Segerraden bara fortsätter
Lagom trött efter jobbet kommer man hem och hoppas att Örebro denna match äntligen ska rivstarta … men icke.
Det var en jämn och kanske ändå rätt OK period med hockey, med försäsongsmått, men inget jag ringde mamma och berättade om.
Lite farligheter som uppstår på grund av att spelare får allt att stämma helt plötsligt eller för att motståndarna åker ihop eller ramlar av oförklarliga skäl. Det är bara att välja. Det uppstår lite sånt här och där medan det annars också faktiskt ser rätt OK ut i grundspelet.
Andra perioden kom Örebro ut rappare och aggressivare och kändes som de ville ta tag i saker och ting. De kändes bättre än Färjestad sett över perioden och att de hade ledningen in i sista perioden kändes fullt rättvist.
Örebro fick chansen att spela fem mot tre och utnyttjade det på bästa sätt när Marcus Hardegård sköt från högt i slottet och Miikka Salomäki styrde in pucken påpassligt.
I den tredje kändes det lite som att Örebro ville säkra segern, men med tanke på alla utvisningar som blev åt alla håll kändes det lite vanskligt. När Färjestad sedan fick chansen att spela fem mot tre så kom också kvitteringen.
Örebro försökte lite mer efter det och var nära ett mål, men det ville sig inte. De fick ett powerplay som levde kvar in i förlängningen och där skänkte Robin Kovacs Färjestad sin andra förlust mot Örebro och fjärde totalt under försäsongen.
I denna match fick Adam Hofbauer vara med från start och ja det är Patrik Hofbauers son. En av få målvakter som varit någorlunda långvarig i Örebro. Numera VD för Svenska spel faktiskt.
Hofbauer den yngre satte avtryck ganska omgående och var inte långt ifrån att måla när han tog vara på en massa gratis isyta som uppstod framför motståndarkassen. Han och de andra yngre spelarna var nästan de som kändes hetast överlag även om Örebro som helhet känns väldigt stabila trots alla frånvarande spelare.
Det är svårt att hitta något riktigt att klaga på och då är man ändå närking här. NA verkar ha lite samma problem så det känns tryggt i alla fall att jag inte verkar svika mitt släkte.
Hardegård som som jag satte frågetecken för känns bara bättre och bättre.
Utropstecken: Alla unga spelare som Örebro plockar upp och de bara kliver in som om det vore självklart. Enroth är i slutspelsläge redan nu. Han tar typ allt.
Frågetecken: Alla småskavanker som håller spelare borta från matcherna.