Idag tänkte jag skriva om något som en del människor stört sig på, men som jag inte är helt säker på om det faktiskt påverkar någonting på isen: fria val av tröjnummer. De flesta klubbar verkar tillåta spelare att välja vilket nummer de vill när de kommer dit, med det självklara undantaget för de nummer som är pensionerade och hänger i taket. I den här undersökningen tar vi inte hänsyn till pensionerade nummer och inte heller till ”stjärnspelarstatus” som annars ibland har accepterats som undantag från regeln. För vem ska bestämma vem som är en stjärna?

Det finns en gammal tanke om att målvakten ska ha nummer 1, backar de närmast följande och sedan forwards efter backarna, men jag antar att idag är det även accepterat med målvakter som har nummer mellan 30 och 40. Jag misstänker att över 40 är otänkbart även för målvakter. Det blir också utgångspunkten i denna utvärdering av klubbarnas till synes ansvarslösa hantering av tröjnummer.

Jag tänker därför såhär: vilka lag har lägst snittnummer på sina backar och sedan sak för forwards? Och framförallt! Ökar det från år till år? Jag tog de fjorton lag som spelar i SHL idag och räknade ut snittet för backar och forwards och jämförde de tre senaste säsongerna. Vilka är ”sämst” och vilka är bäst då? Det var inte så uppenbart som jag trodde innan jag satte mig med detta.

Sämst på att hålla nere siffrorna på ryggen är utan tvekan Örebro med  ett snitt på 44,23 även om man sänkt snittet från förra säsongen (46,91) och det är framförallt backarnas fel som har oförskämt höga nummer (53,43). I tre klubbar har backarna ett högre snittnummer än forwards: Örebro (53,43 vs. 41,59), Färjestad (40,25 vs. 33,36) och Skellefteå (30,13 vs. 27,18). Två klubbar har ett högre snitt än 40 för sina målvakter: HV71 (41,5) och Malmö (55). Jag vet inte hur klubbarna tänkte där.

Örebro går dock i rätt riktning (-2,68) från förra säsongen och med tanke på att Djurgården (+3,32) och Växjö (+4,22) går åt fel håll från redan höga värden (42,5 resp. 36,68) kan det redan nästa säsong bli ett skifte på jumboplatsen, och med lite tid kommer även Färjestad (+1,79; 35,21) att dras in i bottenstriden även om det kanske behövs mer än en säsong innan de är där riktigt. Malmö var i fritt fall inför förra säsongen med en ökning på hela 7,78, men tog snabbt tag i saken och till i år har de försöka styra upp det någorlunda effektivt (-3,79).

Andra lag som behöver se upp är Brynäs som ökat sitt snitt med hela 4,81, men de kommer från en så låg utgångspunkt (31,15) att de fortfarande sitter relativt bekvämt bara det inte fortsätter i för många år.

Bäst på att hålla siffrorna nere är utan tvekan Leksand. De har ett snitt på 19,04. Det är imponerande lågt och blir svårt att pressa ytterligare. Näst bäst är Luleå med 22,88. Något som kanske förvånar en del är att Linköping har varit duktiga på att hålla nere sina siffror och får ses som god trea med 24,62 i snitt. Det lägsta snittet för alla tre säsonger har dock Rögle från 2014/15, endast 18,52. Tyvärr gick det rätt hårt utför efter det även om de lyckats bromsa fallet något (+, 7,98, +0,40).

Den generella trenden är också precis så illa som vi alla misstänkt. Snittet för hela SHL ökar med cirka 0,5 varje säsong. Med tanke på att en trupp innehåller uppemot 30 spelare med lån och juniorer kommer det att nästa sekel bli  helt omöjligt att ge alla spelare det nummer de vill ha  för snittet kommer då vara så högt att i stort sett alla höga kommer att vara tagna när en ny spelare ansluter till klubben.

Och med det sagt hoppas jag ni förstår att allt detta är skrivet med glimten i ögat.

Tabell (klicka för större):