Det är ingen direkt nyhet att Örebro Hockey lyckades locka till sig brittiske supertalangen Samuel Duggan för två säsonger sedan. Samuel Duggan fyller 18 år senare i år och är den största talang som England producerat sedan den store Tony Hand kom fram på 80-talet. Fråga Jens Gustafsson om du inte tror mig.

Hand å sin sida valde bort en karriär i NHL efter att han draftades tidigt av Edmonton Oilers. Han valde att åka hem till England efter bara ett par matcher i farmarlaget. Edmonton skulle klara sig bra ändå under 80-talet, men man undrar lite hur det hade kunnat se ut om även Hand hade spelat där.

Samuel Duggan föddes i Reading. En typisk brittisk stad drygt en halvtimme-timme väster om London med ungefär 300 000 invånare i dess omnejd. Han började spela ishockey i Bracknell, drygt en mil sydost om Reading. En stad med ungefär 80 000 invånare och inte minst Bracknell Ice Hockey Club.

Han är från en ganska hockeytokig familj där hans två äldre bröder Thomas Duggan och Ben Duggan säkerligen varit två spelare att se upp till under uppväxten. Framförallt den förstnämnde som än idag är en framträdande spelare i Guildford Flames i EPIHL.

Tretton år gammal gjorde Samuel debut i lagets U16-lag och blev direkt en tongivande spelare genom att göra 17 mål och 27 poäng på 16 matcher. De två kommande åren dubblerade han genom att spela med både U16 och J18. Under den dessa säsonger gjorde han 123 mål och 248 poäng på 64 matcher. Ganska imponerande siffror.

När han skulle fylla femton insåg nog både han och hans föräldrar att om han ska fortsätta utvecklas måste han utsättas för större utmaningar, bättre motstånd och överlag bara bättre förutsättningar. Örebro Hockey lyckades då övertyga honom att han skulle komma till Örebro, i konkurrens med andra klubbar.

Sedan han kom till Örebro har han spelat flitigt i både J18 och J20 som minderårig. Under sin första säsong spenderade han större delen av tiden med J18-laget och gjorde 13 mål och 32 poäng på 37 matcher. Inte helt illa av en sextonårig kille från England. Säsongen därpå fick han ta över kaptensbindeln och gjorde 24 poäng på 22 matcher, vara 14 mål, med J18.

Anledningen till att han inte han spelade mer med J18 var inte att han var skadad utan för att han lyftes upp till J20 där han fick möte ännu bättre spelare. Även om hans produktion stannade av där fortsatte han att visa framfötterna och lyckades ändå göra tre mål och fyra assist på 23 matcher. De flesta av hans motståndare hade haft två år till på sig att träna och växa till sig.

Samuel är en talang utöver det vanliga. Han har representerat Englands landslag på U18 och U20 många gånger och kommer säkerligen göra det fler gånger. Han kan spela både center och forward, och med tanke på att han troligen kommer att lägga på sig mer muskler och växa lite till kommer han att ha storlek för att spela i de bästa ligorna i världen då han redan idag, några månader innan hans artonårsdag, hunnit bli 185cm lång och 85kg tung (enligt Eliteprospects).

Eftersom han hinner fylla 18 år innan den 15:e september i år är tillgänglig för årets NHL-draft, men troligen kommer han inte att bli vald av någon klubb i år. Inte om man läser de rapporter som finns hittills inför draften. Den enda Örebro-spelare som är mer eller mindre given att plockas upp är målvakten Daniel Marmenlind som till och med kan gå under andra rundan enligt vissa rapporter.

Om Samuel däremot fortsätter sin utveckling på detta vis är det inte alls omöjligt att han kommer att plockas upp av någon nästa år. Det ska bli intressant att följa honom, och alla andra lovande juniorer, under året som kommer. Han har alla förutsättningar att bli en riktigt bra hockeyspelare.