Inför matchen valde tränarna att kasta om lite i formationerna, vilket resulterade i en tydligare struktur. Det fanns två tydliga ledande kedjor och sedan två kedjor med mer utpräglad gnuggarkaraktär. I efterhand kan jag tycka att det var lyckade ändringar som jag hoppas de fortsätter med. Fler spelare kom fram och märktes den här matchen och det kändes som alla fyra linor bidrog mer överlag.

Örebro inledde första perioden på ett väldigt bra sätt. Man tog med sig det fina spelet från Luleåmatchen och lyckades göra både 1-0 och 2-0 innan halva perioden var spelade. Lukas Pilö dunkade in det första i powerplay och Joonas Rask tråcklade in det andra efter att Örebro tryckt på bra mot Oskarshamns mål. En puck som Canata nog borde tagit i all ärlighet.

Oskarshamn åt sig in i matchen och mot slutet av perioden hade de inte bara jämnat ut spelet utan även tagit över det. De lyckades reducera till 2-1 i powerplay genom mycket vackert klapp-klapp-spel måste jag säga. Ordos kunde inte gärna missa där.

Det var en match som präglades av många utvisningar och bitvis övertända spelare. När Oliver Larsen ger igen på Glenn Gustafsson efter en korrekt tackling var nog det fulaste. Varför de fick matchstraff vet jag inte, och varför de fick samma straff känns också märkligt. Larsen borde nog blivit hårdare dömd än Gustafsson där.

Det var lite irriterat annars också och det kan ibland leda till en underhållande hockey, men i just den här matchen så tillförde det inte värst mycket. Snarare ryckte det sönder spelet och när Oskarshamn spelade så mycket bättre i sitt powerplay än vad Örebro gjorde så blev det aningen frustrerande att kolla på som Örebrosupporter.

Resultatet stod sig dock genom andra perioden. Örebros powerplayspel såg rent ut sagt bedrövligt ut mellan varven. De lyckas ofta ta sig in i zon, men med alla spelare på fel positioner så de måste spendera halva tiden med att bara försöka hitta rätt ställe att stå på och väl där blir det ändå inget vettigt avslut. Underkänt.

Boxplay däremot får man ge godkänt även om det blev ett mål i baken där. Oskarshamn är riktigt bra i den spelformen och var nära många gånger att kvittera utan att lyckas. De spelade bra utan att få utdelning.

Den tredje perioden började Örebro därför med att spela just boxplayspel trots att det var spel fem mot fem. Exakt hur de tänkte vet jag inte, men vackert var det inte. Oskarshamn tryckte på för att kvittera, men lyckades inte.

Med fyra minuter kvar tog Oskarshamn sedan time-out och kort efteråt tog man även ut målvakten. Jag tycker det är helt rätt agerat av Filander. Ska man ta målvakten ska man ta den tidigt så spelarna faktiskt får en vettig chans och tid att utnyttja den extra spelaren. Nu straffade det sig, som det ofta gör, och Mathias Bromé kunde ge Borna Rendulic pucken med öppen kasse.

Örebro gör en överlag rätt OK match. Man börjar bra, men tappar matchen efterhand. Oskarshamn bjuder på ett bra motstånd och en underhållande hockey. Det känns som har en bra spelplan som spelarna köper helt, men frågar är om de klarar av den helt? Nu drälldes det mycket från båda håll i denna match så man ska kanske inte läsa in för mycket av det.

Bäst på isen var tveklöst Jonas Arntzen som fortfarande är obesegrad i SHL denna säsong.

Nu väntar en vecka med till synes lättare motstånd i form av bottenlaget Färjestad på torsdag och sedan Växjö på lördag. Förhoppningsvis kan Örebro fortsätta på vinnarspåret ett tag till.