Det hela startar

Örebro Ishockeyskola har sitt ursprung i en ishockeyskola som precis hade startats upp i Göteborg. Claes Pedro som var ansvarig för ungdomshockeyn inom Örebro SK och Lennart ”Högis” Höglander åkte ner till Göteborg för att göra ett studiebesök hösten 1968. Höglander var anställd som idrottskonsulent vid Idrottsstyrelsen på Örebro stad och ny tränare för Örebro SK.

– Historia: Örebro SK börjar med ishockey

Ishockeyskolan bedrevs genom ett samarbete mellan Göteborgs Ishockeyförbund, GAKOs fritidsnämnd, Göteborgs Idrottsnämnd, Socialförvaltningens fritidsbyrå och i samråd med Göteborgs skolstyrelse. [1]

Enligt intervju med Klas Pedro fanns även stöd från kommunala fastighetsbolaget som hade haft problem med sysslolösa ungdomar som använde sin fritid på inte speciellt produktiva och ibland skadliga sätt. Ishockeyskolan hade visat sig fungera väl för dem och Höglander och Pedro var nyfikna på om de kunde ta konceptet till Örebro.

Ett uppstartsmöte hölls 1968-10-24 dit stadens föreningar (Örebro SK, IK Sturehov, IF Eyra och Östers IK) hade kallats för att diskutera möjligheterna att starta en ishockeyskola. Även om det togs ett enhälligt beslut att starta upp skolan konstaterades också att behovet av isbanor är stort och eventuellt får man förlita sig på naturisar samt den planerade isbanan på Trängen. [2]

För att försöka lösa problemet med ledare och instruktörer hölls en instruktörskurs i tre dagar mellan den 11:e och 13:e november 1968. Lennart Höglander var kursledare och det förekom även föreläsningar av R. Beckne, S. Örbrink, B. Söderholm, B. Kihl och G. Walldén. Innehållet i kursen omfattade 17 timmar teori och 10 timmar praktik. [2]

Kursen hölls på Vinterstadion och det bjöds på måltider under kursens gång. Totalt lyckades man locka 17 stycken kursdeltagare (8 stycken från Sturehov, ÖSK 6 stycken, Öster 1 stycken och Barnavårdsnämndens fritidsavdelning 2 stycken).

Verksamheten Örebro Ishockeyskola startades rent formellt 1968-11-28. Den första styrelsen bestod av ordförande Svante Appelgren, sekreterare Sten Hellström, kassör Åke Nylander, Per-Olof Larsson, Leif Yngström (från IF Eyra, tillsattes senare) och Lennart Höglander. [3][4]

En folder som tagits fram för Göteborgs Ishockeyskola visades upp och diskuterades som mall för en lokal folder, och man enades om att kopiera upplägget i stort, men givetvis anpassa den till Örebro. Bland annat med lydelsen ”Kom med i Örebro Ishockeyskola” och den tecknade figur som fanns på foldern skulle bytas ut. Den föll inte i smaken.

Bild 1. Figur från folder för Göteborgs Ishockeyskola

Höglander hade frågat Broströms Sport på Kungsgatan om de var intresserade av att annonsera i bladet, men fler borde också tillfrågas för att driva in ytterligare reklampengar för att finansiera projektet, men i slutändan verkar det som att endast Broströms nappade.

Gällande medlemsavgifter hänvisades till en utredning som visade att medlemsavgifterna bör vara höga och den föreslogs sättas till 25 kronor. Detta klubbades också, men då den första säsongen skulle bli en förkortad sådan fick frågan om vad årets avgift skulle bli lämnas öppen. De skulle senare få svårt att hålla sig till detta beslut skulle det visa sig.

Uppgifter från Göteborg hade gjort gällande att cirka 2500 barn hade anmält sig och att dessa gallrats ner till 750 barn. Farhågor om att det skulle behöva gallras även i Örebro framfördes av Idrottsstyrelsens Nils Hedman. Han menade att alla borde vara välkomna då det annars skulle kunna få konsekvenser för skolan.

Under mötet beslutades att skolan skulle starta upp i januari då man hade goda förhoppningar om att naturisar skulle finnas tillgängliga.

Bild 2. Omslag till folder för Örebro Ishockeyskola

Från foldern som skickades ut: [5]

Kom med i Örebro Ishockeyskola

Här är nåt för dig. Som tycker det är kul att spela ishockey. En riktig ishockeyskola. Med bl.a. Yngve Hindrikes, Lars Ramberg, Curt Jidenius och Kent Björk som lärare.

De kommer att lära Dig åkteknik och klubbföring, hur man passar och hur man lägger upp spelet. Ishockeyteori. Vara med och snacka taktik. Lära Dig träna rätt och bygga upp din kondition.

Två kvällar i veckan har vi träning, ibland s.k. specialträning. På lör- och söndagar spelar vissa åldersgrupper med i den turnering som pågår i Ishockeyskolan.

Ishockeyskolan tränar och spelar på tre Idrottsplatser, Vinterstadion, Trängen och Örnsro. Tillgången på is är beroende av väderleken och detta kan medföra inskränkningar i verksamheten.

Kommer Du med i Ishockeyskolan får Du inte missa träningen. Nån gång går väl an, men är Du borta för mycket, så ber vi nån annan hoppa in i Ditt ställe.

Vi har gjort ett märke för tröjan och en klubbnål. Nålen får du när skolan börjar, märket då Du klarat skolan.

Vill Du vara med? Fråga pappa eller mamma, om Du får lov. Fyll i anmälningssedeln och posta den. Vi måste ha den omgående. Glöm inte att pappa eller mamma skall skriva under. Kom ihåg en sak: Du ska ha godkänd hjälm med munskydd.

När Du blivit antagen vill vi ha två foton av Dig.

Hej och välkommen till Örebro Ishockeyskola. 

Foldern avslutas med en baksida med reklam för Broströms Intersport på Kungsgatan 14 som erbjuder ”10% SKOLRABATT mot uppvisande av denna annons”.

Det togs även fram ett propagandamaterial som kom att användas i både utbildningen av ledare och i undervisningen av barn. Ett utdrag från introduktionen följer nedan: [6]

DETTA ÄR ISHOCKEY

ETT AV VÄRLDENS SNABBASTE SPEL, ETT SPEL MED FART OCH FÄRG SOM HELT VUNNIT ALLAS HJÄRTAN – spelet med klubba och puck

I S H O C K E Y

Denna vinter, liksom flera föregående, kommer mer än 1 miljon åskådare att passera vändkorsen till landets ishockeyarenor. ISHOCKEY är ett av världens snabbaste spel; den är hård, färgstark, spännande – ibland rent av grym och ibland t.o.m. komisk. ISHOCKEYN har blivit den moderna ungdomens favoritsport framför alla andra. Man kan inte anföra något skäl, varför en normal, frisk grabb inte skulle spela ishockey. Det finns heller ingenting som säger att våra unga ishockeyspelare inte skall kunna få lika god skolning i ISHOCKEYNS grunder som i t.ex. geografi, matematik, slöjd eller trafikkunskap…

Men för att lära ut måste man kunna något själv. Här kan vi bjuda på några sidor instruktiva bilder och koncis text.  Vad kan man mer begära..?

Se bilaga 1 i slutet för att ta del av det undervisningsmaterial som alla elever vid skolan fick till sig.

Bild 3. Ansökningsblankett till Örebro Ishockeyskola. Notera hur frånvaro på grund av bandyspel under inga villkor är tillåtet.

Den egna utrustningen som barnen förväntades tillhandahålla bestod som minst av godkänd hjälm med munskydd, axelskydd, armbågsskydd, handskar, suspensoar, benskydd och skridskor. Senare tillkom även krav på klubba, men om en klubba skulle gå sönder under en träningsmatch så ersattes denna av skolan.

Värt att poängtera är att man vände sig endast till pojkar. Om några flickor sökte till skolan vet jag inte, men ingen flicka blev antagen i alla fall. Jag har inte lyckats hitta några konkreta spår av flickor som spelade ishockey i Örebro vid denna tid, men däremot fanns det tjejer som spelade rinkbandy i regionen. [7]

Första säsongen januari-mars 1969

Själva skolan startades sedan upp den 10:e januari 1969 med cirka 220 utövare. Inför detta hade det tryckts upp 5000 foldrar som skickats ut till stadens skolor och det resulterade i cirka 200 anmälningar innan skolstart, men det dök sedan upp fler när skolan väl skulle starta. På grund av isbrist och andra kortkommande skulle det visa sig vara en alldeles lagom stor grupp med barn, även om ambitionen från början var mycket högre.

Deltagarna delades sedan in i avdelningar baserat på ålder där det var klart flest barn i den yngsta gruppen om 8 till 10 år.

De två yngsta grupperna fick även spela seriespel internt med tio lag med de som var mellan åtta till tio år gamla och sex lag med de som fyllt elva och tolv år. Matcher spelades på Vinterstadion på lördagar och söndagar, medan träningar var även utspridda på Trängen och Örnsro idrottsplats.

Tabell 1. Deltagarstatistik 1968-69

Avdelning	Ledare	Åldersgrupp	Antal barn	Isträning (h)	Teori (h)	Matcher (h)	Summa (h)
1	Torsten Persson Josef Palmroth	8-10	134	17	0	5	22
2	Håkan Kardell	11-12	47	17	4	5	26
3	Valton Wiklund	13-14	27	16	10	10	36
4	Claes Pedro	15-16	12	16	10	10	36

Tabell 2. Träningsschema från och med fredagen 1969-01-10 Vinterstadion:

Tid	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag	Lördag	Söndag
Blandade tider						Matcher	Matcher
16:00-17:00		Avd 1 Grupp 1			Avd 1 Grupp 1

Tabell 3. Träningsschema från och med måndagen 1969-01-13 Trängen:

Tid	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag
17:00-18:00	Avd 1 Grupp 3		Avd 1 Grupp 3

Tabell 4. Träningsschema från och med tisdagen 1969-01-14 Örnsro idrottsplats:

Tid	Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag
16:00-17:00
17:00-18:00		Avd 1 Grupp 5		Avd 1 Grupp 5
17:30-19:00*		Avd 4 Grupp 1	Avd 3 Grupp 1	Avd 4 Grupp 1	Avd 3 Grupp 1
18:00-19:00*		Avd 2 Grupp 1		Avd 2 Grupp 1
19:00-20:00		Avd 2 Grupp 2		Avd 2 Grupp 2
19:00-20:30			Avd 3 Grupp 2		Avd 3 Grupp 2

* Tiderna överlappar, men det är vad som står i kallelserna.

Det finns ett par deltagarlistor sparade från det första året och flertalet av pojkarna i denna första årskull skulle senare i karriären att ta sig till Örebro IK:s A-lag, men jag väljer att inte publicera dessa här.

Höglander utnyttjade sina kontakter från Hanviken utanför Stockholm för att anordna en ”stadsmatch” som Örebro också skulle gå segrande ur. Ett lag från varje årskull mötte varandra och i slutändan kunde Örebro ta hem en pokal skänkt av Asfaltsbolaget.

Ishockeyskolan lyckades att få täckning för kostnaden för sina tröjor genom att sälja tröjreklam för 400:- till Domus, BP, Gustafsson & Görts, Pripps, Örebro Kex och Sedell reklam. De köpte även in byxor och damasker som kunde användas vid matcher. De hade även låtit tillverka klubbnålar i brons, silver och guld, samt ett dräktmärke som delades ut till skolans deltagare.

En klubbnål gavs ut när de startade och ett märke när de gått ut skolan. Det förekom även diplom och en form av legitimation, som eleverna själva skulle ta med fotografi till.

Det var en första lärorik säsong som så klart blev något kostsam eftersom mycket material behövdes köpas in för att kunna starta upp. Dessa kostnader hade man igen kommande säsonger då man kunde återanvända i alla fall delar av materialet.

Det bestämdes på ett möte efter säsongen att framöver skulle det fokuseras på de yngre åldrarna. De äldre som redan spelade i andra föreningar hade helt enkelt inte tid att vara med, men de valde även att hålla dörren öppen för att låta de nuvarande barnen att få fortsätta spela inom föreningen även när de kommit upp i åren.

Att hitta barn som ville spela ishockey var med andra ord lätt. Att hitta ledare och instruktörer var svårare. De lyckades ändå att organisera ett 20-tal frivilliga ledare samt 10 stycken avlönade instruktörer.

Med andra ord ishockeyskolans vara eller icke vara beror på de frivilliga ledarinstruktörerna. Vi är dessa stort tack skyldiga.

– Lennart Höglander [3]

Ishockeyskolan var beroende av bidrag från Örebro stad. Under sitt första år hade föreningen omkostnader på 24 928 kronor. Av detta stod Örebro stad för 18 711 kronor. Resterande täcktes upp av medlemsavgifter, som sattes till 10kr endast på grund av den kortare säsongen och varav endast 195 stycken betalades i slutändan, samt reklamintäkter och intäkter från att hålla med fritidsgrupper.

Det ska dock sägas att lön till administratörer och medhjälpare, vilka av många var anställda av Örebro stad, uppgick till 10 000 kronor. Pengarna gick runt till stadens egna anställda med andra ord. Materialkostnaderna var den största utgiftsposten med totalt 11 032 kronor.

Säsongen 1969-70

Inför den andra säsongen hade det samlats in en massa erfarenheter och tack vare att många engångskostnader inte behövde täckas upp för kunde budgeten sänkas avsevärt till endast 8 014 kr och Örebro stad skulle endast behöva täcka upp med 1 347 kronor detta år för att få det att gå runt.

Bland de deltagande skolorna sticker Holmens skola ut med hela 27 deltagare, men Ishockeyskolan engagerade barn från alla delar av staden, och även från landsorten i form av bland annat Stora Mellösa skola.

Deltagande klubbar listas till Örebro SK, Östers IK, IK Sturehov och IF Eyra. Styrelsen bestod av Åke Nylander (ÖSK), Sten Hellström (Öster), Per-Olof Larsson (ÖSK), Svante Appelgren (Sturehov), Leif Yngström (Eyra), samt Nils Hedman och Lennart Höglander från Idrottstyrelsen.

Fyra nya avdelningar planerades med ledare som tog ansvar för varsin i stigande ordning:

Tabell 5. Avdelningar för Örebro Ishockeyskola 1969-70 med uppskattade antal av Höglander inför säsongen

Avdelning	Ledare	Åldersgrupp	Antal barn	Isträning (h)	Teori (h)	Matcher (h)	Summa (h)
1	Håkan Kardell	8-10	150	30	0	0	30
2	Torsten Persson	11-12	100	30	4	0	34
3	Claes Pedro	13-14	75	24	10	10	44
4	Ivan Aronsson Per-Olof Larsson	15-16	50	24	10	10	44

Tanken fanns nu att medlemsavgifter skulle höjas till 25 kr som det var tänkt från början. Ambitionen var också att locka till sig ännu fler barn denna gång: 375 stycken. Med så många barn sökte man också aktivt bland föräldrar som kunde tänka sig ställa upp som gruppledare eller stöd i annan form.

Till jullovet anordnade Idrottsstyrelsen Jul-Hockey i Vinterstadions ishall och skulle göra så under flertalet år framåt.

Säsongen 1970-71

Budget för denna säsong hade växt något till 15 000 kronor. Merparten av dessa pengar kom från medlemsavgifter och fritidsgrupper, men ett bidrag på 5 700 kronor från Idrottsstyrelsen var fortfarande nödvändigt för att gå runt. Av budgeten tolkar jag att de siktade på cirka 260 betalande barn. Hur många som faktiskt var med framgår tyvärr inte.

Det finns tyvärr inte så mycket sparat för detta år, men det man kan härleda från innan och efter är att Örebro Ishockeyskola växte snabbt och attraherade många barn, men det var inte helt utan viss bitterhet från föreningarna i staden.

Antalet engagerade ledare från föreningarna hade minskat och det fanns groll över att den klubb som ställde upp mest också skulle gynnats av detta. Vilken förening det var framgår dock inte, men det torde vara antingen Örebro SK eller IK Sturehov då IF Eyra verkar vara de som klagat mest.

Östers IK verkar också lagt ner sin verksamhet någon gång runt här. De närvarade när Ishockeyskolan startades, men vid denna tid fanns de inte längre representerade vid mötena. Torsten Persson som sägs varit en ledande figur i föreningen verkar också varit väldigt engagerad i Örebro Ishockeyskola, men även Örebro SK numera.

Det finns dock indikationer på att verksamheten fanns även efter att Örebro IK bildats.

Säsongen 1971-72

Budget och fördelning av barn i de olika avdelningarna finns tyvärr inte att tillgå av de arkiv jag gått igenom, men att döma av protokoll och korrespondens verkar Ishockeyskolan fortsatt växa och attrahera fler och fler barn, samtidigt som problemet med för få ledare består.

Den 19:e mars 1972 hölls ett möte med ledare från ishockeyskolan, inbjudna föreningar och föräldrar. Totalt närvarade cirka 60 personer. [9]

Närvarande informerades om att detta möte inte hade någon beslutanderätt, men att förslag skulle förmedlas till Idrottsstyrelsen.

Ishockeyskolan hade växt kraftigt under sina första år från cirka 240 anmälningar första året till dags datums 800. Lennart Höglander uttryckte stor glädje över att så många föräldrar och ledare bidragit till skolan. Utan deras engagemang och intresse hade skolan aldrig kunnat lyckats i ”gamla bandyfästet Örebro”.

Höglander tryckte starkt på att ishockeyskolan skulle vara för alla mellan 8 och 14 år.

Kvantitet kommer i första rummet, kvalitet kommer då automatiskt!

Han beklagade sedan att avslutningen inte blev som planerat och lämnade därefter ordet fritt.

Fråga 1:
Skulle man inte försöka att intensifiera och propagera för en skridskoskola för den minst åldersgruppen och samtidigt höja åldersgränsen ett år?

Svar 1:
Tanken har funnits, men då det en gång beslutats att dessa yngsta också ska [ha] möjlighet att spela , så torde ej någon ändring ske

Fråga 2:
Var organisationsplanen (som framvisades) uppgjord i samband med föreningarna?

Svar 2:
Detta var endast ett förslag!

Fråga 3:
Är det meningen att klubbarnas ungdomsarbete ska komma ikläm för ishockeyskolan?

Svar 3:
Nej, önskvärt vore att klubbarna och idrottsstyrelsen kunde arbeta med en gemensam målsättning. Det skulle ju då underlätta för båda parter.

Fråga 4:
Ska klubbarna fortsätta med C-pojkar, då de i viss mån kolliderar?

Svar 4:
Sturehov och ÖIK var öppna för diskussion, men kunde för dagen inte lämna definitivt besked. Dock betonades att från ÖIK:s sida skulle bistå så mycket de hade möjligheter till, som förslag lämnades att om ish.skolan skulle spela med ett stadslag och det sammanfaller med något av deras bortamatcher, kunde de erbjuda fri resa.

Uttalande 1:
Låt ish-skolan ta hand om 8-14-åringar, vilket dock inte ska hindra dem från föreningsanslutning.

Fråga 5 (från IF Eyra):
Om en förening tog hand om ish-skolan och om de hade samma möjlighet till tider som ish-skolan nu har?

Svar 5 (från Nils Hedman):
Idrottsstyrelsen hade hoppats att ish-skolans idéer skulle emottags med större intresse från klubbarnas sida. DEN VAR JU ALLA TILL GAGN. Vidare svarade han på en fråga som ställts tidigare: Någon mer konstfrusen isbana var inte planerad de närmaste åren, men påpekade att Idrottsstyrelsen lade upp planer och verkställde dem endast genom kommunens godkännande.

Fråga 6:
På förekommen anledning borde inte ish-skolan helt skiljas från klubbsamröre, emedan ju tydligen instr. uteslutande kommer från en fören.?

Svar 6:
På grund av end en klubb hjälpt till att anskaffa instruktörer har det och kan hända verkat så att ish-skolan ”stött” en förening. Det är ingalunda riktigt, idr-styr. önskar mer intensifierat stöd från samtliga klubbar i kommunen.

Uttalande 2:
Låt ish-skolan taga hand om C- och D-pojkar, i övrigt ansvarar föreningarna för.

Mötet avslutades med en rekommendation riktat till IF Eyra, IK Sturehov och Örebro IK att inkomma med ungdomsverksamhetens volym till kommande säsong.

K-A Johansson valdes till sammankallande och resultat förväntades inom 14 dagar. Detta skulle även delges föräldragruppen innan det skickades vidare.

Närkes Ishockeyförbund erbjöd sig att anordna en kurs för instruktörer och ledare under förutsättning att Idrottsstyrelsen kunde tillhandahålla en lämplig lokal. Erbjudandet mottogs med stor glädje av mötesdeltagarna.

Det rapporterades om fortsatta problem med barn som deltar i Ishockeyskolan utan att betala och man föreslog sätt att lösa detta problem, men också striktare riktlinjer för hur man skulle hantera dessa när de dyker upp för att delta utan att ha betalat.

Mötet avslutades i god anda med tack från föräldrar och ledare riktat till Idrottsstyrelsen med förhoppningar om att ishockeyskolan skall fortsätta med samma målsättning.

IF Eyra inkom sedan med ett förslag gällande Ishockeyskolan den 24 mars 1972: [8]

Vi har ett förslag om att alla anmälningar till ishockeyskolan ska gå genom klubbarna, som därigenom ökar dels sitt medlemsantal, dels kan rekrytera ledare genom föräldrakontakt, etc.. Klubbarna delar in eleverna i de grupper de skall tillhöra, Klubbarna ställer instruktörer till förfogande, seriespel anordnas mellan klubbarnas olika lag.

Om en klubb får för många ansökningar kan en rekommendation till en annan föredragas så att fördelningen blir ungefär lika.

En kommitté bildas av klubbarna, föräldrar och Idrottsstyrelsen. Idrottsstyrelsen bidrar med att ställa erfoderliga trän.tid och matchtid, sin heltidsanställda ishockeyadministratör och om ekonomiska resurser finns avlöna instruktörerna.

Detta förslag ses som bakgrund till en stor ishockeykult i Örebro. Bandyn har inte en chans, eller hur.

Lennart Andersson

Det blev inget med detta förslag utan istället skulle Örebro Ishockeyskola ta en annan väg.

Det har funnits en teori om att detta hängde måhända i viss mån ihop med att Lennart Höglander inte skulle bli kvar som tränare för Örebro IK som precis bildats. Hans nya tränarroll verkade befinna sig runt Sundsvall enligt ryktena som gick, men det verkar mer troligt att ha att göra med en enklare administration och inte minst möjligheten att söka bidrag till verksamheten. [10]

Torsdagen den 13:e april 1972 hade Idrottsstyrelsen kallat stadens ishockeyklubbar och presenterat ett förslag om att bilda en formell förening vid namn Örebro Ishockeyskola som sedan skulle söka inträde i Riksidrottsförbundet.

En ny kallelse skickades ut den 19:e april för ett möte som skulle hållas bara dagarna senare.

Örebro Ishockey bildas, som en egen förening

Tisdagen den 25:e april 1972 hölls ett sammanträde på Idrottsstyrelsens kansli. Syftet med mötet var att ta beslut om huruvida den kommunala verksamheten kallad Örebro Ishockeyskola skulle ombildas till en egen förening och söka medlemskap i Riksidrottsförbundet. [11]

Verksamheten skulle fortsatt ha en nära relation med Idrottsstyrelsen såväl administrativt som ekonomiskt. En ny styrelse valdes att bestå av följande individer på två år:

Sven-Arne Ahlberg, Sven-O Kask, Lennart Larsson och Kent Öberg.

På ett år valdes:

John Carlsson, Nils Hedman och Kjell Hjelm.

En vakant plats lämnades för en representant från IF Eyra som inte närvarade på mötet. Lennart Höglander valdes in som adjungerad i styrelsen medan Lars B. Andersson och Sven Lindqvist valdes som suppleanter.

Lars Bertil Andersson har varit en person som många personer som jag intervjuat nämnt. Han verkar således haft en stor påverkan på många utövare, men av den dokumentation jag hittat hittills har hans namn inte kommit upp mer än några fåtal gånger.

Årsavgifterna sattes till 15 kr per år för seniora medlemmar, medan ungdom betalar 10 kr i kursavgift och 5 kronor i medlemsavgift. De valde alltså konsekvent att lägga sig lägre än de 25 som det först beslutades om, och det kan högst troligen vara för att man ville ha så många sökande som möjligt.

En organisationsplan presenterades där det framförallt framhölls vikten av en föräldraförening som stöttade den nya ishockeyskolan.

Örebro IK och IK Sturehov erbjöd sig att tillhandahålla platser i bussar och fordon så att barnen kunde åka med vid bortamatcher om ishockeyskolan på samma gång skulle spela en stadskamp.

Den nya föreningen hade redan säkrat tre sponsorer som kunde tänka sig hjälpa dem med nya tröjor: Ahlmarks Bränsle AB, Eyra Gummi AB och Nya Plåtslageriet.

Avslutningsvis tackades Lennart Höglander för allt han gjort för att starta upp Örebro Ishockeyskola och vidareutvecklat den till den stora och framgångsrika verksamhet som den hade blivit.

Dagen efter mötet skrevs ett PM ihop om att föreningen ämnade att söka de statliga s.k. Camilla-pengarna vars syfte var:

Det primära syftet med försöksverksamheten är att söka finna former för samverkan mellan kommuner och ungdomsorganisation jämte andra frivilliga sammanslutningar och härigenom åstadkomma intensifierade fritidsaktiviteter för barn. Inom ramen för detta syfte anser arbetsgruppen det som värdefullt att en mängd olika frågeställningar, både av praktisk och av mer principiell natur, som sammanhänger med en ökad satsning med aktiviteter för  de yngre skolbarnen, blir prövade.

Totalt fanns det fem miljoner kronor att ansöka för denna typ av projekt för säsongen 1972-73. Idrottsstyrelsen gav sitt stöd för denna ansökan.

Säsongen 1972-73

Örebro Ishockeyskola fortsatte brottas med problemet med brist på ledare. En fråga ställdes riktat specifikt till Örebro IK och IK SE som nu var stadens enda två kvarvarande föreningar, utöver Ishockeyskolan.

Där sökte man hitta ledare i klubbarnas yngre led, som minst A-pojkar, men helst juniorer eller äldre. Dessa skulle sedan få gå en två dagar lång ledarutbildning som Närkes Ishockeyförbund anordnade. Preliminärt datum för kursen var helgen 28-29 oktober 1972.

Från skrivelsen: [12]

Instruktionen startar måndagen 30 oktober och varar fram till julveckan. Duktiga instruktörsaspiranter kommer sedan att få ta hand om de s k elitgrupperna efter årsskiftet.

Instruktörerna ersattes enligt Idrottsstyrelsens taxa om 11 kronor och 20 öre per avslutad instruktörstimme. Det fanns även möjlighet att tjäna extra pengar genom att agera domare på helgmatcherna.

Det preliminära schemat för instruktörskursen såg ut enligt nedan: [13]

Lördag:

12:00 Samling Vinterstadion
12:15 Teoretisk avdelning
15:00 Kaffepaus
17:00 Avslutning första delen

Söndag:

07:30 Samling och direkt ombyte för instruktion på is
08:00 Ombyte
08:15 Teoretisk avdelning
09:00 Kaffe, smörgås
09:15 Teoretisk avdelning, fortsättning
12:30 Lunch (Ishockeyskolan betalar lunch på Vinterstadions cafeteria)
14:00 Samling och ombyte för instruktion på is ca 14:15-14:30
16:00 Ombyte
16:15 Kaffe och den teoretiska avdelningen tar någon timme
17:00 Kursen avslutas

Budgeten för det kommande året hade lagts i mitten på oktober och skulle landa på 14 685 kronor. Då räknade skolan med 700 barn, vilket verkar vara något konservativt räknat. Medlemsavgiften var nu satt till 15 kronor.

Internationellt besök

Oshawa Midget Team skulle ut på internationell turné och Lennart Thörn hade fått en förfrågan vidarebefordrad från Svenska Ishockeyförbundet. Han tog med den förfrågan till ett möte med Örebro Ishockeyskola och föreslog att lag från ÖIS skulle kunna spela förmatcher mot laget först, innan de fick möta Örebro IK:s juniorer. [14]

Han kommenterade även:

Ett starkt stigande intresse för sporten som aldrig förr såväl aktivt som passivt.

– Lennart Thörn

Oshawa Midget Team skulle i så fall komma på besök 23-24 november. Det föreslogs att det skulle spelas två matcher för avdelningen som fyllt 8-10 år, samt för två lag från avdelningen som fyllt 11-12 år.

Vidare bestämdes det att man skulle kolla med Idrottsstyrelsen om de kunde vara behjälpliga med medel för att anskaffa märke, nyckelring eller annan memorabilia som kunde delas ut till det besökande kanadensiska laget.

Det påtalades även att det behövdes fler ledare och att det borde göras en ansträngning för att locka till sig fler. Det behövde även anskaffas större tröjor och skydd till grupperna i åldern 13-14 år.

Avslutande ord

Örebro Ishockeyskola var en rungande succé på många sätt och vis redan på 1960-talet. Lennart Höglanders roll som chefsintruktör har varit omfattande och säkerligen gått långt utöver vad som normalt hade förväntats av en sådan.

Skolan har uppenbarligen varit något som legat honom mycket varmt om hjärtat och det faktum att skolan än idag är verksam, som Örebro Hockey Ungdom, borde rimligen inget annat än glatt honom mycket om han fortfarande varit bland oss.

Han gjorde det givetvis inte ensam, och var inte heller sen att hylla alla som hjälpte till att förverkliga föreningen, men hans insats var utan tvekan avgörande för att skolan skulle lyckas.

Efter honom har sedan många viktiga personer fört vidare hans arv och lyckats ge många barn en rolig och givande idrottsutövning, men också förverkligat mångas drömmar om att bli ishockeyproffs.

Historien om Örebro Ishockeyskola tar inte slut här som sagt utan fortlöper än idag. Jag har ambitionen att fortsätta gräva i detta vid ett senare tillfälle.

Mot slutet av 1980-talet blev föreningen också värd för en grupp tjejer som senare kom att bilda ett av Sveriges bästa damlag.

– Historia: Damhockeyns historia i Örebro

Referenser

Arkivreferenser nedan är till Örebro Stadsarkiv.

1. Andréasson, Lars. Vi alla Nr 3 1968 Årgång 17. Socialförvaltningens fritidsbyrå, Göteborg. Besökt 2024-02-11. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/69961/gupea_2077_69961_1.pdf?sequence=1&isAllowed=y
2. Arkiv ÖS:035. Serie F4, Volym 1: ”Det börjar röra på sig inom ishockeyn”
3. Arkiv ÖS:035. Serie F4, Volym 1: Ishockeyskolan 1968-1970
4. Arkiv ÖS:035. Serie F4, Volym 1: Protokoll fört vid sammanträde 28.11.1968
5. Arkiv ÖS:035. Serie F4, Volym 1: Folder Örebro Ishockeyskola
6. Arkiv ÖS:035. Serie F4, Volym 1: ”Detta är ishockey”
7. Nerikes Allehanda. Karlskogaflickor fick stryk, 1977-02-09. Nerikes Allehanda, Karlskoga/Degefors.
8. Arkiv ÖK:034, Serie F1, Volym 16: ”Information om kommande säsongs verksamhet för IF Eyras Ishockey”
9. Arkiv ÖK:034, Serie F1, Volym 16: Protokoll fört vid möte 1972-03-19
10. Nilsson, Kjell. ”Högis” tänker lämna Örebro, 1972-02-17. Nerikes Allehanda.
11. Arkiv ÖK:034, Serie F1, Volym 16: Protokoll fört vid möte 1972-04-25
12. Arkiv ÖK:034, Serie F1, Volym 16: Instruktörer till Örebro Kommuns ishockeyskola 1972/73 (1972-10-12)
13. Arkiv ÖK:034, Serie F1, Volym 16: Preliminärt program vid kurs för instruktörer till Örebro kommuns ishockeyskola den 28-29 oktober 1972
14. Arkiv ÖK:034, Serie F1, Volym 16: Protokoll fört vid möte 1972-11-13

Bilaga 1 – Utbildningspärm till Örebro ishockeyskolas elever