Var det rättvist sett till puckinnehav, chanser eller något annat än antalet mål? Verkligen inte. Är jag oerhört glad att Örebro vann? Japp.

Ska man på något vis försöka lyfta fram något positivt i detta är det att trots ett väldigt stort spelövertag för bortalaget höll Örebro dem så mycket de bara kunde på utsidan.

Frölunda tog ledningen som väntat efter att de kommit med ett högre tempo än hemmalaget, men Örebro lyckades först kvittera i powerplay när Linus Öberg tryckte in en puck som låg lös bakom målvakten och sedan ta ledningen genom att Jani Lajunen forcerade in en pass från Robin Kovacs. Lajunen är skållhet just nu.

Frölunda kvitterade något snöpligt på en av de sämre chanser de hade via en sargretur. Örebro svarade omgående när Nick Halloran hittade en sopren Robert Leino framför mål som i sin tur backhandade in 3-2. Emil Larsson satte sedan 4-2 i tom kasse.

Örebro hade 13 skott på mål denna match. Frölunda hade å andra sidan ”bara” 30 med ett väldigt stort spelövertag. Det säger ändå en del om att Örebro lyckades vara i skottlinjen och inte minst hålla dem borta från de farliga områdena.

Att man som lag måste mota 30 skott är inte speciellt mycket. När det mesta av spelet var förlagt till din egen zon och inte fler skott träffar mål, då är det anmärkningsvärt hur bra man ”försvarar” sig ändå.

Örebro gör som sagt ingen vidare match överlag, men man står emot ett bra Frölunda som helt klart var mer taggat. Det är bara tacka och ta emot poängen, men den här stölden kommer man högst troligen inte lyckas med igen på länge.