfällig och upp till ibland fullt godkänd har jag valt att inte lägga någon vikt vid den. Jag har inte heller försökt mig på någon djupare individuell eller avancerad statistik.

Utvisningar

Örebro drog på sig i snitt 4,25 utvisningar per match. De fick med sig 5 utvisningar i snitt per match. Om vi tittar på spelarna är det fyra stycken som sticker ut lite när det kommer till antal utvisningar: Alexander Hellström (6), Siim Liivik (4), Johan Wiklander (4) och Greg Squires (4) har tillsammans dragit på sig mer hälften av alla lagets utvisningar. För tuffa spelare som Hellström och Liivik som ibland också har med sig en motståndare ut i utvisningsbåset kan jag förstå att de är med i denna statistik, men Wiklander och Squires borde inte spendera speciellt mycket tid i det båset.

Bobbo Petersson hade annars flest utvisningsminuter i och med att han drog på sig ett matchstraff mot Pelicans.

Poäng

Vinnare av poängligan blev backen Petr Zamorsky som lyckats skrapa ihop hela 10 poäng på 8 matcher. Fyra av dessa kom i 5-0-segern mot Poprad, men han har gjort poäng i 5 olika matcher. Det senare är även sant för Tom Wandell som kom upp i 7 poäng på 8 matcher. Trea i poängligan blev Joel Mustonen med 5 poäng på 8 matcher. Fyra blev Greg Squires 4 poäng, varav 3 mål och 1 assist, men han lyckades bara göra poäng i två matcher. Libor Hudacek som också stannade på 4 poäng, men 2 mål och 2 assist, hade sina poäng utspridda över 4 olika matcher.

Om man får dela ut stilpoäng borde jag nämna Marcus Weinstocks 3 assist som alla var läckra framspelningar. I andra änden finns Siim Liiviks fyra assist som alla är andrahands, men i minst två av dem hade han ändå stor del i målen när han stångades med motståndare medan hans medspelare fick tid att göra sitt.

De enda ordinarie spelarna som blev poänglösa är Viktor Ekbom, Kalle Jellvert, Gustav Backström och Alexander Hellström.

Hela poängligan finns att se via länken i menyn ovan.

Powerplay

Bristen på bra statistik gör det svårt att göra några djupgående analyser av både powerplay och boxplay. Efter en försiktig överslagsräkning landar jag på 17,5%. Nog för att powerplay sett bättre ut överlag, men effektiviteten är inte tillräckligt bra för att jag ska känna mig riktigt nöjd. Det är fortfarande en förbättring av förra året katastrofala 15,63%. Det skjuts mer och vi gör mer mål, så långt är det bättre, men jag skulle nog vilja se lite fler mål helt enkelt. Gränsen för godkänt går vid 20% ungefär.

Boxplay

Örebro har haft ett fullt godkänt boxplay-spel i flera säsonger nu. Första året i SHL var laget rena katastrofen i den här spelformen, men efter det har det ryckt upp sig rejält och förra året var laget ett av seriens bästa med 81,88%. Om jag gör en lika försiktigt överslag på spelet i boxplay kommer jag fram till 82,35%. Det är jag beredd att säga att det är mer än godkänt. Förlusten av Anders Eriksson som spenderade väldigt mycket tid i den här spelformen har knappt märkts.

Totalt ger det oss en summa på 99,85%. Vad innebär det då? Förra säsongen var det bara fyra lag som var bättre än så: Skellefteå, Frölunda, Linköping och Brynäs. Det är med andra ord ett gott tecken och även om det inte garanterar en bra placering i tabellen, Brynäs är ett bevis på det, är det en bra hjälp på vägen.

Skadorna

Jag avslutar med lite saker som inte går att sätta siffror på. Att Johan Motin skulle gå och skära sönder handen i ett kampmoment på träning är ren och skär otur verkligen. Jag lider med Motin som nu också verkar missa öppningsmatchen mot Färjestad på lördag efter att skadan läkt långsammare än väntat. Att han sedan aldrig kommer bli helt återställd känns givetvis också surt.

När det kommer till Martin Johansson och Joakim Andersson är det lite svårare att vara lika förstående. Vi vet sedan länge att Johansson haft problem med skador och det känns verkligen jättetråkigt att han gått sönder igen, men jag tycker att två fystränare ska kunna förebygga detta bättre med den kända skadehistorik som finns. Sedan händer tråkiga saker som inte går att föutse eller förebygga, det får man acceptera, men det gnager lite.

Johansson som är en härlig spelare, inte bara för sin extrema skridskoåkning utan även sitt hårda jobb och bitvis fysiska spel, kommer att lämna en lucka efter sig i truppen. När han väl är hel igen kommer Örebro att kunna höja sig en nivå till.

Sedan har vi Andersson som sägs att han var småskadad redan på slutet av förra säsongen och att han inte är hel än idag är även det lite frustrerande att se. Han värvades hit som ett stort namn, men än så länge har han inte spelat en minut med laget. Vi vet att han spelade mycket i tredjekedjan för två säsonger sedan och gjorde ett väldigt bra jobb med det. Han fick OK med istid och var väldigt uppskattad. Efter tränarbytet i Detroit fick han mindre tid och när Örebro kontaktade honom fick han ett erbjudande han inte kunde motstå.

Det tråkiga här är att vi vet inte vad han kan göra i SHL. Han har inte haft någon speciellt framträdande roll i Detroit, men i Örebro ska han kliva in som andracenter och kommer (troligen) att flankeras av två av SHL:s målfarligaste spelare i form av just ovan nämna Johansson och Daniel Viksten, som även han varit frånvarande från hälften av matcherna under försäsongen. Jag gissar att Viksten kommer vara med mot Färjestad dock.

Vi vet att Johansson åker på is i alla fall, men han verkar inte delta i övrigt på träningarna. Andersson är det tystare kring och det skapar viss frustration.

Nyförvärven

Om man ska se något positivt i detta innebär det att en spelare som Gustaf Franzén får mer speltid. Han har varit en frisk fläkt med frejdig skridskoåkning och inte alls rädd för att dyka upp i slottet och avlossa ett skott. En annan som säkert gynnas av detta är Michael Haga som även han har haft bra fart på rören och en vilja att bryta in på mål.

Jag tror det gör varken till eller från för en spelare som Siim Liivik eftersom han har en helt annan roll i laget. Jag är än så länge lite delad kring behovet av en spelare som honom. Det jag gillar är samma som jag tror alla andra gillar med honom: han är orädd och han parkerar framför mål utan att tveka. Han retas och irriterar motståndarna. Allt det kan jag köpa som bra saker att ha i en spelare. Det jag har problem med är utvisningarna och då framförallt utvisningarna där bara han åker ut. Om han blir påhoppad efter att en spelare ”fått nog” ska han givetvis stå upp för sig, men just nu har han kostat lite fler utvisningar än jag tycker om. Man vinner inga matcher i utvisningsbåset.

Tom Wandell behöver jag knappast gå något djupare in på. Bravo Örebro Hockey. Vilket fynd!

Dominique Heinrich har bara spelat sex matcher med laget på grund av landslagsuppdrag, men har visat att han är en duktig passningsspelare som också kan skjuta i powerplay. Hans storlek och fysik ligger honom i fatet, men en smart spelare kan spela sig ur situationer och det hoppas jag han lyckas med. Jag är försiktigt positiv till den här värvningen än så länge.

Sist men absolut inte minst har vi Axel Brage som klev in direkt i sin första match och spelade väldigt övertygande. Han hade lite svårt att hålla i returerna, men han stod hela tiden på rätt ställe och kändes lugn och säker i det mesta han tog sig för. Att döma av det han visat hittills kommer han att bli en mycket duglig SHL-målvakt och mina tveksamheter som fanns när värvningen släpptes har sedan dess blåst bort.

Överlag får jag säga att Örebro har en del jobb kvar innan laget känns helt ihopspelat. Det finns bra tendenser och det har uppstått kemi i vissa kedjor, men jag hoppas det inte experimenteras för mycket nu i början och inte minst hoppas jag att Johansson och Andersson hittar in i laguppställning snart. Med det sagt ser jag verkligen fram emot #KontrolleraKarlstad2.0 på lördag. Det kommer bli en fantastisk upplevelse!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *