I princip hände väl det man absolut inte ville skulle hända. Örebro släpper till flertalet rena frilägen i första perioden och även om Enroth räddade alla i förstaläget så skulle Oskarshamn ändå kunna utnyttja det fortsatta spelet till att göra mål.

Oskarshamn har 2-0 efter 12-:37 och först en stund efter det börjar Örebro generera riktigt bra chanser. Det är faktiskt bra chanser, jag menar det, men så är det ju det där med att också förvalta chanserna.

Något Örebro varit otroligt dåliga på genom hela säsongen och så även denna match.

Det spelades en andra period av något som liknade ishockey.

I den tredje skapade Örebro en bra chans direkt, vilket Oskarshamn sedan kontrade på och gjorde 3-0.

Tiden går och går.

Hannes Björninen lyckas faktiskt göra ett mål efter över 120 minuter utan nätrassel. Jag blev nästan mest glad för att Danick Martel fick en assist på målet. Han är ett undantag i matchen som jag tycker ändå visar vilja och försöker. Att han kanske ändå inte räcker till är en annan diskussion, men hans inställning är det inga fel på.

Örebro gör en tredje raka riktig plattmatch. Detta är ett spel som man nog får gå tillbaka 4-5 år för att hitta något liknande. Jag är bara ledsen nu. Det här är så ovärdigt för alla inblandade. Från spelarna själva, till tränarstab, till sportslig ledning och mest av alla supportrar och medlemmar.

Nu ligger Örebro utanför slutspel, vilket i allra högsta grad är där de egentligen hör hemma, men de kan ändå rädda någon form av ära i sista omgången. Rögle och MoDo möts, och Malmö och HV71 drabbar samman. Örebro behöver minst en poäng, men allt hänger på hur det går för MoDo framförallt.

Det känns konstigt att säga det, men jag ser nästan fram emot Melodifestivalen nu efter denna parodiska avslutning på säsongen.