Vi publicerade nyligen en ganska ordentlig genomgång av spelarnas prestation på de 22 första matcherna och där inkluderade vi inte bara corsi utan även Game Score. PB_90 gjorde en jämförelse med övriga SHL och vi kunde konstatera ett par saker.

Jag vill bara förvarna om att jag kan vara ganska hård i mina utlåtanden och kritiken är baserad på den statistik som jag har tillgänglig. Det är fortfarande laget i mitt hjärta. Jag försöker bara vara objektiv här.

Backar

 

Tittar vi på backlinjen har Örebro Hockey många backar som klarar nivån i SHL. Problemet Örebro har är att även om alla backar är åtminstone precis-över-linjen SHL-mässiga är det egentligen ingen som riktigt når upp till att vara en spetsback. Det är gott om backar som man kan slänga in i ett andra/tredje backpar och få ut precis det man förväntar sig, men egentligen ingen som kan tar rollen som en riktigt ledande back i första backpar.

Jonathan Andersson är den som sticker ut och skulle kunna bli det med tiden. Han presterar på en hög nivå redan nu under sin första SHL-säsong. Gustav Backström är annars den back som visat på bäst potential att bli bättre och bättre. Victor Bartley ligger just nu på en nivå av att ligga i ett andra backpar och göra det OK.

Viktor Ekbom och Linus Arnesson utgör i denna beräkning ett stabilt tredje backpar, men inte så mycket mer än så. Alexander Hellström gör dem sällskap medan Daine Todd har väldigt varierande siffror, vilket nog mycket beror på hans ganska våghalsiga spel. När han lyckas är det riktigt kul att kolla på honom. När han inte gör det vill man slita sitt hår.

I kort behöver Örebro hitta en riktig nummer ett till nästa säsong. Todd har inte levt upp till det. Bartley kan ursäktas med en väldigt lång skadefrånvaro och det är inte omöjligt han kan ta ytterligare steg med en säsong i ryggen och en sommar med rejäl träning. Samtidigt skulle både Andersson och Backström kunna ta ytterligare steg i sin respektive utveckling.

Huruvida Örebro verkligen borde värva eller bara hoppas att några backar tar ytterligare kliv är en avvägning som vi nog inte kan göra idag. Vi får återkomma där. Backlinjen har potential och kanske kan bli spetsigare med lite tid, men just nu saknas den där spelfördelaren från blå. Samtidigt vill man gärna ha spelare som ligger lite över sin nivå och överpresterar för sin roll. Det gör nog bara Backström idag.

Forwards

Forwards är svårare att analysera här, men det kan vi kan konstatera är att det finns ganska många spelare som inte riktigt platsar i SHL eller så hör de hemma i en fjärdelina. Det går utan vidare att plocka ihop två ledande linor som producerar OK på SHL-nivå, men det finns kanske ingen enskild spelare som verkligen sticker ut som den där stora stjärnan.

Sakari Manninen är närmast och är väl kanske inte långt ifrån. Han verkar vaknat till liv nu och fortsätter han att prestera så kan vi nog se honom som den spelaren inom en snar framtid. Bakom Manninen finns det ett par spelare som hamnar i gränsland av första- och andralina. Hela fem stycken i all ärlighet och att Marcus Weinstock är en av dem är bara härligt att se med stolta Örebro-ögon.

Att ha en andralina som nosar på att vara en förstalina är precis vad man vill ha. Att efter det ha två linor som presterar som två fjärdelinor vill man absolut inte ha. Att förstalinan också består av spelare som ligger på gränsen till sagda lina är kanske inte heller optimalt.

Den spelare som sticker ut mest positivt är nog Glenn Gustafsson som med begränsad speltid i fjärdekedjan ändå presterar på att vara i tredjekedjan. Samtidigt sticker Joakim Andersson ut negativt. Hans långa skadefrånvaro ursäktar givetvis mycket, men just nu är han en tredjecenter och inte mer. Det är inte riktigt vad man väntar sig av honom.

Resterande med bröderna Spink, Gustaf Franzén, Kalle Olsson, Filip Ahl, Rodrigo Abols är egentligen alla extraspelare mer eller mindre. Flera av dessa har också spelat ganska lite. Tyson Spink och Christopher Mastomäki får slåss om vem som borde teka i tredjelinan, men just nu tar Mastimäki den platsen rent resultatmässigt.

Med det sagt kanske någon enstaka spetsspelare vore trevligt, men det som verkligen saknas är en habil tredjelina som kan överprestera något. Örebro spelare med i stort sett två andralinor, en fjärdelina och en hög med extraspelare om man ska vara väldigt hård. Jag utgår då bara från de Game Score som ni kan se ovan.

Hur värvar man till en tredjelina då? Det är inte helt enkelt. Jag tror att klubben har förhoppningar om att bröderna Spink ska kunna ta ytterligare kliv i sin utveckling och då givetvis tillsammans med ett par andra spelare. Nu räcker det kanske inte att bara komma upp i nivå med en tredjekedja för dem utan de behöver nog prestera lite bättre än så för att det ska gå ännu bättre för Örebro.

Det är helt enkelt lite för många, lite för dåliga spelare just nu.

Med tanke på hur laget presterat hittills är det givetvis enormt imponerande och jag är på inga vis besviken på det lag som Örebro ställt på isen i år. Tvärt om. Det här har varit en underbar överraskning på alla sätt. Laget spelar en hockey som är riktigt rolig att kolla på och de presterar dessutom riktigt bra för sina förutsättningar.

Game Score är på inga vis perfekt, men det är ändå lite intressant att kolla på för att kunna jämförelser likt denna.