Kommentar till årsredovisning säsongen 18/19

Kommentar till årsredovisning säsongen 18/19

Örebro Hockey har släppt årsredovisningen för säsongen 2018/19. En säsong som gick ungefär som jag förväntade mig till slut, rent sportsligt, men det såg aningen mörkt ut en period. Tränarbyten och värvningen av toppmålvakten Jhonas Enroth gav godkända sportsliga resultat med slutspel, men påverkade det ekonomiska resultatet negativt.

Det är givetvis positivt att det är svarta siffror på sista raden och jag förstår att Örebro Hockey leder med det, men sättet man åstadkommit det är inte optimalt. Att sälja av 49% i All Event i Örebro AB gav en fin inkomst nu, men det är inget man i realiteten kan upprepa nästa säsong om det åter igen skulle se mörkt ut.

Årets resultat är egentligen -4,2 miljoner och på det har man ett tillskott på 4,5 miljoner genom försäljningen av All Event, vilket gör att man landar på 0,3 miljoner plus i slutändan. Jag tror att alla som läser förstår att man inte kan hålla sälja av delar av sina fasta egendomar hela tiden för att gå runt.

Förtydligande: De som köpt bolaget kommer att uttala sig inom kort kring detta och förklara hur de tänkt att de tillsammans med Örebro Hockey ska utveckla och öka intäkterna i och kring arenan. 

Det egna kapitalet är säkrat till 6,4 miljoner och det finns ingen fara för elitlicensen i och med det. Det är dock inte samma sak som pengar på banken. Mer om det lite längre ner.

Jag kan inte med säkerhet säga vilken nivå de önskade att sponsorintäkterna skulle ligga på inför säsongen, men 27 miljoner under posten reklam- & sponsorintäkter tror jag missade målet något. Det är en ökning oavsett.

Det är mindre än hälften än vad Växjö tar in (64 miljoner) som referens, men de saknar också konkurrens från fotbollen. Samtidigt är Växjö nog ett extremfall i SHL, men 27 miljoner är den lägsta siffran jag sett av de lag som än så länge presenterat sin årsredovisning, men det är inga jätteskillnader jämfört med andra klubbar som också måste slåss med Europas 22:a bästa fotbollsliga.

Jag stryker paragrafen ovan för Växjö och flera andra klubbar har valt att räkna in ersättningen från SHL som en reklamintäkt, vilket för mig känns fel rent redovisningsmässigt. Örebro Hockey har gjort som man borde göra och ta upp det som en egen post.

Det som sticker ut än mer är kringförsäljning och restaurangerna. Där är man kraftigt begränsad av Behrn Arena och kommunen har varit ganska ointresserade av att göra någonting åt det. Klubben är fast i en minst sagt suboptimal situation med en hög hyra, dåligt stöd från kommunen och begränsade intäktsmöjligheter.

Man ökade även sin omsättning ganska kraftigt från 102 till 114 miljoner. Den ökningen går att härleda till skillnaden i ersättning från SHL som ökade från 28 till 39 miljoner. Av dessa 11 miljoner verkar runt 9 miljoner ha hamnat i spelarbudgeten.

Det är inte helt orimligt med tanke på att Örebro fortsatt haft en relativt liten spelarbudget jämfört med de flesta andra SHL-klubbar.  Jag vågar påstå att Nick Ebert och Aaron Palushaj åt upp dessa pengar på egen hand, och det var de värda sett till prestationen på isen.

Jag har inget negativt att säga om det. De pengarna skulle användas till spets och det gjorde de verkligen. Mitt i prick av Niklas Johansson där.

Den sista kommentaren i hela årsredovisningen är väl värd att belysa: ”En säsongskredit från Handelsbanken i Örebro har säkerställts för att säkerställa likviditeten under juni – september.” Klubben har nämligen gjort slut på sin vanliga checkkredit och likviditeten (pengar på banken) har försämrats i klubben från föregående säsong.

Det är inget ovanligt att säsongsföretag har sämre likviditet under perioder, hockeyklubbar inkluderade, men det är givetvis lite tråkigt att kassan fortfarande är så pass skral.  Det är så klart bra att man gjort detta så att anställda får betalt, men jag hade önskat att behovet inte hade funnits från början.

Anledningen är fortfarande att förre VD och ordförande drev klubben mot konkurs. Jag förstår att många tycker att Örebro borde ha åstadkommit mer under sex säsonger i SHL, men utan pengar är det väldigt svårt att göra någonting. Det tar tid att reparera de skador, relationer inkluderat, som uppstod då.

Så vad ska man säga allt som allt? Örebro Hockey rör sig i rätt riktning, men det går nog lite långsammare än vad många hade hoppats. Sponsorintäkterna ökar, men de får gärna öka lite mer om det ska ske någon drastisk förändring. Det stora problemet är dock Behrn Arena och ska det bli någon toppklubb av Örebro Hockey då måste det göras något med arenan för den är långt lika bra som de som topplagen i SHL har att tillgå.

Jag får applådera klubben för det arbete som gjorts ändå med att återställa klubben. Det här arbetet kräver ett enormt tålamod och jag tror att vi alla ska vara enormt glad att Mikael Johansson besitter detta. Det var så himla nära att vi inte skulle haft någon klubb alls.

Sedan skulle det underlätta om Niklas Johansson skulle lyckas trolla med knäna. Även om arenan är närmast fullsatt hela tiden gör det skillnad om det är 5000 eller 5500 på matcherna. Jag ser inte rimligen hur spelarbudgeten ska kunna öka nämnvärt utan att det sker någon form av mirakel.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *