Historia: Puckens historia

Historia: Puckens historia

Det finns mycket att skriva om ishockeyns historia och det inkluderar så klart materialet som används. Pucken är måhända en lite bortglömd bit av ishockeyn, eller rättare sagt något man tar lite för givet. För även om den är den kanske viktigaste detaljen på isen är det nog inte så många som funderar kring hur den kom att bli vad den är idag.

Ordet ”puck” kan komma från engelskan och verbet ”to puck”, vilket betyder ”att slå”, men det går inte att slå fast ursprunget helt och hållet. Ordet är vad det verkar äldre än ishockey i sig då puckar användes inom sportens föregångare, så som shinty (Skottland) och hurling (Irland). [1]

Ordet följde således med till Kanada från Europa och användes sedan även inom ishockeyn. Exakt hur ishockeyn uppstod är debatterad och ett ämne för en annan artikel, men det som de flesta är överens om är att den uppstod i Kanada och att den första ishockeymatchen spelades där. Att den tidens ishockey var väldigt annorlunda jämfört med dagens må så vara, men det kallades för ishockey i alla fall.

Bild 1. Tjeckien är en stor producent av puckar, men de är inte sena med att skryta om andra saker de också är bra på. Bild från rubena.eu

De första puckarna

De allra första puckarna var mer provisoriska än dagens varianter. Det finns rapporterat om hur frusen kobajs lindats in i läder, men eftersom de inte hade någon vidare livslängd (ungefär en match), ersattes de senare av varianter gjorda i trä. De var också betydligt tyngre än dagens puckar. [2]

Under den första kända matcherna där sporten kallades ishockey användes en träpuck. Parallellt med trävarianterna kom det även fram puckar gjorda i kork innan gummivarianten skulle komma att bli standard ungefär vid sekelskiftet 1900. Gummipuckar i varianter hade dock använts långt tidigare, men det skulle ta tid innan alla kunde enas om att detta var framtidens puckvariant för ishockey. [3]

Det ska också sägas att i början förekom även fyrkantiga puckar. Dessa smet inte av isbanan lika lätt, vilket var ett irritationsmoment vid tiden då man endast hade en låg träsarg, cirka en planka hög, runt isen, Senare kom man att byta till runda puckar som blev till genom att man skar av toppen och botten på en gummiboll. [4]

I NHL blev inte puckar reglerade förrän säsongen 1990-1991, men de hade blivit standardiserade långt innan dess och därmed i praktiken samma för alla redan 1940. Art Ross hade då tagit fram en metod för att tillverka puckar som var enkel och gav konsekventa resultat, vilket ledde till att spelarna behövde inte oroa sig lika mycket över att pucken skulle bete sig irrationellt. [5]

Teknikpuckarna kommer fram

Givetvis måste vi även nämna ”eldpuckarna” som testades i NHL under tidigt 1990-tal. Tanken var att göra det enklare att se pucken på våra då relativt små TV-apparater som även hade låg upplösning. Pucken var kort och gott svår att se, men genom att implementera reflekterande material i kombination med en spotlight på kameran och därtill teknik för att förstärka ljuset hoppades man kunna göra den mer synlig.

Denna testades dock bara under ett fåtal matcher och lades sedan ner av både NHL och IHL. Spelarna gillade inte pucken som betedde sig annorlunda samtidigt som spotlighten på kameran kunde vara bländande.

Istället kom tekniken FoxTrax fram 1996 och det var nog den många av er tänkte på när ni läste ”eldpuck”. TV-nätverket Fox var de som kom med idén och var de som sände matcherna, men systemet utvecklades tillsammans med  företaget Etak. [6]

Video 1. Minidokumentär om FoxTrax

Mitt i pucken sattes en uppsättning med infraröda sändare och en stötsensor tillsammans med en krets och ett batteri. Puckarna vägde sedan och hade samma dimensioner som en vanlig matchpuck. Detta var viktigt eftersom spelarna inte hade uppskattat hur den tidigare ”eldpucken” haft ett annorlunda beteende än en vanlig puck.

Kretsen, sändarna och sensorerna gjorde det möjligt att spåra pucken och sedan lägga ett lager ovanpå TV-sändningen som markerade var pucken var och hur den rörde sig. Givetvis användes också olika färger för att indikera hur snabbt den rörde sig. I normala fall var färgen blå, men vid ett särskilt hårt skott (över 70 mph) blev den röd istället.

FoxTrax delade publiken i två läger där mer hockeyintresserade individer, inklusive purister och hardcore-supportrar, inte alls gillade tekniken, medans med lättsinnade sportintresserade uppskattade hur det blev lättare att följa spelet. Tekniken användes så länge som Fox hade TV-rättigheterna för NHL, vilket var fram till och med säsongen 1997-1998. Fox hade avtal för en säsong till, men valde att inte använda sig av tekniken under den sista avslutande säsongen.

Enligt Fox själva hade tekniken hjälpt till med att höja tittarsiffrorna, men i USA där de framför allt ville nå ut sägs det att resultatet inte var så lyckats som de vill påskina. Vilken effekt den faktiskt hade är troligen svårt att säga i efterhand, men minnesvärd är den alla gånger.

Även om FoxTrax var avancerad för sin tid går det givetvis inte att jämföra med de puckar som används idag i NHL. Nedan finns en minidokumentär om dessa som visar innanmätet av puck och förklarar en del om hur det fungerar. Intressant om man verkligen vill nörda ner sig.

Video 2. Dissikering av en NHL-puck

Denna puck är bara en av många komponenter i de avancerade system som övervakar matcher i NHL. Det är kameror och sensorer över allt i arenan och runtom isen som ska försöka detektera alla möjliga händelser för att kunna mäta allt från skottstyrka till längd på byte, passningsprecision och allt däremellan.

Puckvarianter

En officiell matchpuck ska idag väga mellan 156 och 170 gram. Eftersom puckar förvaras kallt kan den väga lite mer när den tas ur frysen innan matchstart då den kan innehålla en viss mängd vatten. Den förvaras kallt för att gummit i pucken bli hårdare och inte studsa lika mycket. Både spelare och publik vill helst se en puck som glider fram och beter sig som förväntat. Inte en puck som studsar och far på ett oregelbundet sätt … eller?

Pucken ska vara en tum tjock (2,54 cm) och tre tum (7,62 cm) i diameter, men det finns en flora av olika storlekar som kan användas i träningssyfte från mindre puckar som kan användas av unga spelare till ännu tyngre puckar för de som vill träna upp styrkan i handleder och kraften i skottet.

Bild 2 och 3. En tyngre orange puck som väger hela 240 gram och en lättare blå puck som bara väger 90 eller 125 gram. Bilder från rubena.eu

Referenser

  1. 1.etymonline.com. Origin and history of puck, besökt 2025-08-27, https://www.etymonline.com/word/puck
  2. histoky.com. What is a hcokey puck made of?, besökt 2025-08-27, https://web.archive.org/web/20220524092938/https://histoky.com/what-is-a-hockey-puck-made-of/
  3. McKinley, Michael. Hockey: A People’s History.  2006, McClelland & Stewart.
  4. OriginalHockeyHallOfFame.com. Historic Hockey: A History Lesson on Ice. Besökt 2025-08-27, https://web.archive.org/web/20250716142334/http://www.originalhockeyhalloffame.com/news-events/historic.html
  5. enotes.com. Hockey Puck, besökt 2025-08-27, http://www.enotes.com/how-products-encyclopedia/hockey-puck
  6. Wikipedia. FoxTrax, besökt 2025-08-27, https://en.wikipedia.org/wiki/FoxTrax

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *