Det här blir kanske en lite annorlunda text. Min svärfar gick bort under kvällen efter flera års kamp med Ahlzeimers. Man tror att man redan kunnat sörja när det pågått under så lång tid, men det är verkligen fortfarande som att bli påkörd av ett tåg när beskedet väl kommer.

Missar jag något … ja då gör jag det.

Hannes Björninen var tillbaka, men så även Peetro Seppälä. Jhonas Enroth fick fortsatt förtroende efter en bra match senast.

På förhand kändes detta som en väldigt svår match för Örebro. Det har gått väldigt bra, nästan för bra för Örebro, samtidigt som HV71 verkligen hade allt att vinna efter en lång negativ trend.

Första perioden

Örebro börjar riktigt lekfullt och bra, men det är inte förstakedjan utan det är Hannes Björninen, Robert Leino och Ludvig Larsson som leker runt i offensiv zon. Förstakedjan tar vid efter det, men lyckas inte skapa något.

HV71 tar över spelet och spelar med bra fart under en period och får några halvfarliga puckar på mål, men Jhonas Enroth ser puckarna som vanligt.

Ludvig Larsson fick ett farligt läge i slottet, men målvakten räddade.

Karlkvist höll på att lyckas med ett riktigt magitrick när han jonglerade med pucken och snurrade samtidigt, men han kommer lite för nära målvakten i slutändan.

Isak Brännström försökte bryta in framför mål mellan Enroth och utespelare, men det slutade bara med att han hamnade på arslet.

Örebro satte ordentlig press mot HV71 och skapade flera bra chanser, men det lilla sista ville sig inte.

HV71 lyckas kontra, men Enroth tar skottet när det väl kommer från Joey LaLeggia.

Örebro flyttar tillbaka spelet till HV:s zon. Örebro har dominerat spelet ordentligt, men inget mål.

Ludvig Larsson gör otroligt mycket bra saker i första perioden. Både avslut och farliga passningar. Han hittar Peetro Seppälä med en passning genom zonen, men han får ingen bra träff på pucken eftersom han blir lite störd.

HV71 kommer in lite mer i matchen mot slutet av perioden, men perioden går helt klart till Örebro som helhet. Sedan hade ett mål suttit bra…

Andra perioden

Icing bonanza i börjar på perioden. Något skönspel var det absolut inte och tyvärr drar Karlkvist på sig en utvisning i offensiv zon, men den mindre lyckad forecheck.

HV71 lyckas väl inte göra speciellt mycket under spelet med en gubbe mer på isen. Örebro spelar sitt vanliga supersäkra penalty kill.

Lagom som utvisningen går ut lyckas Gustav Backström rensa ut till just Karlkvist som åker upp längst med sargen och skickar sedan en löjligt precis passning genom offensiv zon mot den bortre stolpen och där kommer Puistola som på beställning. Det var också en riktig snygg bortplockning av klubban av Backström som såg till att pucken gick fram till Puistola.

Det dröjde inte länge innan 2-0 kommer. Christopher Mastomäki forcerar in pucken efter att Glenn Gustafsson slagit på en retur och pucken via backen var på väg över mållinjen när Mastomäki såg till att pucken verkligen, verkligen gick in.

HV71 tar time-out.

Det har kanske en liten effekt. HV71 lyckas få till en ganska bra chans, men Enroth är som vanligt med och styra undan. Han får väldigt bra hjälp av utespelarna. Noah Steen inte minst gör en fin insats som håller pucken starkt och ser till att ingen motståndare kommer åt den.

När Tommi Tikka tacklar Patrik Puistola kan man inte låta bli att tänka att den första tjänar ungefär dubbelt så mycket som den senare och jag skulle aldrig byta.

HV71 lyckas spela till sig ett riktigt bra läge när en släpande back får komma ren mot Enroth, men som vanligt är Enroth helt enkelt för bra för stackars HV71.

HV71 är spelmässigt med i matchen ska sägas och mot slutet av perioden visar de på bra tendenser.

Örebro förlorar skotten med 3-10 i andra perioden, men gör ändå två mål och HV71 borde väl gjort i alla fall ett mål med de chanser de hade.

Tredje perioden

Niklas Eriksson konstaterade inför tredje perioden att Örebro var stabila, men inte mycket mer. Det är bara att stämma in i det. Kommentatorn försökte hajpa upp förstalinan, men Eriksson var jordad och tyckte de kan bättre, vilket jag bara kan hålla med om.

Örebro började bäst och förlade spelet till HV:s zon, men det lyckades hemmalaget vända. En olycklig studs på en domarskridsko bakom Örebros mål leder till att HV71 kan behålla spelet där. De lyckas också kvittera när Jonathan Ang lyckas finta ner Enroth, vänder tillbaka och försöker lyfta in pucken, men missar målet och träffar istället Mastomäki som kommer med fart och olyckligt styr in pucken i eget mål.

Det var alltså inte en lyftning i krysset som kommentatorn ville få det till. Inte ens nära. Hans skott hade missat målet om inte Mastomäki var där.

HV71 får medvind av målet och det gör att publiken vaknar till liv ordentligt. Det var lite dödgrävarstämning mellan varven innan, men nu var de igång på riktigt.

Örebro vänder på spelet och efter att Dickow räddat knuffar en HV-back in Leino in i honom. Jag är så himla less på dessa intelligensbefriade knuffar in i egen målvakt. Det är din viktigaste medspelare. Var rädd om honom!

HV71 hade fått upp farten nu.

Fjärdelinan kommer in och sätter bra tacklingar, vinner puck och till slut hade Glenn Gustafsson en retur som han försökte valla in via målvakten, men den smiter precis utanför bortre stolpen.

Kommentatorn börjar babbla om en hästshow senare veckan? Fokus för fan!

HV71 etablerar ordentligt spel i Örebros zon och matar flertalet bra avslut mot Enroth. Det är dock från distans och med bra sikt. Och är det inte det då är Örebro i skottlinjen och täcker skott.

Fjärdelinan kommer in och skakar om lite, men HV är snart tillbaka.

LaLeggia får ett jätteläge med Enroth, men han räddar igen. Det är svettigt värre nu.

Milton Oscarsson tar fart och åker förbi alla längs med sargen. Tyvärr var hans avslut väldigt snett.

Noah Steen slänger sig för att täcka skott och tar sedan pucken ur zon genom att våga stöta samtidigt som han får en tackling.

Kort efter det råkar Robin Norell lyfta pucken över sargen från egen zon. Han var ordentligt uppvaktad när det hände så det går att förstå att det gick som det gick.

HV kvitterar till 2-2 i powerplay. Det var rättvist med tanke på hur Örebro gått ner sig i tredje perioden.

HV71 får ett jätteläge när de får en två-mot-etta, men Filip Berglund bryter passningen.

HV71 lyckas kriga till sig minst en poäng och det var de värda.

Förlängning

HV71 tar hand om pucken och skjuter ett antal skott som går brett och vitt, ofta via en Örebro-klubba. Örebro får pucken tillhanda två gånger och båda gångerna ger man bort pucken till HV71 som kan fortsätta att cirkulera runt dötrötta Örebro-spelare.

Örebro valde att börja med Arnesson, Quenneville och Björninen och det kan man kallt konstatera att det var en mindre lyckat val.

Patrik Puistola får äntligen komma in efter ett par minuter och direkt sätter han fart mot mål. Han fintar bort sin back innan han kommer fri med målvakten, men kommer lite för nära. Han slår sedan in sin egen retur, men domarna dömer bort det eftersom de anser att han stör målvakten på returen antar jag.

HV71 avgör sedan när trötta Örebroare inte lyckas stå emot.

Det här var nog utan tvekan det blekaste jag sett Örebro spela i en förlängning. De såg helt uppgivna ut.

Avslutande ord

Det är lite svårt att samla tankarna här. Först tänkte jag att det vore på sin plats att kritisera HV71 för hur många välbetalda spelare de har som underpresterar å det grövsta, men det känns onödigt. Det finns inte en HV-supporter som inte redan är medveten om det och redan gått igenom alla möjliga känslostadier för att försöka få grepp om det.

Nu lyckas de ändå vända den här matchen till slut.

Det är imponerande att de tär så många som ändå går på hockey i Jönköping när det går dåligt. Viss skillnad mot MoDo och Örnsköldsvik som gapade rätt tomt på läktarplats.

Örebro Hockey gör en bra första halva av matchen, men inte mer än så. Försvarsspelet är tätt, följsamt och stabilt. Det är inget igelkottsförsvar, det är bara väldigt svårt att ta sig igenom. Örebro har inte den flashigaste backsidan, men de kan verkligen försvara och sedan se till att vända på spelet.

Sedan ligger alla fyra kedjor på och gör jobbet under den halvan. Idag var nog kedjan med Milton Oscarsson, Emil Larsson och William Wikman den kanske mest anonyma, men de sliter och köttar på ett väldigt nyttigt sätt.

Den andra halvan går klart till HV71. Det var ett Örebro som inte gick att känna igen längre. Det kändes som att luften gick ur laget. Tågan, viljan och tempot bara försvann.

Jhonas Enroth är en gigant i målet hela matchen. Honom kan man verkligen inte ta något ifrån.

Örebro får se detta som återställare. De måste göra jobbet hela matchen, hela tiden. Idag var man inte där man behöver vara.

 

 

 

Vila i frid Gustav.