Denna match var inte helt olik den mot Luleå, men det var omvända roller. Växjö kom ut starkt, skapade mycket och även om de fick utdelning till slut var det Örebro som gick till pausvila med ledning 2-1. Inte helt rättvist, men när Jani Lajunen spelar på denna nivå är det inte mycket som stoppar honom.

Det var inte bara målen utan han stångades, tacklades och bröt viktiga pass genom att hela tiden ligga rätt. Han var enorm helt enkelt.

I den andra perioden fick sedan Örebro rejäl islossning. Först gör Rodrigo Abols 3-1 i powerplay, Emil Larsson 4-1 i boxplay innan Robert Leino styr in 5-1 från typ ingen vinkel. Växjös nya målvakt Emil Larmi fick lämna isen.

Örebro defilerade och stämningen i arenan var elektrisk minst sagt.

Den tredje perioden spelade Örebro av matchen, men gjorde det utan att backa hem fullständigt. Istället såg man bara till att det inte hände speciellt mycket bara. Växjö fick in en reducering i powerplay, men mer än så blev det inte för smålänningarna. Istället gjorde Örebro 6-2 när Rodrigo Abols tog pucken av Joel Persson och sen bara tryckte sig fram mot den öppna kassen.

Jonas Arntzen höll Örebro kvar i matchen i första perioden och andra perioden såg han till att döda av all möjligheter som Växjö hade för att hänga med. Måste en otroligt skön känsla när han av någon märklig anledning inte lyckats vinna så många matcher i år trots att han ändå levererat bra målvaktsspel överlag.

Men bäst var fasen publiken. Det var ös matchen igenom och bitvis ett rent ut sagt vansinnigt tryck.

Nu väntar en ny svår match ikväll mot Frölunda. Örebro behöver vara med bättre från start, annars var det nog mycket som fungerade som det skulle.