Den stora målvaktsfrågan
Hur bygger man bäst laget i laget? Det team av målvakter som ska bära ett lag genom en säsongs alla toppar och dippar? Och vilka lyckades bäst med den uppgiften i SHL i år? Det finns naturligtvis olika filosofier, och tittar man på statistiken skulle man med lätthet kunna argumentera för att LHC har årets bästa målvaktsuppsättning. David Rautio och unge Marcus Högberg delade mer eller mindre rakt av på förstaspaden under säsongen, och ligger hyffsat nära varandra i räddningsprocent, 7:a respektive 10:a.
Jag menar dock att DIFs två burväktare får anses vara, om inte den bästa så åtminstone den mest intressanta, målvaktsbesättningen i år. Matchfördelningen de emellan är mindre jämn än i LHCs fall, till viss del beroende på Mikael Tellqvists skada. Mantas Armalis har fyllt luckan med den äran och avslutade säsongen med den 5:e bästa räddningsprocenten i ligan. Jag gillar hur DIF skapat ett målvaktsteam där Tellans erfarenhet kan nyttjas i pressade matcher och avlasta Armalis (som om det nu skulle behövas, men det är principen jag är ute efter) i betydelsefulla matcher där erfarenhet betyder mycket. Tellqvist representerar också den ärrade typen av ”veteraner” som inte har något att bevisa. De som har gjort resan och har T-shirten. Den typen av prestigelösa spelare är ovärderliga i mentorsroller med vilja och lust att guida andra att bli så bra de kan.
Något sådant skulle jag vilja se i Örebro också vad det lider. En klubb som i många år snudd på betraktat målvaktspositionen som ett nödvändigt ont enligt devisen att anfall är bästa försvar. Ändå var det i mångt och mycket disciplinerat spel i egen zon som gjorde att klubben kunde storma igenom Kvalserien och låta en annars rätt darrig Tim Sandberg jobba med de puckar han var bäst på. Skott på eller precis utanför kroppen.
I Julius Hudacek har Örebro nu inte bara en riktigt bra målvakt, man har en profil och blivande ikon. Kan man säkra hans tjänster i ett antal år, eller i värsta fall locka tillbaka honom när han klivit över 30-strecket har man alla möjligheter att bygga att liknande eller kanske tillochmed bättre team än det DIF har idag. Det minsta jag förväntar mig är dock att klubben fortsätter behandla målvaktspositionen med största respekt och vågar bygga utifrån den. Målvakten är ju trots allt 50% av laget. Minst.
2 svar på ”Den stora målvaktsfrågan”
Hur ska man ställa sig till Frölunda som har ett så pass överlägset puckinnehav?
Deras målvakter ligger högt i de flesta former av statistik, men blir de verkligen testade på samma sätt som andra målvakter?
Jag upplever dem som ”bra”, men när Frölunda inte får sitt spel att fungera så räddar inte målvakterna dem .
Instämmer. De har två ganska täta målvakter (iaf Lasse Johansson) som jag misstänker gör ganska få misstag under en given match, men heller inte gör särskilt många ytterlägesräddningar heller. Målvaktsstatistiken är rätt eftersatt i Sverige och det är ju i huvudsak GAA och SV% man tittar på här. Jag gillar dock att kolla antal faktiska räddningar per match också. Där är Julius en av de målvakter i SHL som gör flest räddningar per match, Armalis tror jag är nummer 1 i den kategorin. Sedan säger det ju inte mycket om kvaliteten på skotten osv. Dansk kom lite förvånande längre ned i listan, men han jobbar å andra sidan hårdare med ca 2,2 minuter mellan varje räddning. Julius ligger på nästan 2,8 minuter.