Givetvis känns det jättekul att Örebro lyckades vända både 0-1 och 1-2 till 3-2 i slutändan och med minsta möjliga marginal ta sig till slutspel, men jag väljer ändå att vara kritisk till att grundserien slutar på detta vis.

Inför säsongen hade alla förväntningarna att Örebro skulle vara ett lag för den absoluta toppen av tabellen, men nu slutade laget tia. Det är ett fiasko, slutspel eller inte.

”I slutspelet kan allt hända” – Det är lika sant som för grundserien. Nog för att Örebro har en i sina bästa dagar urstark defensiv, men målgörandet är fortsatt problematiskt. Vi får väl se helt enkelt.

Nu lyckas Glenn Gustafsson peta in 2-2 och dämpa den värsta stormen som hade kommit om Örebro inte lyckats ta sig till play-in. För egentligen är laget inte i det riktiga slutspelet än, de har tagit sig till kvalet till slutspelet.

Streckdramatiken gjorde att det hängde en ruggig stämning i luften och det gjorde ishockeyn intressantare för många på väldigt länge, men vi måste ändå kunna ta ett steg tillbaka och konstatera att Örebro skulle inte varit i denna situation om det gått som förväntat.

Med allt det sagt ska det bli kul att se laget fortsätta spela, men den här grundserien har fortfarande varit en enorm besvikelse. Det känns lite som att beställa en Beef Wellington och få en rostad macka med en halv skinkskiva på istället.

Jag känner fortfarande lite lurad som säsongskortsinnehavare. Det var inte det här jag beställde, men jag är väl tacksam att det i alla fall kom ut någonting från köket antar jag.