Även om Örebro öppnade piggt och det såg lite lovande ut så skulle Frölunda ta över matchen när Örebro tog den ena onödiga utvisningen efter den andra. Tom Wandells hakning må vara petig, men likväl en hakning. När Julius Hudacek sedan skickar pucken över sargen och sedan misslyckas Michael Haga och Siim Liivik med att utföra en korrekt tekning två gånger om är det svårt att inte bli lite besviken som supporter. Frölunda utnyttjade två av dessa tillfällen till att ta en 2-0 ledning och det såg mycket väl ut att stå sig, men med 6 sekunder kvar på perioden lyckas Greg Squires och Libor Hudacek stressa fram ett misstag hos Matt Donovan och kunde göra 2-1.

Andra perioden skulle sedan vara långa stunder otroligt mycket puck för Frölunda. Örebros två ”checking lines” hade stora problem perioden, och matchen som helst, med Frölundas snabba uppspel och den höga farten generellt. De bidrog tyvärr inte mycket till spelet i stort och där har Tornberg och Ivarsson lite att fundera på. Haga skulle få ge plats åt Kalle Jellvert under perioder, men det gjorde tyvärr inte någon större skillnad eftersom Haga inte var den som hade störst problem med tempot utan snarare hans kedjekamrater.

I tredje perioden skulle sedan Örebro lyckas lyfta sitt spel något. Främst genom de två ledande kedjorna, men allra mest den med Libor Hudacek, Greg Squires och Martin Johansson. En kvittering skulle också komma genom Petr Zamorsky, men den skulle tyvärr inte ha någon långvarig effekt då superlöftet Kristian Vesalainen skulle åter igen ge Frölunda ledningen strax efteråt.

Örebro försökte trycka på för en kvittering och lyckades skapa en del chanser, men Dan Bakala i Frölunda lyckades hålla pucken utanför. Örebro fick ett mål bortdömt för spark till råga allt, men jag tycker nog att det var ett korrekt beslut. Det var en snygg bredsida, men något mål var det inte, tyvärr. Mot slutet av matchen skulle Marcus Weinstock och Martin Johansson göra en rockad, vilket gjorde att vi fick se två nya kedjor och döma av det lilla vi fick se hoppas jag att den rockaden står sig.

Johansson var på riktigt spelhumör och om han kan dra med sig Wandell och Daniel Viksten i det är det bara bra. Weinstock verkade fungera bra med Squires och Hudacek dessutom. Jag skulle tro att denna förändring står sig till matcherna som kommer härnäst. Tyvärr skulle det inte räcka utan pucken ville inte in.

Istället skulle Frölundas Christoffer Ehn göra 4-2 i tom kasse. Det går inte säga att det på något vis var orättvist. Frölunda var klart bättre långa stunder. Framförallt i den andra perioden där Örebro verkade misslyckas totalt med att stoppa deras anfall och nästan ännu mer med att få ut pucken ur zon. Örebro gjorde däremot ett bra jobb med att hålla spelare och puck utmed sargen och de släppte trots allt bara 1 mål i fem mot fem, bortsett det i öppen kasse.

Hudacek i målet stod för många bra och väldigt kvalificerade räddningar under kvällen. Det är synd att den prestationen ska dras ned av att han skickade ut pucken över plexiglaset igen. Det kostade dyrt tyvärr. Annars är jag beredd att hålla med publiken i övrigt om att Squires var matchens lirare. Guldstjärna till Dominique Heinrich som verkar växa in i SHL. Hans offensiva kapacitet är verkligen hög.

Nu väntar två svåra matcher. Först mot Skellefteå borta på torsdag. De vann idag med hela 6-1 mot Leksand och det kanske äntligen har fått laget att vakna till liv efter en otrolig trög start. Sedan väntar Karlskrona på lördag. Karlskrona som öppnat säsongen fantastiskt starkt och lyckas uträtta otroligt mycket med en smal trupp.