Panthers höll undan och nollade Edmonton Oilers i den första finalmatchen. Har vi otur tar serien slut efter fyra matcher och ishockeysäsongen tar slut riktigt tidigt i år. Ingen mer ishockey, bara mörker till augusti.

I runda svängar en hel månad ska vi människor på något vis klara oss utan någon direkt ishockey. Varför är det ingen på det norra halvklotet som tänker på oss stackare som behöver ishockeyn?

Sportcheferna är i stort sett klara med sina lagbyggen så någon silly season är det inte heller tal om. Det ska in en back i Örebro och vi vet vem det är, Peetro Seppälä. Hemligheter inom övergångar existerar knappt längre.

Om man vill kan försöka ägna sig åt att blockera porrbotar på Twitter så att plattformen blir nästan användbar igen, men jag byter hellre med Sisyfos. Det är troligare man vinner mot stenen än botarna.

Det är samtidigt en aningen lustig känsla man har. För ett år sedan var känslan att nu går klubben för sitt första SM-guld, men det blev ett totalt fiasko.

Jag tänkte skriva att det hade kunnat ge dem guld i VM för magplaskande, men där är ju ett kriterium att man ska underhålla. Jag hade nog mer ont i magen än de som deltog i den tävlingen så klubben hade nog snarare blivit diskade.

Nu känns det som att klubben går in i en säsong där play-in är en succé och allt därefter är ren bonus.

Ändå känns det lite svårt att koppla bort en hel månad från all ishockey. Nu har vi ett årsmöte om en vecka som riskerar att bli stormigt. Jag var med 2017. Det var nog det närmaste jag upplevt lynchstämning i egen person. Jag tror inte det kommer att hända nu.

Framför allt är inte styrelsen direkt ifrågasatt här och personerna ansvarig för den troligtvis rätt usla ekonomin borta redan. Ulf Rohlén är dessutom en man med ett lugn som nog kan smitta av sig och de kan omöjligen göra om alla fel som de gjorde under mötet 2017.

Samtidigt är det väl ingen som kan vara arg på Henrik Löwdahl? Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle se ut.

Folk kommer att kräva svar, hoppas jag, och de förtjänar att få höra dem. Detta är en medlemsförening. Styrelsen ska svara på frågor som ställs till dem från medlemmar.

Men det är inte det jag vill fortsätta tänka på i juli. Det skulle snarare göra månaden ännu mörkare. Jag hoppas på raka svar och att folk kan gå från mötet och känna att de blivit respekterade och lyssnade på.

Det blir att följa NZIHL och AIHL antar jag. Skönt att de i alla fall tänker på mig och mina gelikar För något måste man väl göra för att hålla igång?