Det har varit ett mycket speciellt 2020 för alla, inklusive hockeyn. Vi hoppas ändå att ni klarat er från det värsta och försöker härda ut. Hockeyn har varit en distraktion som gjort det lättare att hantera allt det elände som man man blir matad med från alla håll, men det går inte att undgå att många har blivit av med jobbet, en del har permitterats medan några konstigt nog aldrig haft så mycket att göra som nu.

Jag själv hör nog till den senare kategorin, vilket i dessa tider givetvis är en välsignelse. Nackdelen, om man nu får säga det, är att andra saker har fått lägre prioritet. Bloggen är en av dem. Det har funnits mycket jag velat göra, men inte hunnit med och det jag hunnit med har jag väl inte alltid varit helt nöjd med.

När jag kollar tillbaka på bloggen känns det som att innehållet blivit lite spretigare, men att djupet och ibland kvaliteten inte hållit måttet. Någonstans på vägen känns det lite som att blev lite som att man skrev bara för att skriva, inte så mycket för att det var roligt och det är ingen rolig känsla i efterhand.

Hela poängen med att vi lämnade Svenskafans och startade Bunkersnack var för att vi ville göra något eget och få en chans att sticka ut lite. Att skriva om det vi ville skriva om. Ibland väldigt nördigt med statistik och annat, ibland mest på skoj (som när vi recenserade SHL:s presskonferenser), men ibland också krönikor där man får tömma ut känslorna på bordet och skriva av sig lite.

Jag är jätteglad att bevakningen av damlaget kom igång och löpte på. Jag har lärt mig fruktansvärt mycket på kort tid, och jag hoppas jag lyckats förmedla i alla fall en del av det till er. Det känns jättebittert att seriespelet har pausats och just nu är det nog ingen som kan säga säkert om serien ens kommer att spelas klart.

Bevakningen av damerna kommer att vara fortsatt vara en av sakerna jag vill lägga tid på. Det vill jag verkligen poängtera. Det har varit en tröskel att ta sig över, om jag nu är över den, och det vore en stor besvikelse om vi inte skulle hinna med det.

Däremot tror jag att jag kommer att skära ner lite, eller ändra upplägg, på en del material som nästan börjar kännas som utfyllnad (och som jag ändå tror andra gör bättre) och istället försöka producera mer unikt material. Jag har aldrig haft tillgång till mer kvalitativ data än nu, men jag lyckas inte göra speciellt mycket med den.

Det är lite som att ha ett stort julbord dukat framför sig, men att ändå välja att käka överkokta snabbmakaroner.

Det första jag tänker på är inför-artiklarna som känns aningen tomma ibland och man skulle nog lätt kunna göra lite större statusuppdateringar lite mer sällan och få in mer matnyttigt i inläggen. Det går åt mycket tid att leta reda på information om läget i andra lag och då missar man ändå en del saker ibland i all stress, men vi får se exakt vad det blir.

Idéer och uppslag finns för andra typer av artiklar, det kan jag lova, men om det ska bli något med dem måste jag börja prioritera om. Förhoppningen är att vi ska kunna publicera mer unikt material, men givetvis fortsätta med mycket av det som ändå lett till där vi är idag.

Jag har också en lång lista med saker som skulle passa som skämt till första april. Dessa brukar kunna komma till mig när som helst under året och det är lite frustrerande att inte kunna lägga ut dem snarast möjligt ibland. Om man ska gå efter den listan så har jag många år kvar att beta av på den här bloggen. Något år får jag nog köra flera skämt för annars kommer jag aldrig komma ikapp.

Med det sagt vill jag önska er alla ett Gott Nytt År och tacka er alla som läser och inte minst har åsikter om det som skrivs. Förhoppningsvis kommer ni att fortsätta uppskatta inläggen som kommer under 2021.