Stig Bergström föddes 11 september 1917, växte upp i Almby och gick bort 1999, fortfarande boendes i sin älskade hemstad. Under hela sitt liv hade han nära till idrotten. Först som utövare inom framförallt friidrott, simning och fotboll, men senare även som ledare, samt styrelseledamot både på klubb- och förbundsnivå.

Han var i unga år medlem i Karlslunds IF där han utövade inte minst simning. Han bytte senare till IF Start där han fortsatte med simningen först som aktiv, och senare som ledare och domare i flera olika simgrenar (hopp och vattenpolo inte minst).

Han var även med i Skebäcks IK där han utövade fotboll, men när den föreningen lades ner kom en annan att ta dess plats.

IK Sturehov bildades 1935 och Bergström blev medlem året efter. Bergström och hans kamrater spenderade mycket tid nere vid Jackssons udde som låg vid Oset, inte långt från Skebäck. Där kunde man utöva såväl fotboll som friidrott.

Ett år senare, 1937, blev han föreningens ordförande och behöll den posten i ytterligare 39 år. Han var även aktiv inom föreningens fotbollslag, men där fick karriären ett snöpligt slut efter att han bröt fotleden 1945.

När Svenska Ishockeyförbundets ordförande Anton Johansson besökte Örebro 1940 var det för att träffa framför allt två personer: Karl Graflund, ordförande för Örebro SK och Stig Bergström, ordförande för IK Sturehov. Två troliga kandidater för att starta upp ishockeyn i staden, vilket var något av en felbedömning av Johansson.

Bergström visste att Johansson var förtjust i Hjälmarbraxen och såg då till att det fanns att servera när han kom på besök.

Även om det var en god lokalfångad Braxen som avnjöts på restaurang Fenix nappade ingen av dem på Johanssons försök att sälja in ishockey där och då. Graflund var en stor bandyälskare och var inte intresserad av att introducera en sport som skulle kunna konkurrera direkt med bandyn.

Örebro SK skulle dröja länge ytterligare 18 år innan de tog ishockeyn under sina vingar, för att senare sparka ut den igen 14 år senare.

På nedre botten AB Göteborgs Bank, en trappa upp restaurang Fenix. 24 maj 1937.
Fotograf: Samuel Lindskog,
Licens: Public domain

Ishockeyn var på frammarsch över landet och skulle inte försvinna skulle det visa sig. Även Örebro skulle komma att svepas med i detta och Stig Bergström skulle vara en nyckelfigur inte bara i att ishockeyn kom till Örebro, han skulle ta en framträdande roll inom förbundet som skulle ta hand om och få sporten att växa i Närkeområdet.

Karlslunds IF* kallade den 4:a januari 1941 till ett första planeringsmöte med Svenska ishockeyförbundet, Närkes idrottsförbund, Ishockeykommittén, Örebro SK, Örebro Planteringsnämnd och Örnsro Parkstyrelse. Om något datum ska anges som ett första startdatum för ishockeyn i Örebro så är det nog det.
*I en tidigare version stod det IK Sturehov:s ishockeysektion, det har visat sig vara felaktigt. 

Jag kommer att återkomma mer i detalj om just det i andra texter längre fram.

Närke idrottsförbunds hockeysektion startades 1942. Fyra föreningar blev omgående medlemmar: BK Forward, IF Eyra, IK Sturehov och Karlslunds IF, men inte Örebro SK. Det första seriespelet, i den så kallade Närkeserien spelades dock redan året innan mellan BK Forward och Karlslunds IF.

Stig Bergström blev själv medlem av ishockeysektionen på Närkes Idrottsförbund två år senare, 1944, och skulle senare även ta över rollen som ordförande, 1948. När ishockeysektionen senare knoppades av till ett eget förbund, Närkes ishockeyförbund 1955, blev Bergström kvar som ordförande. En roll han skulle ha fram till och med 1984.

Bergström hade anammat Svenska Ishockeyförbundets attityd om de positiva effekter som ishockeyn skulle ha på dagens (läs dåtidens) ungdom. Den skulle motverka de förslappande effekterna som mopeder, TV och andra liknande saker hade på dem.

”Vi ger många ungdomar en meningsfull och uppfostrande fritid”

Han var fortfarande aktiv inom Närke/Örebro Länds idrottsförbund där han hade ansvar för kurser och utbildningar fram till och med 1987. Utbildningssektionen kom att ta många olika skepnader genom åren, men Bergström fanns alltid kvar som en stöttesten.

Även om det kommit fram en stor mängd föreningar i regionen under inte minst 1950- och 1960-talet, kom många av dem att upphöra under 1970-talet. Det berodde bland annat på ökande kostnader och krav, men också dåliga vintrar som inte gjorde det möjligt att spela på naturisar. Det fanns bara en ishall i regionen och antalet konstisar var femtontalet endast.

Bergström hävdar dock att även om antalet föreningar minskade kraftigt, gjorde inte antalet utövare det. De föreningar som var kvar hade varit duktiga på att driva barn och ungdomsaktiviteter som möjliggjorde för fler att spela ishockey.

Stig Bergström var även högst delaktig i bildandet av Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap där han var aktiv in i det sista. Han var initiativtagare till föreningens caféträffar och de publikationer som föreningen kom att ge ut.

Han var också väldigt engagerad inom ungdomsidrotten i stort i Örebro. Hans ledarskap var uppskattat och han var med att organisera idrottsutbyten med Danmark, Norge och Finland. Han satt även med i den dåvarande Fritidsnämnden som var med och beslutande om idrottens utövning i Örebro stad.

Han var självklart även lagledare i IK Sturehovs ishockeylag som när de var som bäst huserade i dåvarande division 2. Således är det svårt att argumentera emot att han om någon ska kunna tituleras Mister Ishockey när man pratar om sporten här i Örebro.

IK Sturehovs ishockeylag av årgång 1948. Laget spelade i division 2. Övre raden från vänster: Erik Pettersson, Rune Andersson, Sigge Jansson, Hans Åman, ’Tunnan’ Bergström och lagledaren Stig Bergström. Nedre raden: Gustav Aronsson, Arne Ek, Gunnar Eriksson, Karl Hugo Svensson och Anders Westergren.
Licens: Public Domain

Han är idag hedersordförande i IK Sturehov och Örebro Läns Ishockeyförbund, samt hedersledamot i Örebro läns Idrottsförbund och Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap. Det sägs i boken ”Idrotten – Mitt liv” att Bergström även tilldelats titeln ”Stor Grabb”, men det har jag inte lyckats bekräfta.

När det kommer till etableringen och utvecklingen av ishockeyn i Närke och Örebro Län måste jag hålla fram Stig Bergström som den stora ledfiguren och hans betydelse för sporten går inte att överskatta. Bergström var en konstant som alltid gick att luta sig emot och antalet timmar han spenderat utan ersättning på att verka för ishockeyn och ungdomsidrotten i Örebro stad med omnejd kan omöjligen uppskattas med ett för en dödlig människa rimligt antal timmar.

Han levde för idrotten och ungdomars rätt att utöva den, och ishockeyn var lycklig att landa i hans knä och få hans omvårdnad.

Örebro Läns Ishockeyförbund har sedan 2009 ansvaret att dela ut stipendiat från Stig Bergströms Minnesfond. Ett stipendium på 5000 kronor delas ut till en ledare som starkt har bidragit till ungdomshockeyns utveckling i distriktet. Tidigare vinnare inkluderar bland annat Leif Palmroth, ÖHU, Helena Sikh, IFK Kumla Hockey, Mats Eriksson, Guldsmedshytte SK, Martin Filander, Örebro HK, Olan Karlsson, Hällefors IK och Henrik Nilsson, IFK Hallsberg.

Dessa vackra och inspirerande ord från Stig Bergström får avsluta denna del:

”Mitt stora önskemål är att stat och kommun skall bli ändå vänligare mot idrotten, så att den får medel att kunna anställa folk hos förbund och föreningar med stor verksamhet, utan att behöva anlita arbetskraft från AMS och att de stora idrottsanläggningar skall kunna hållas öppna i större utsträckning och inte vara tvingade att hållas stängda på grund av den dyra arbetskraften”

Källor

Idrotten – mitt liv (Örebro läns idrottsförbund)
Örebro Läns Idrottshistoriska sällskaps publikationer Idrottsarvet