Knappt godkänd säsong allt som allt

Knappt godkänd säsong allt som allt

Örebro Hockey förlorar kvartsfinalen mot Luleå med 4-1 i matcher efter att två av matcherna gått till förlängning. Det är verkligen ingen skam att förlora mot Luleå. Saken är dock den att Örebro borde inte varit i en sits där de riskerade att möta Luleå redan i en kvartsfinal. De borde ha varit ovanför strecket.

Det har varit ett svängigt år där ett starkt försvar- och målvaktsspel räddat laget. Den offensiva biten har inte alls lirat i alltför många matcher och powerplay ska vi inte prata om, eller vi ska det, men jag får nästan migrän bara av tanken på det.

Special teams

Vi kan avhandla det direkt: Örebro har nästan helt saknat spelare som är bekväma och känt sig naturliga med att spela powerplay. Att bära in pucken i zon har Elias Ekström varit bäst på sett över hela säsongen. Alltför många av de andra spelare får total spelkramp när de ska försöka åka mot offensiv blå och väl där inne har man varit för dåliga för att skapa chanser.

Powerplay har blixtrat till ibland och när det klaffar då kan det leverera, men det händer alltför sällan och väldigt, väldigt ofta har det gått två minuter och Örebro har knappt haft en målchans. Nu är man så klart extra färgad av hur det såg ut mot Luleå, men det var knappast något unikt för den matchserien.

Boxplay har fungerat bra i mitt tycke. Inte exceptionellt, men väl godkänt överlag.

Målvakter

Jhonas Enroth är SHL:s bästa målvakt.

Jonas Arntzen hade ett tuffare år än året innan. Han fick det inte att stämma lika bra, men jag tycker nog att det fortfarande finns en massa potential här. Hans otroliga lugn kombinerat med snabba reflexer och bra storlek gör honom till ett intressant framtidsnamn.

Backar

Rasmus Rissanen. Försvarsgeneral.

Gustav Backström är en klippa. Han gör så mycket rätt och får inte tillräckligt med beröm för det. Ingen flashig spelare och det är väl därför. Sopade till Shinnimin som gick i däck. Han gick från omtyckt till mest älskad i Örebro med omnejd just då.

Stefan Warg hade en riktigt svag säsong i Örebro och det blev väl inte mycket bättre i Djurgården. Fritt fall från föregående säsong där han ändå var duglig.

Marcus Hardegård har varit lite frustrerande att följa denna säsong. Han har haft sträckor där man verkligen ser varför han värvades till klubben och sedan kommer en sträcka med matcher där han tappat det igen. Har definitivt potentialen, men måste höja lägstanivån.

Petr Zamorsky överraskade mig med att spela moget och säkert i defensiven. Klubba mot klubba och bra avstånd, för det mesta. Har ett bra skott som inte kom till så stor användning tyvärr och nu har han fått lämna. Troligen eftersom han inte är svensk och klubben vill höja spetsa till.

Simon Forsmark. Vann J20 SuperElit bästa back. Har tempot och spelsinnet för SHL. Måste bara bli lite starkare och bekvämare i SHL. Det går inte att skönåka på samma sätt i SHL som i J20.

Elias Pettersson. Nästbäst i J20 på backsidan och kommer gå högt i draften tillsammans med Forsmark och ett par andra från samma lag. En framtidsspelare.

Libor Sulak kom in sent, men satte avtryck direkt. Jag vet inte hur han ska komma loss från kontraktet i KHL, för jag tror verkligen han vill komma loss därifrån, och sen är ju frågan hur Örebro får hans signatur på ett långt kontrakt.

Kristian Näkyvä beskrevs som en defensiv back i podden Sanny & Svensson. De har inte fel att han blivit väldigt mycket bättre defensivt i Örebro, men hans storlek ligger honom i fatet i sargduellerna. Har ett ruggigt skott och grymt fina pass. Alla skador oroar dock. Underbar retsticka dessutom.

Nick Ebert levererade poäng precis som förväntat, men hans spel på isen är aningen frustrerande. Han kör mycket solo och klubben vill nog ha någon som är lite mer lagspelare istället (läs Sulak).

Kristaps Zile kom in och gjorde precis det han skulle, men inte mer. Den unge letten var hyfsat säker defensivt för det mesta och var duktig i boxplay. Fyllde luckan efter Warg och mer därtill, men visade nog inte tillräckligt för att vara kvar.

Forwards

Nick Halloran kom in sent, men visade upp sina fina fötter rätt omgående. Hade en jäkla fart på rören och verkade ha bra kemi med Leo Carlsson inte minst. Till skillnad från han nedanför är han hyfsat billig, men faller nog på att han inte är svensk.

Daniel Audette var säsongens dyraste värvning, men han kom tyvärr aldrig in i laget och fick istället köra ett eget race. Kemin infann sig aldrig och därför är det svårt att inte säga något annat än att det blev en dunderflopp. Han har dock extremt fina fötter där han inte bara är snabb, han kan verkligen vända på en femöring också. Hans prislapp är för hög och igen, inte svensk.

Rodrigo Abols. Vår kapten. Hade en lite jobbigare säsong i år där det blev lite långa perioder utan mål tyvärr, men överlag en stark säsong av Abols som fick byta kedjekamrater rätt ofta tyvärr.

Elias Ekström började säsongen strålande i kedja med Oliver Eklind och Abols. De gick som på moln och producerade riktigt bra. Tyvärr försvann magin och Ekström hamnade långt ner i kedjorna. Ekström är en kreativ spelare. Om de tänkt fortsätta spela honom så långt ner kan jag tycka det är bättre han söker en annan klubb. Han är bortkastad som brunkare. En av få som kan ta in pucken i offensiv zon i powerplay på ett säkert sätt. Snälla, utnyttja killens starka sidor.

Miikka Salomäki kom in som en potentiell ersättare till Joonas Rask och det var han inte. Han hade inte riktigt farten, men han jobbade på bra. Tyvärr fick han inte ut mycket för det jobbet utan snarare kändes han steget efter mest hela tiden. Lämnade redan under säsongen.

Jussi Puustinen skulle ersätta Borna Rendulic och på pappret såg det verkligen ut som han skulle kunna göra det, men han fick i stort sett hela säsongen förstörd av skador och hann sen inte komma i matchform förrän säsongen var i stort sett slut. Fick inte nytt kontrakt.

Robert Leino stod för en riktig flippsäsong förra hockeyåret och att han skulle falla tillbaka var nog ingen överraskning, men att han skulle ha så fruktansvärt svårt att hitta nätet var desto mer så. En ledartyp som är uppskattad och när han väl hittade målet firade laget ordentligt. Ett år kvar och även om det funnits diskussioner om att man ska köpa ut honom så tror jag nog klubben gärna behåller honom sista året.

Christopher Mastomäki är inte killen som levererar massor med poäng, men är en viktig ledare och stabil i defensiven. Gjorde ändå personbästa i poängprotokollet och skrev nytt långkontrakt. Han är svensk.

Oliver Eklind öppnade starkt likt Ekström, men svalnade. Jobbar och sliter och försöker sig ibland på rätt fräcka finter. Lite småful och jobbig, men har helt OK händer när han försöker. Precis som Ekström finns det en hel del spännande potential här, men till skillnad från Ekström gör sig Eklind rätt bra i en fjärdelina också. Han är lite mer flexibel.

Emil Larsson hade ingen vidare grundserie, men vaknade lite mer till liv i slutspelet som vanligt. Klubben vill få ut mer av Larsson som har ett bra fint kontrakt trots allt.

Robin Kovacs kom till Örebro från Luleå och med tanke på hur han lämnade är det knappast förvånande att han nog även kommer att lämna Örebro i liknande former. Har tagit bra kliv i Örebro och blommat ut som en riktigt bra poänggörare. Nu verkar dock klubben ha tröttnat och vill bryta kontraktet.

Milton Oscarsson förtjänar att nämnas här med. Han fick hoppa in så snart en skada uppdagade sig på någon spelare. Hängde kanske inte riktigt med i tempot till en början, men kom väl in i det mer och mer. Stor och stark, men farten är som sagt något han behöver få upp. Får han det så kommer han att bli en riktig ångvält.

Linus Öberg hade en lite svängig säsong, men allt som allt måste man ändå säga att han levererade lite som man hoppades. Grym fysik, rivig och bra målsinne. Vi får väl se om han blir kvar i Örebro eller om San Jose vill att han sticker över till Nordamerika. Det är ju inte så att de har någon mördande konkurrens på forwardssidan direkt.

Damlaget

Tjejerna hamnar på något sätt rejält i kläm när Leksand väljer att lägga ner sitt andralag och nästan alla av de spelarna hamnar i konkurrerande lag. Örebro får hem en hemvändare. Detta är alltså spelare som Leksand haft på tillväxt och slagits om en plats i SDHL. Inga dussinlirare om man ska uttrycka sig så.

Med bara fem lag i serien stod det mellan Västerås och Örebro att göra upp om vem som inte skulle komma sist, men när Örebros målskytte krampade rejält första halvan av serien hamnade laget i en omöjlig sist. Sistaplatsen gick inte att undvika. Spelet blev bättre och bättre desto säsongen led, men den svaga inledningen gjorde slutresultatet omöjligt. De kom sist med 3 inspelade poäng.

I kvalserien som följde hamnade man trea efter Falun och Mora, men före Nor IK. De två första hade också lyckades förstärka med f.d. Leksandsspelare. Exakt vad det resultatet innebär vet jag inte än, men jag hoppas att Falun, Mora och Örebro alla får en plats i DamEttan Västra nästa säsong. Det skulle innebära att det blir sju lag i serien istället för fem. En klart mer hälsosam uppställning för ett seriespel.

Örebro tappade också två toppnamn inför serien, som gick vidare till hockeygymnasium på andra orter. Fler kommer att lämna på liknande sätt inför nästa säsong. Laget kommer att behöva fylla på underifrån, men kanske också fundera lite grann i alla fall på att kanske värva något namn. Det känns nästan som man varit rädda för att öppna den dörren och det ska välla in spelare som sedan demoraliserar de unga tjejerna som ska komma fram.

Örebro Hockey pratar om hur man vill bygga laget från regionen och det kan jag tycka är bra i sig, och man vill så klart fortsätta med att köra två lag, ett i DamEttan och ett i DamTvåan för att maximera speltiden, men då måste man också som minst ha ett lag som är konkurrenskraftigt för DamEttan. Jag vet att klubben redan gjort en del för att göra livet lättare för tjejerna, men det är kanske inte tillräckligt ändå.

Jag tror alla är besvikna efter denna säsong. Inte minst med tanke på hur mycket bättre det gick resultatmässigt förra säsongen, men rent krasst får man nog säga att övriga lag blev bättre medan Örebro stod still. Det ansvaret faller ju i slutändan på GM Stefan Bengtzén. De ska summera säsongen nästa vecka. Vi får väl se vad som kommer av det.

Juniorerna

Alla tre lagen stod för starka säsonger i grundserien. Det tog nog slut lite tidigare än både U16 och J18 hoppades på, men J20 tog sig till semifinal där man föll mot Linköping. Bronsmatchen mot Rögle visade man klassen och vann stort.

Simon Forsmark vann pris som seriens bästa back. J20 är fyllt av intressanta namn och det är så sjukt kul att Örebro verkligen lyckats så bra med denna del av verksamheten. Bra ledare och tydlig organisation under många år har gjort det möjligt.

Totalen

VD Micke skickade nyss ut ett mejl där han tackar alla för säsongen som gått, men skriver också att de är besvikna. Det är väl ungefär så vi alla känner. Kvartsfinal är kanske inte fiasko, men inte långt därifrån. En tunn trupp och bristande offensiv i sina stunder gjorde att laget inte kunde säkra en plats i toppen utan fick spela ett mardrömskval till slutspelet mot Brynäs. Förlust där och FIASKO hade varit rubriken.

Juniorerna visade alla åter igen hur starka Örebro är på den sidan. Återväxten är stark, men i slutspelet tog det slut lite för snabbt för de två yngre lagen. De kommer säkerligen komma tillbaka hungrigare nästa år. Det första guldet är knappast långt borta.

Man måste så klart väga in damernas säsong i detta också. Det var kanske inte en chock och det är den del av föreningen som är yngst och det kommer att ta ett antal år innan de kommer att vara med och ens konkurrerar i toppen av DamEttan, och då är klivet upp till SDHL i sin tur enormt. Tålamod är en dygd och ett måste om damsidan ska vara stark långsiktig, men jag hade inte heller gråtit om det kom lite roliga resultat redan inom kort.

Det är många stora klubbar som satsar ordentligt på sina damlag och ligger ett antal år före Örebro. Malmö, Skellefteå och Färjestad vill alla upp till SDHL och frågan är om det inte är dags att utöka serien.

Örebro går framåt som helhet, men det är inte utan bakslag. Jag står fortsatt fast vid att VD Micke varit den viktigaste värvningen som klubben gjort och med honom vid rodret känner jag stor förhoppning om att nästa säsong kommer att generera ytterligare steg i rätt riktning.

Mot 2023!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.