Jag börjar med att säga att all statistik är baserad på de siffror som finns officiellt att tillgå via SHL.se (som förses via statnet). Jag utgår från säsongen 2006/07 och framåt. Det ger mig underlag för 10 säsonger totalt. I vissa fall kommer jag att utesluta klubbar som bara spelat enstaka säsonger.

Om ni vill att jag ska granska något annat än det jag tar upp här får ni helt enkelt lägga in en kommentar eller skicka e-post till info@bunkersnack.se. Jag kommer försöka göra det till en vana till att göra djupdykningar av detta slag och titta på olika typer av matchstatistik.

Det är många siffror att hålla reda på så om jag snurrat till något får ni givetvis säga till.

Jag har litat helt på den officiella statistiken med ett undantag: TPP (Totaltid i powerplay) för Skellefteå AIK säsongen 2007/08 eftersom den säsongen ska laget ha spenderat 13 timmar i powerplay, vilket är hela 5 timmar fler än något annat lag. Om den siffran stämde så skulle de ha spenderat över halva matchen i powerplay. Deras PP% däremot verkar tillförlitlig då de gjorde 41 mål på 288 tillfällen, vilket är rimligen nära 14,12%.

Nog om det. Jag tänkte börja med att granska ett antal frågor och myter som finns gällande powerplay.

Var går gränsen för ett ”bra” powerplay?

Man hör ofta kommentatorer säga att ett bra powerplay ska ligga över 20%, men är det verkligen sant? Tittar vi på vad lagen i SHL och Elitserien faktiskt presterat får vi denna tabell med antal lag över XX% (siffrorna är kumulativa, d.v.s. är man över 18% ingår man också i kolumnen med 19% och 20%):

Säsong	Över 20%	Över 19%	Över 18%
2006/07	2	2	3
2007/08	3	5	6
2008/09	3	5	6
2009/10	2	4	7
2010/11	6	7	9
2011/12	4	4	8
2012/13	3	4	5
2013/14	6	7	9
2014/15	4	6	8
2015/16	7	9	9
Snitt	3,5	5	7,5

Hur ska man tolka detta då? De senaste tio säsongerna har 3,5 lag i snitt lyckats prestera över 20% i powerplay. Jag skulle nog säga att det är riktigt att säga att ett bra powerplay ligger på över 20%, men också att ett godkänt sådant ligger över 18%. Presterar man över 18% är man lika bra eller bättre än hälften av lagen i serien.

”Ett bra powerplay är ett måste för att klara sig bra i serien,” – Alltså är ett bra powerplay synonymt med en bra tabellplacering?

Det finns flera sätt att kolla på detta. Eftersom det numera endast är de sex första lagen som går till slutspel har jag valt att dra gränsen för ”att klara sig bra i serien” som att vara bland de sex bästa. Jag tog ut PP% för lag som kommit plats 6 eller bättre och kollade hur många av dessa lag som har över 20%, 19%, 18% eller under 18% i powerplay.

PP%	Antal lag	Andel
Över 20%	28 (totalt)	46,67%
Över 19%	32 (totalt)	53,33%
Över 18%	44 (totalt)	73,33%
Resterande	16	26,67%

För att komma bland de fyra bästa verkar det ganska givet att man ska ha ett powerplay som presterar över 18%, men för att ta de två sista direktplatserna behöver inte powerplay klaffa perfekt. Det går att ta sig till slutspel med betydligt mindre. Luleå vann serien 11/12 med endast 17;24%, medan Modo knep tredjeplatsen 06/07 med magra 13,5%.

Om vi vänder på det och tittar på alla lag som lyckats med bedriften att prestera 20% eller mer under de senaste säsongerna. För skojs skull tog jag även med kolumner för lag med sämre effektivitet för att se hur långt man kan komma med det. Det är de senaste 10 säsongerna som jämförs, vilket innebär att summan för varje rad bör bli 10, utom för plats 13 och 14 eftersom vi endast spelat en säsong med 14 lag.

Placering	Antal över 20%	Mellan 20 och 18%	Antal under 18%
1	7	2	1
2	6	3	1
3	5	1	4
4	6	0	4
5	3	6	1
6	1	4	5
7	4	2	4
8	1	1	8
9	3	4	3
10	2	4	4
11	1	1	8
12	1	1	8
13	0	0	1
14	1	0	0

Ett bra powerplay är alltså inte ett måste för att klara sig bra i serien, men det underlättar helt klart. Man kan också komma tvärsist likt Karlskrona i år trots att powerplay ändå fungerar helt OK (20,36%). Jag skulle säga att vill man hamna högt upp i tabellen är ett fungerande powerplay något man bör lägga en del tid på enligt dessa siffror. En vanlig åsikt idag, men nu har ni lite siffror att backa upp åsikten med.

”Det gäller att bara ösa skott mot mål i powerplay” – Alltså, ska man skjuta mycket eller vänta på läget?

Den här frågan är lite svår att svara på med endast den officiella statistiken tillhanda eftersom den endast ger oss skott på mål. Det hade varit intressant att se även blockerade och missade skott. Jag gjorde ett försök att lägga in skott på mål per powerplay-tillfälle och lägga PP%, samt skotteffektivitet i samma graf. Det är ingen snygg graf, det kan vara en av de fulare jag valt att publicera, men här kommer den i alla fall.

Vad kan vi se här då egentligen? Vi kan se att trenden för skott på mål går uppåt när powerplay-effektivitet också går uppåt. Samma sak gäller skotteffektiviteten.

Chockerande? Knappast. Det svarar inte riktigt på frågan eftersom samtidigt som vi kan säga att ”SKJUT MER!” har en viss legitimitet verkar även en hög skotteffektivitet spelar en roll, vilket innebär att man kan vänta in ett bra läge också genom att spela ut motståndaren.

Granskar man dessutom linjerna (och siffrorna bakom) skotteffektiviteten och skott per powerplaytillfälle ser man att de går emot varandra. Det vill säga ett lag med många skott på mål per tillfälle har en lägre skotteffektivitet. Det blir med andra ord en fråga om spelfilosofi. Mycket skott på mål eller ”bra” skott på mål. Bra skott kan man definiera på olika sätt, men det är inte en diskussion jag kan ge mig in på nu eftersom denna data saknas.

Det finns en mängd faktorer till som spelar in här som vi inte har tillgång till. Det man kan se dock är att det lönar sig att skjuta, och det lönar sig ännu mer om man kan kombinera det med att skjuta i rätt lägen.

”Domarna är så j-vla petiga numera. Det var bättre förr.” I andra ord: ges det fler möjligheter till powerplay än förut?

Eftersom antalet matcher och lag har ändrat sig med åren har jag räknat på antal powerplay-tillfällen per lag och match istället för totalt på en säsong. Det borde ge ett mer rättvist värde med andra ord.

Vad säger grafen oss? Griniga gamla gubbar som drömmer om svunna tider har fel. Det spenderas mindre tid i powerplay än någonsin tidigare. Det gavs nästan hälften så många tillfällen att spela i numerärt överlägen under den förra säsongen jämfört med säsongen 2006/07.

”Domarna är alltid emot just mitt lag” … Suck, jo visst, det kan vi väl också kolla på. 

Vi har redan konstaterat att antalet tillfällen för powerplay per match minskat stadigt sedan 2006. Om vi kompletterar den tidigare grafen med standardavvikelser för varje säsong kan vi se hur den är i stort sett konstant över alla säsonger. Det är några säsonger som har lite högre avvikelse, men de korrelerar också med lag som antingen varit väldigt toppade eller lag som haft det väldigt tungt det året som skapar lite större spridning än normalt.

Denna graf visar alltså avvikelsen för alla lag per säsong. Den gula puckeln är Brynäs 2011/12. De hade 0,82 tillfällen över snittet den säsongen. Sett över tio säsonger ligger Brynäs nästan exakt på snittet för SHL.

Går vi sedan vidare och tittar på lag med fler än fem säsonger i högsta serien och jämför deras snitt över alla säsonger med varandra så får vi ett snitt på 4,04 tillfällen per match. Detta inkluderar lagen Brynäs, Djurgården, Färjestad, Frölunda, HV71, Linköping, Luleå, Modo, Skellefteå och Timrå. Den största avvikelsen finns för Timrå (4,19) och Djurgården (4,19). För Timrå kan vi förklara det med att de inte spelat i SHL på flera år och snittet är lägre under de senare åren, vilket, om de hade spelat i SHL, hade dragit ned deras snitt mot medelvärdet.

För Djurgården har de tre säsonger som sticker ut ganska mycket där ligger över snittet markant: 2009/10 där de kom tvåa i serien, och de två senaste säsongerna. Den typ av ishockey Djurgården spelar med mycket skridskoåkning brukar kunna generera mycket utvisningar till lagets fördel. Framförallt numera när hakningar och slashing mot klubba och handskar tas mycket hårdare.

En annan förklaring är foliehattsvarianten att 08-lag blir förfördelade av domarna, men i så liten mängd att det inte sticker ut med någon statistisk signifikans. Den går alltså inte att visa på med någon större säkerhet, men den kan tyckas vara där om man verkligen, verkligen vill se den.

Åt andra hållet sticker Linköping (3,83) och Luleå (3,84) ut. Linköping ligger bara över snittet säsongerna 2012-13 och 2013-14. Övriga säsonger ligger de lite under snittet hela tiden. Luleå ligger precis under eller över snittet ungefär varannan säsong. De är otroligt svängiga i sina powerplay-framträdanden.

Standardavvikelsen landar på 0,13 och sannolikheten att något värde står ut på ren chans är under 1%. Om domarna satt i system att förfölja och döma mot något lag så gör de det på ett sådant sätt att det inte syns direkt i statistiken, och om de gör det så pass marginellt har jag svårt att förstå varför de gör det.

Jag tror det får räcka för denna gången. I nästa del tänkte jag kolla lite närmare på just Örebro Hockey som har en ganska intressant powerplay-statistik sett till de tre år de spelat i SHL.