Örebro sportklubb hade under 1915 bestämt sig för att lägga ned sin skridskobana vid hamnen till Hjälmaren och därmed kunde man inte längre utöva bandy och hastighetsåkning på skridskor på ett enkelt sätt i Örebro.

Intresset för båda dessa idrotter var dock fortsatt stort i staden och en ”landbana” behövdes således byggas någonstans. Det förblev ett önsketänkande under flera år innan Örebro Sportklubbs styrelse bestämde sig för att tillsätta en kommitté som fick ansvar att hitta en lämplig plats för en isbana på land.[1, s 368]

Det slutade med att en del av det så kallade Bygärdet, numera Eyrafältet, kunde införskaffas år 1920 för det ansenliga beloppet 63 950kr. Även om marken nu hade löst sig var det fortfarande en stor utgift kvar i själva bygget av idrottsplatsen. Vid denna tid rådde hög arbetslöshet, men genom statliga sysselsättningsprogram kunde man få billig, om än omotiverad, arbetskraft.

Bild 1. Curling vintern 1922-23.Avbildat: Curling spelas framför den ännu inte färdigställda träläktaren.
Källa: Örebrobilder, Göran Lindhé
Licens: Public domain

Ett 30-tal kontorsarbetare och skomakare, och några fler omaka arbetare, fick därmed nöjet att schakta och bygga den nya banan. Det var stor omsättning på arbetare under de tre år som arbetet pågick med att bygga idrottsplatsen, men den 26:e augusti 1923 invigdes till slut Eyravallen.

Bild 2. Friidrottstävling sommaren 1923

Avbildat: Bara några veckor innan invigningen anordnades en friidrottstävling på Eyravallen, som då hade löparbanor runt gräset. Notera den ljusa träfärgen då läktaren ännu inte hunnit bli målad.
Källa: Örebrobilder, Göran Lindhé
Licens: Public domain

Dåtidens stora idrottsprofil i Sverige Viktor Balck invigde idrottsplatsen och dessa avslutande ord har citerats många gånger i Örebromedia:

”Ni Örebroidrottsmän! Tag emot denna vackra och väl belägna idrottsplats! Älska den, vårda den, nyttja den! Visen eder värdiga!”

Bild 3. Invigningen 1923-08-26

Avbildat: Invigningsceremonin för den nya Eyravallen hösten 1923.
Källa: Örebrobilder, Göran Lindhé
Licens: Public domain

Karl Graflund, ordförande i Örebro Sportklubb, har tillskrivits mycket av äran till Eyravallens uppkomst, det har till och kallats för hans livsverk. Han sägs ha spenderat mycket av sin lediga tid för att säkerställa att detta stora projekt skulle ros i hamn framgångsrikt och onekligen lyckades han. [1, s 370]

Denna idrottsplats ägdes dock inte direkt av Örebro Sportklubb utan av ett bolag som först hette AB Nya Idrottsplatsen, och senare AB Eyravallen, och dess huvudsakliga syfte var att äga idrottsarenan och i retur erhålla ett arrende från Örebro Sportklubb för nyttjande av arenan.

Vid sitt färdigställande hade arenan såväl löparbanor som sittplatsläktare. Denna läktare, som kom att kallas ”Gamla Trä” stod kvar på Eyravallen fram till 2002 då den revs för att ge plats åt en ny, modernare läktare.

Bild 4. Bild på den gamla träläktaren från tidigt 1930-tal

Avbildat: Gamla träläktaren, målad och färdig. Till höger syns den gamla curlingstugan, numera klubbhus flyttad till annan plats.
Källa: Örebrobilder, Göran Lindhé
Licens: Public domain

Bild 5. Träläktaren rivs 2002

Avbildat: Gamla träläktaren som håller på att rivas.
Källa: Örebrobilder, Göran Lindhé
Fotograf: Göran Lindhé

Idrottsplatsen kom att nyttjas för såväl fotboll som bandy, utöver friidrott, på 1920- och 1930-talet, och flertalet landskamper i båda idrotterna kom att spelas under denna tid. Senare kom även ishockey att spelas på idrottsplatsen, men både bandyn och ishockeyn skulle 1963 flytta över sina verksamheter till det som kom att kallas för Vinterstadion.

Örebro stad och Örebro Sportklubb började förhandla i februari 1959 om att sportklubben skulle sälja AB Eyravallen till Örebro stad. En av orsakerna till detta var en omfattande renovering behövdes. Den bedömdes kosta minst 100 000 kronor.

Örebro stad var villiga att betala 500 000 kronor för sportklubbens 168 aktier. Av detta skulle 100 000 betalas ut kontakt och 400 000 bestå av ett lån mot 5,5% ränta. Övriga aktieägare skulle ersättas med 300 kronor per aktie.

Örebro SK får även rätten att disponera klubblokal och träningsmöjligheter utan kostnad i 15 år, men är också tvingade att bibehålla Eyravallen som tävlingsidrottsplats under minst 25 år.

Beslut om att sälja AB Eyravallen togs enhälligt. AB Eyravallen kom sedan att byta ägare till Örebro stad den första april 1960. Överenskommelsen firades över en finare middag den 30:e mars.

Idrottshuset

Bredvid Eyravallen kom kommunen även att bygga Idrottshuset i anslutning till idrottsplatsen. Idrottshuset invigdes månadsskiftet augusti-september 1946 och byggdes för att skapa en samlad plats för stadens idrottare och huserade allt från bowlingbanor, boxing, friidrott, brottning och gymnastik.

Bild 6. Idrottshuset byggs, 1945

Licens: CC BY_SA 4.0

Bild 7. Byggnadsarbetare framför byggnationen av idrottshuset, 1945

Licens: CC BY_SA 4.0

Bild 8. Flygbild över Eyrafältet cirka 1950

Källa: “OLISB Anläggningar-0001 – Anläggningar,” Örebro Läns Idrottshistoriska Sällskap, hämtad 20 oktober 2023, https://olis.kulturhotell.se/items/show/395

Ett riktigt bandynäste

Örebro var ordentligt frälst av bandyn på 1930- till 1960-talet. Örebro Sportklubbs ordförande Karl Graflund ska tillskrivas även detta. Han var själv bandyfrälst och sägs ha täljt sin egen bandyklubba från en ”präktig björk”. Bandyns etablering i Örebro var stark och gynnades också av att man hade jämbördig motståndare i Västerås som man hade många tuffa duster med genom åren.

Örebro SK blev svenska mästare i bandy hela fem gånger under 1950- och 1960-talet, och spelade final fem gånger till i närtid. De hade många landslagsmän i sin laguppställning under dessa år och var en maktfaktor inom sporten.

De satte sitt publikrekord när man mötte ärkerivalen Västerås SK den 25:e januari 1959 när hela 12 736 personer hade sökt sig till Eyravallen. Örebro Sportklubb räknas till en av de stora klassikerklubbarna inom bandy då de spelade i den högsta serien nästan 60 år från det att de gick med 1931 fram till 1990 när de åkte ur högsta serien. Detta är rekord i svensk bandy och frågan är om någon annan klubb i någon annan sport kan matcha det?

När den nya isbanan skulle byggas kom dock texter i lokalmedia som ifrågasatte den verkliga nyttan av en bandybana när deltagandet var på avtagande. Ett stort problem för bandyutövarna var dock problemet med isytor och därmed såg många också den konstfrusna bandyplanen som en räddningsplanka för sporten. [2]

Bild 9. Bandymatch på vinterstadion, 1963

Licens: CC BY 4.0

Bandyn hade många profiler att stoltsera med och dessa var med och lirade ishockey mellan varven. Var du bra på skridskor var chansen god att du också var bra på ishockey. Örebro SK:s första ishockeylag som började i lokala division 4 var också helt bestående av bandyspelare.

En av de mest namnkunniga bandyspelarna, Olle Sääw, kan stoltsera med DM-guld i ishockey [1, s 68], men även Orvar Bergmark räddes inte att fatta ishockeyklubban och spela tillsammans med många av sina andra bandykamrater i Örebro SK:s hockey lag.

När den nya konstfrusna isen var på plats 1963 var Örebro SK snabba att dra nytta av det. I normala fall hade klubben fyra-fem träningsmatcher på hemmaplan innan serien drog igång. Inför säsongen som inleddes 1963 hade Örebro SK planerat in hela åtta stycken hemmamatcher: [3]

1963-11-02: ÖSK – Broberg
1963-11-03: ÖSK – Heros
1963-11-10: ÖSK – Västerås SK
1963-11-13: ÖSK – Göta
1963-11-17: ÖSK – Falu BS
1963-11-23: ÖSK – Lesjöfors
1963-11-24: ÖSK – Sirius
1963-12-01: ÖSK – Skutskär

Matchen den 2:a november mot Brobergs IF från Söderhamn, svenska mästare för övrigt, skulle således bli invigningsmatchen för den nya konstfrusna bandybanan, och för att göra ännu större sak av det hela var även en så kallad ”back-to-back” inplanerad mot Heros dagen efter.

Broberg skulle vinna premiären med 6-4 inför 700 åskådare, många under paraplyer i det tveksamma vädret. Örebro SK hade 4-4 vid minut 88, men två snabba mål av svenska mästarna i slutet på matchen gav dem segern i slutändan.

Isytan togs i drift den 27:e oktober 1963 när ÖSK:s bandyspelare tog isen i besittning för första gången på förmiddagen. Något som även lockade en hel del publik enligt lokalpressen. [4]

Bandyytan skulle även komma att nyttjas för allmänhetens åkning eftermiddagar (12:00-17:00) samt av skolor och allmänhet förmiddagar (9:00-12:00). Det fanns en liten farhåga om att bandyarenan inte skulle bli klar, men allt pekade på att det skulle falla väl ut med bygget. [5]

Det kostade 50 öre för barn och 1 krona för vuxna. Någon tidsbegränsning fanns inte.

Föreningar från andra städer hade också hört av sig till Idrottsstyrelsen för att få hyra istid och därmed komma igång med träningen så tidigt som möjligt. Invigningen av den supermoderna bandybanan fick nationell uppmärksamhet och rapporterades i bland annat Dagens Nyheter. [6]

Det fick dock konsekvenser för de mindre föreningarna i Örebro. Vinterstadion var Örebro SK:s hemvist, men det var långt ifrån den enda bandyföreningen i staden, även om de var den i särklass mest framgångsrika.

Rynninge IK meddelande att de lägger ner sin bandysektion efter att de tappat för många av sina unga utövare. BK Forward röt till på årsmötet och ville ha ett stopp för ungdomsvärvningar. Karlslunds IF funderade också på att lägga ner sin bandysektion och kanske istället återuppta ishockeyn som de ansåg vara billigare för de unga att träna.

Det kostade 120kr per timme att träna på Vinterstadion och på Trängen fanns endast sex relativt svaga strålkastare som inte räckte till. Många tankar om hur man skulle kunna rädda ungdomdsbandyn bland de andra föreningarna bortom Örebro SK framfördes i media, men det såg dystert ut för de som inte hade råd. [7]

Isbanan kunde ta upp till 7000 besökare i sin vanliga utformning, men läktarna kunde byggas ut temporärt för att husa ytterligare 5000 personer vid riktiga stormatcher.

Vinterstadion i Örebro var den femte konstfrusna isen för bandy i Sverige. De fyra första fanns i Västerås, Uppsala, Skutskär och Nässjö. Detta var dock långt färre än bandyförbundet önskade sig och man var inte sen att skicka sneda blickar mot vintersportkonkurrenten ishockey. Arne Argus, förbundets ordförande kommenterar huvudstadens Stockholms släpande planer för bandyn: [8]

Det måste väl bli ett 20-tal konstfrusna hockeybanor till innan bandybanan blir aktuell.

Värt att betona med just Örebros bandybana var att den var pålad med en gjuten cement platta där kylrören bakas in, istället för en grusbädd som andra planer haft. Den skulle klara av att hålla en is frusen vid upp till 10 grader plus i luften enligt utsago.

Detta var mycket dyrare att bygga för Idrottsstyrelsen, men långsiktigt räknade de med att få tillbaka denna investering samtidigt som det gav bättre förutsättningar för att frysa isen. Istäcket behövde inte vara lika tjockt som de som hade grusbädd och var även lättare att underhålla.

En anledning till att man valde denna väg var att man önskade kunna nytta bandybanan som bland annat en parkeringsplats under sommaren, men även för att utöva sommaridrotter såsom handboll utomhus.

Den konstfrusna bandyplanen skulle visa sig mycket populär. Redan i mitten av november var det fullbokat lång tid framåt. Såväl lokala föreningar som från närliggande runtomkring sökte sig till Örebro för att få träna och spela redan i november månad.

Allmänhetens åkning var även det en succé. Funktionär Rolf Bergström berättade för lokalmedia att på en enskild dag hade 2400 personer sökt sig till isytan, och det var vanligt med över 2000 personer per dag. [9]

Ishallen kommer till

En utredningskommitté utsågs under februari 1960 som hade för uppgift att hitta en plats för en konstfrusen isbana i Örebro. Man valde framförallt mellan tre olika ytor. Örnsro Idrottsplats där man idag redan spelade ishockey, Trängens Idrottsplats och ytan öster om de idrottsanläggningar som redan fanns på Eyrafältet. [10]

Det blev den senare som valdes på grund av sin närhet till annan idrott, men också för att den låg relativt nära många av stadens skolor.

Den 20:e december 1961 fattade Örebro stadsfullmäktige beslutet att jorden intill Eyravallen skulle utnyttjas för att uppföra ytor med konstis. I den första etappen skulle en konstfrusen bandyplan etableras med tillhörande läktare. Denna stod klar till hösten 1963.

Ytan utnyttjades skulle även utnyttjas för ishockey i väntan på att ishallen skulle byggas. Den var dock inte optimal och trots skrytsam belysningsanordning var det fortsatt inte bra nog och det tycktes svårt för ÖSK:s målvakt Leif Astgren att se pucken. Detta utöver att kvalitén på isen ansågs vara sämst i serien. [11]

Hösten 1962 utannonserades bygget i lokaltidningarna: [12]

Härmed infordras anbud på utförande av byggnadsarbeten för bandybana inom blivande vinsterstadion [sic] i Örebro.

Arbetena omfatta jordförflyttning, pålning, betongarbeten för isbana, belysningsmaster, m.m. samt rörledningsarbeten.

Anbudshandlingar erhålles hos Drätselkammarens Husbyggnadsavdelning, Nämndhuset, Örebro, tel 11 97 80, mot en depositionsavgift av 100:- kronor.

Anbud märkta ”Vinterstadion” ska alla vara inkommet till Drätselkammarens Husbyggnadsavdelning senast den 24 september 1962.

Fri prövningsrätt förbehålles.

Kostnaden för Vinterstadion klubbades av Stadsfullmäktige med en budget på 5,6 miljoner, men denna budget skulle spricka rejält. När den andra etappen och bygget av ishallen skulle påbörjas kom på förslag att utöka budgeten med ytterligare 1 990 000 kronor. [13]

Bandybanan höll sånär sin budget. Belysningsarmaturen uppgraderades med förvärme för att undvika att den frös sönder, men även andra kvalitetsförbättring till ett totalt värde om  150 000 kronor. Sagda armatur var på totalt 216 000 watt utspritt på 108 lampor, vilket gjorde den till landets mest ljusstarka.

Det var alltså ishallen som stod för absoluta majoriteten av kostnadsökningen.

Anledningen var att Idrottsstyrelsen närmare studerat andra ishallar och kommit fram till att man bör ”bygga rejält på en gång”. Till exempel var det planerade taket så pass lågt att det skulle skymma sikten för delar av publiken. Man beslutade även att värme och ventilation skulle installeras istället för att förlita sig på att publikens kroppsvärme skulle hålla hallen varm, men det konstaterades att den skulle leda till problem med kondens.

Det hade även visat sig vid olika studiebesök att så kallad ”plåtlådor” över is slits mycket snabbt. Den kostnadsökning som föreslogs berodde dock inte enbart på förbättringar utan även på indexuppräkningar på 550 000 kronor samt konsultarvoden på 300 000 kronor som tillkommit.

De förbättringar som föreslogs landade på 910 000 kronor och på det tillkom arbeten till ett värde av 230 000 kronor, vilket inkluderade:

• toaletter under gradänger för 40 000 kronor
• säkerhetsanordning i maskinrum för 35 000 kronor
• tunnelförbindelse från Restalundsvägen för 35 000 kronor
• pressläktare vid bandybanan för 80 000 kronor
• anordningar för radio och TV i ishallen för 30 000 kronor
• utrymmen för ambulerande försäljningspersonal för 10 000 kronor

Tidigare hade vi en skiss på en is-”lada”, men nu presenterar vi ett program för en ishockeyhall av hög klass. Den har väsentligt högre kvalitet som vi anser det är klokt att satsa på. Det är också viktigt att hela anläggningen ser snygg ut när den får ett så fint läge. – Eric Fallenius, Idrottsstyrelsens ordförande

Den andra etappen, ishallen, uppfördes för att kunna utöva ishockey inomhus. Den skulle husera alla de faciliteter som behövdes såsom omklädningsrum, expedition och serveringsutrymmen. Bygget skulle ta nästan två år och vara klar till årsskiftet 1964–65 med plats för 6500 åskådare, varav 1000 hade möjlighet att sitta ned under matchen.

Ishallen ritades av arkitekt Tore Gardefeldt och byggdes av Nya Asfalt AB i Örebro. [10]

Han kommenterade bygget till Örebro-kuriren: [14]

Det är bättre att göra en sak grundligt och ordentligt än att skynda för fort. Under arbetenas gång har vi kommit fram till en del bättre planlösningar. Att anläggningen blir något kostsammare än från början uppgavs beror på att index har höjts, men det har funnits med i förhandskalkylerna, liksom att de kommande löneförhandlingarna i viss mån kommer att påverka kostnaderna.

Timpriserna för den nya ishallen var redan satta innan hallen var klar. Hemmaklubbar betala 50 kronor, 65 kronor för gästande klubbar. Matchpriset för hemmaklubben lades till 100kr, och för gästande föreningar till 130 kronor. För samma priser kunde man även hyra en avgränsad del av bandyplanen om ishallen skulle vara upptagen.

Det gick även att hyra hela bandyplanen för 130 kronor för hemmalaget, 160 kronor för gäster. Matchpriset låg då på 195 kronor eller 240 kronor om man kom från utomsocknes.

Bild 10. Modell över Vinterstadion, 1960-tal

Licens: CC BY_SA 4.0

Det hade ifrågasatts om det verkligen behövdes två skilda isytor för utövning av två till synes lika vintersporter, men de framsynta politikerna ansåg att det växande intresset och efterfrågan väl motiverade bygget av två skilda isytor:

”Önskemål om en konstisbana har med särkild [sic] styrka framförts av företrädare för ishockeysporten i Örebro. Man har framhållit att denna sport, som omfattas av ett stort och ständigt växande intresse såväl från de aktiva spelarnas sida som bland storpubliken, numera oundgängligen anses behöva dylika anläggningar med lång spelsäsong för att kunna utvecklas och nå god och konkurrenskraftig standard. Behovet av konstfrysta banor anses vara stort i mellansverige, [sic] där klimatet i regel endast möjliggör en otillräcklig säsong.” [1, s 385-386]

Det ska poängteras att det var en fråga om det också skulle anläggas en isyta för bandyn utöver ishallen, inte vice versa.

Bild 11. Vinterstadion, 1963

Licens: CC BY_SA 4.0

Bild 12. Byggnation av nya vinterstadion, 1963

Licens: CC BY_SA 4.0

Bild 13. Byggnation av vinterstadion, 1963

Licens: CC BY_SA 4.0

Bild 14. Byggnation av vinterstadion, 1963 Licens: CC BY_SA 4.0
Källa: Örebro stadsarkiv

Bild 15. Byggnation av vinterstadion, 1963
Licens: CC BY_SA 4.0
Källa: Örebro stadsarkiv

Bild 16. Byggnation av vinterstadion, 1963

Licens: CC BY_SA 4.0
Källa: Örebro stadsarkiv

Bild 17. Byggnation av vinterstadion, 1963

Licens: CC BY_SA 4.0
Källa: Örebro stadsarkiv

Bild 18. Byggnation av vinterstadion, 1963

Licens: CC BY_SA 4.0
Källa: Örebro stadsarkiv

Bild 19. Byggnation av vinterstadion, 1963

Till invigningen av den helt färdigbyggda Vinterstadion sökte Idrottsstyrelsen efter intressanta motståndarlag för Örebro SK, i såväl ishockey som bandy. Finska vänorten Willmanstrand hade tillfrågats att står för motståndet på den redan färdigställda bandyplanen. [15]

Till ishallen hade man förhoppningar om att kunna få vara värd för en match i Ahearne cup som anordnades av DN, Södertälje sportklubb och Djurgårdens IF, och de skulle ha såväl kanadensiskt, Lacombe Rockets, som ryskt motstånd, Soviet Juniors, att visa upp i turneringen. Även Leksand och Brynäs deltog, men det blev ingen turneringsmatch i Örebro.

Vinterstadions ishall, landets 106 konstisbana och elfte inomhusis, invigdes på nyårsdagen 1965. Landshövding Valter Åman var på plats tillsammans med bland annat kommunalråd och ÖSK:are Harald Aronsson, stadsfullmäktiges ordförande Eric Fallenius, Idrottsintendent Gunnar Gunnarsson, IFK Norrköpings tränare Gunnar Nordahl, ÖSK:s bandylagledare Sven Bergström, IFK Askersunds tränare Garvis Gustafsson, Svenska ishockeyförbundets representant Sven Bergenfelt och inte minst Orvar Bergmark. [16]

Det blev inget ryskt eller kanadensiskt lag som skulle inviga Vinterstadions ishall. Istället skulle två svenska storlag få göra det: Brynäs IF och Södertälje SK. Brynäs skulle dessutom köra över Södertälje och vinna med hela 12-6 i en sann propagandamatch. Enligt Örebro-kurirens utsände Curt Lundberg hade dock siffrorna kunnat varit mycket jämnare om inte Södertälje vilat landslagsmålvakten Kjell Svensson och istället spelat Curt Larsson. [17]

Curt Larsson gjorde en hyfsad mellanperiod men åtminstone fyra-fem av de puckar som nu smet in föreföll långt ifrån omöjliga. Visst är Brynäs vassare än Södertälje, men så stor som sex mål är förmodligen inte marginalen.

Efter matchen yttrade sig Bergmark till Sport-Kuriren: [16]

Dom här lagen vill jag se igen. Men mot Örebro SK!

Däremot hade de lyckats säkra en träningsmatch med Kanadas landslag till lite senare i februari när de skulle träna inför det kommande världsmästerskapet i Finland.

Ishallen bidrog till att öka intresset för ishockeyn ordentligt och publikrekorden kom på löpande band. När Örebro SK kvalade till högsta divisionen 1965 såg cirka 15 000 personer de tre matcherna i kvalspelet. När sedan storlaget Djurgården kom till Örebro för att spela var hallen nästan full: 6166 betalande personer släpptes in i arenan.

Bygget var inte utan protester och texten nedan publicerades i lokalmedia, men exakt var och när framkommer inte av Örebro stads arkiv. Den är dock väl värd att återskapa nedan inte bara för sin natur utan även för sin lyrik. Signaturen var endast ”He-by”. [18]

Sedan en fjärran forntid har det odlats grönsaker i en koloni vid Långåkersgatan. Men nu har Vinterstadion kommit till och den idrottande allmänheten får inte ha för långt till bilparkeringarna. Morotsraderna ska nu bli motorrader.

Fritt efter 34:an”

Denna lotten den var våran under många gröna år.
Ingen lott på kolonien var lika grön och fin som vår.
Denna lotten i vars mylla man har svett och möda lagt,
men nu är det slut på det, för det har Parkkontoret sagt.

Ja nu är det slut med purjolöken, nu skall brysselkålen bort.
Det skall komma hit en traktor, som skall hyvla inom kort.
Så vi fäller en mången tår och vattnar sommarns sista ros,
innan Parkkontoret bilar all vår matjord kör sin kos.

Denna lotten den var rar, den bar av maskros ingenting,
fastän staden hade stora maskrosodlingar omkring.
Nej, här växte palsternackor, Up-to-date och Puritian,
och den alla ”liksta” blomkål, som man kunde se i stan.

Men nu är det slut med eterneller, ringrosblom och sparrisknopp.
Nu så ska det bli parkering, här ska plåtskrov ställas opp.
Inga gröna vitaminer mer skall vandra till vårt hus,
Här ska inte sättas bönor, här skall tippas sten och grus.

I vår koloni vi krattat och gjort rader med en tåt,
sedan stack vi sockerärter i små hål, när vi kom åt.
Men där förr vår vitkål växte, tyst och lugnt och utan bråk,
skall det droppa otäck olja från gamla ”raggaråk”.

Ja, nu är det slut på gamla tider, nu är det färdigt inom kort.
Ska man gå på bandymatch, så måste åket ställas bort.
Heja Sport! Lägg opp en rökare! En härlig match de va’tt.
Sedan letar vi fram kärran ur en vissnad blomrabatt.

Utställning Idé 65

År 1965 skedde också en utställning på bandyplanen bredvid ishallen. Planen fylldes med vatten och på vattnet fanns ett antal kupoler där man visade upp idéer om hur nya regioner skulle kunna se ut. Det kallades för idé 65.

Bild 20. Utställningen ide 65, 1965
Licens: CC BY 4.0

Bild 21. Utställningen Örebro 700 år, 1965

Licens: CC BY 4.0

Bild 22. Utställningen Örebro 700 år, 1965Licens: CC BY 4.0

KB från Karlskoga spelade en kvalmatch mot Rögle i ishallen 1966 och drog då hela 6540 betalande åskådare, vilket då egentligen var några hundra fler än vad som arenan tillät. [1, s 387]

En namntävling annonseras

Inför byggandet av de nya isytorna gick den relativt nybildade Idrottsstyrelsen ut med en namntävling. Idrottsstyrelsen ville hitta ett gemensamt namn som kunde användas för att beskriva det område som dessa idrottsanläggningar nu bildade.

Stadens idrottsföreningar bjöds in att skicka in förslag på ett gemensamt namn som skulle innefatta området med Idrottshuset, Eyravallen och Vinterstadion, men även förslag på om det fanns anledning att byta namn på någon av de redan existerande anläggningarna.

Några regler upprättades: [19]

1. Endast en förening inom staden som utövar motions- eller tävlingsidrott kan delta.
2. Högst tre förslag per förening
3. Ett förslag ska innehålla en enhetlig benämning, samt om förslag så finnes även nya namn på någon av de tre anläggningarna. Endast ett förslag per inlämnat formulär.
4. Förslag ska vara Idrottsstyrelsen till handa senast 15 december 1962.
5. Det vinnande bidraget tilldelas ett kontant belopp á 300 kronor, som förslagsvis delas ut som ett stipendium till en förtjänt medlem.
6. Två extrapriser delas ut som andra- och tredjepris, och består av ett frikort till gällande entré till Eyravallen under 1963.
7. Juryn utses av Idrottsstyrelsen och i den ingår en representant från sportpressen.
8. Formulär finns på Idrottsstyrelsens kansli.

Vinnande förslag skulle presenteras i lokalpressen runt årsskiftet, men det dröjde till 1963-01-15 då Karlslunds IF presenterades som vinnare. Deras för oss idag självklara förslag ”Eyrafältet”. De ansåg inte heller att varken Idrottshuset eller Eyravallen skulle byta namn, men också att den nytilltänkta ishallen skulle få heta Vinterstadion.

Idrottsstyrelsen var dock inne på att eventuellt döpa om Eyravallen till endast Vallen, då den ofta kallades detta i folkmun.

IF Start fick andrapris i tävlingen och tur var kanske det då deras förslag var ett av de mer kreativa där de föreslog att byggnaderna skulle döpas om till: Eyrahus, Eyravall och Eyrais, med det gemensamma namnet ”Eyralund”. [20]

Rolling Stones river stadion

Också noterbart är att Rolling Stones hade två spelningar i Vinterstadion runt påsken 1967 och den senare orsakade så mycket skadegörelse att omfattande reparationer behövde göras. Ove Tingvall som var representant för Rolling Stones svenska fan-club och sakkunnig åt Expressen har återberättat denna kväll till Sten Berglind:

”Polissablarna ven i luften, Tingvall fick stryk, Mick Jagger fick stryk, alla som var i närheten. Och inte blev det bättre av att polisen rusade upp på scenen och drog ur sladden. Efteråt såg Vinterstadion ut som om en tornado hade dragit fram genom lokalen. Femton sönderslagna bänkar och inte en hel pinal.” [21]

Andra celebra besök inkluderar Winnipeg Jets som besökte Örebro 1977 och spelade inför cirka 4000 åskådare. Detta är något jag kommer att gräva mer i senare. Det finns förvånansvärt lite material om denna match på internet idag. Det ska jag försöka ändra på.

Ishallen i modern tid

Vinterstadion bytte namn till Toyota-hallen 1988 när Örebro Bilcenter köpte namnrättigheterna till ishallen. Avtalet sträckte sig fram till cirka 2001 och VD Curt Gruvæus hade för ambition att förlänga avtalet när han kommenterade Örebro IK:s konkurs januari 1999. [22]

Den skulle senare bli känd som Obol arena 2005 efter att lagets nya storsponsor valde att sätta upp sin logotyp på ena kortsidan av hallen, men faktum är att de köpte aldrig namnet till arenan enligt dem själva. [23]

Under 1990-talets inledning blev det alltmer tydligt att det fanns ett stort behov av att modernisera arenan. Det skulle dock dröja närmare femton år innan det faktiskt hände något. Först 2006 beslutade Örebro Kommunfullmäktige att investera 27 miljoner för att rusta upp ishallarna, både ishallen och bandyarenan. En ny kylanläggning till bandyarenan stod dock för en majoritet av pengarna. [10]

Obol arena

Örebro Hockey tecknade ett sponsoravtal med Obol Investments 2005. Detta sades kunna vara värt uppemot 20 miljoner kronor, vilket var hiskeliga summor för ett division 1-lag. Hur mycket av dessa pengar som faktiskt nådde klubben är högst oklart. [24]

Det ska dock sägas att Obol hade minst sagt grandiosa planer för både fotbollsplanen och ishallen. De skulle tillsammans med Örebro Hockeys storsponsor Mikael Fahlander finansiera en multiarena av sällan skådat slag. Arbetet leddes av Structors VD och Örebro Hockeys styrelseledamot Jan Stråth. [25][26]

Ishallen skulle rymma 8000 personer och vid andra typer av arrangemang skulle det finnas plats för uppemot 12 000 personer.

Bild 23. Konceptbild för multiarenaområdet Obol ArenaKälla: Structor Hulthén Stråth.

Tanken var då också att man skulle bygga detta där bandyhallen låg och den nuvarande arenan skulle fungera som en träningsanläggning. Var bandyn skulle hamna efter det är oklart, men de var av uppenbara skäl inte glada över dessa planer. Kostnaden för den nya arenan beräknades bli uppemot 220 miljoner och skulle stå klar till hösten 2007.

Obol sägs även ha försökt köpa Eyravallen av Örebro kommun tidigare en källa, men valde att backa ur efter att kommunen ställt motkrav och velat se bolagets räkenskaper. Detta verkar dock ett felaktigt påstående när man jämför med andra källor. [23][25]

Det handlade egentligen om namnrättigheter och Obol hade som motprestation begärt att få förvalta kommunens pensionskassa, vilket var anledningen till att kommunen ville granska bolaget närmare. De ville då inte ge ut några uppgifter med hänvisning till Schweizisk banksekretess.

När denna affär föll igenom 2005 togs det inte emot väl av idrottsanhängare i staden. Fotbollsklubben Örebro SK:s ekonomi lyste illröd i bokföringen och ishockeyn med Örebro Hockey var inte mycket bättre den.

– Det uppstod en folkstorm mot oss. För första och enda gången under mina år som politiker blev jag mordhotad efter att affären med Obol sprack. Det ringde ett samtal till Rådhuset och en av mina sekreterare svarade. En röst sa: ”Jag ska ta död på den där Mats Sjöström efter vad han gjort mot ÖSK”.  – Mats Sjöström, f.d. kommunalråd Örebro kommun [27]

Örebro Hockey 2007 att bryta samarbetet med Obol Investments efter ett år av kontroverser och flera andra föreningar också valt att bryta med det skandalomsusade investmentbolaget. Obol gick senare i konkurs 2008 efter varit under Finansinspektionens lupp sedan 2006.

Eyra-fältet utvecklas

Örebro Stadsbyggnad och Örebroporten Fastigheter AB, kommunens fastighetsbolag, fick 2007 i uppdrag att ta fram förslag på hur Eyra-området och inte minst ishallarna skulle kunna se ut. Även om det inte blev något av Obols planer har området ändå genomgått omfattande byggnationer runtom ishallarna där framförallt den gamla grusplanen längst österut i Eyra-området omvandlats till flertalet höghus i vad som kom att bli den nya adressen ”Isgatan” i Örebro.

Dessa hus färdigställdes i mitten på 2010-talet och området har  fortsatt utökas med fler byggnader sedan dess på de ytor som funnits kvar runtom de två ishallarna och den grusplan som tidigare fanns söder om Eyravallen. Husen byggdes bland annat av RCC Örebro AB som ägdes av Mikael Fahlander, men byggbolaget gick i konkurs innan det hann fullborda bygget och de garantiärenden som fanns att åtgärda. [28]

Behrn Arena och processen kring försäljningen av arenanamnen

Det är inte svårt att hitta skäl till att ifrågasätta processen kring namnförsäljningen. Behrn köpte först rättigheterna till Eyravallen, där Örebro SK spelade, februari 2005. Denna process genomfördes under ett mycket dolt förfarande där bara ett anbud togs emot. Det ansågs inte finnas tid för fler anbud, detta för att kunna rädda Örebro SK:s ekonomi.

Örebro kommun slöt sedan 2008 ett nytt avtal med Behrn Fastigheter AB gällande hela Eyra-området med de två isytorna också, vilket ledde till att samtliga tre idrottsplatser kom att kallas för Behrn Arena (fotbollsplanen, ishockeyhallen och den nybyggda bandyhallen). Ett avtal som Örebro Hockey kommit att kritisera kommunen för då man ansett att pengarna för namnsponsringen inte kommer tillbaka till idrottslagen. [29]

Det framgår inte om man försökte in få in fler anbud eller om detta var ett erbjudande endast riktat till Behrn. Av formuleringarna som finns verkar detta varit ett riktat anbud. Det blev ett femton år långt avtal som blivit kraftigt kritiserat av inte minst Örebro Hockey. Det ska sägas att det är avtalets utformning i första hand som kritiserats, inte Behrn Fastigheter som är en sponsor till klubben.

Det fanns dock andra intressenter till namnet i ett tidigare skede. Verktygskoncernet Wurth visade starkt intresse för att köpa namnet till Eyrafältet 2004, men de lyckades aldrig komma överens med kommunen om ett avtal. [26]

Ishallen uppdateras äntligen

Ishallen var fortfarande i stort sett densamma sedan den byggdes för nästan 50 år sedan, vilket gjorde den till en av Sveriges äldsta ishallar som huserade ett lag i hockeyallsvenskan och det skulle dock dröja ett tag till innan Vinterstadion fick en ordentlig översyn.

Örebro kommun som ägde arenan hade 2010 beslutat att ge Örebroporten, kommunens fastighetsbolag, i uppdrag att uppdatera Vinterstadion ordentligt. De skulle investera uppemot 60 miljoner för att bland annat öka kapaciteten med 1400 nya sittplatser genom att höja taket med 6,5 meter. Uppgiften om hur mycket taket höjdes går isär dock. Örebroporten som var ansvariga för byggnationen har uppgett 6,5 meter, men även siffran 8 meter förekommer. [30][31]

”Det kommer att bli en modern ishall med plats för drygt 5000 åskådare. De nya läktarna blir längs långsidorna, men vi kommer också förbereda för möjligheten att bygga till ytterligare på kortsidorna,” – Örebroportens VD Per Cardesjö. [32]

Innan ombyggnationen inleddes hade arenan en kapacitet på 4400, varav 2700 var stående platser.

År 2010 inleddes således ombyggnationen där man först byggde nya väggar och tak utanpå den gamla hallen, likt ett skal, och så snart det spelats klart säsongen 2011 revs de gamla väggarna och taket. Nya läktare med loger byggdes i omgångar. Eftersom arenan användes under stora delar av året fick allt arbete koncentreras till sommarperioden och det skulle således ta ett antal år innan alla läktare och loger blev klara.

Hösten 2012 var de stora byggnationerna avklarade och man hade uppnått en kapacitet på 5103 personer. Mindre justeringar gjordes och antalet platser utökades till 5200 innan man inför säsongen 2015-16 byggde till en ny läktarsektion ovanför hemmastå som adderade ytterligare 300 platser.

Det krävdes bara en enda match för att sätta nytt publikrekord i den nya hallen. Första hemmamatchen mot Modo 17:e september 2005 fyllde 5500 personer arenan. Det är inte rimligt att tro att ishallen någonsin kommer att slå det publikrekord på över 1000 personer fler som sattes 1966. För det kommer det att krävas en helt ny arena.

Övriga faciliteter uppdaterades i samma veva: toaletter, serveringsytor och kansli blev successivt moderniserat och uppfräschat.

Nya loger och justeringar av ishallens insida har sedan gjorts genom åren, men utan att det påverkat ishallens kapacitet utan främst har varit för att utöka hallens kommersiella möjligheter.

Bild 24. Huvudentré Behrn Arena, ishockeyhallen, lite halvt bakom Eyracenter.

Licens: CC BY-SA 3.0

Örebro Hockey har vid flertalet tillfällen genom VD Mikael Johansson påpekat hur hallens möjligheter begränsar klubbens möjligheter att växa kommersiellt i jämförelse med andra stora SHL-klubbar som har stor merförsäljning via resturangplatser och liknande. [33]

Inför säsongen 2023-24 installerades också en ny mediakub som hänger mitt över isen samtidigt som ytterligare en loge byggdes till i sydvästra hörnet av arenan.  Örebro Hockey har för ambition att fortsätta utveckla arenan och området runtomkring den.

Referenser

Arkivreferenser är till Örebro kommuns Stadsarkiv.

1. Lindahl, Johnny et al. Idrotten – mitt liv: berättelser och minnen från Närkesdistriktet 1900-1980, 1982. Örebro Läns Idrottsförbund
2. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Har Örebro satsat fel med sin konstfrusna bandybana?
3. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1, Sida 67: REKORDBANDY FÖR ÖREBRO
4. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Premiär på konstfryst i Örebro
5. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: PREMIÄR I VINTERSTADION 2 NOVEMBER?
6. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Konstisbandy i Örebro 2 nov
7. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Vinterstadion slår knock out på småklubbarna
8. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Örebro får landets femte bandykonstis
9. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Full rulle i spärren
10. Knutsson, Per Å. et al, Örebro Sportklubb. 100 år av människor, möten & matcher, 2008. Skillnad AB. ISBN: 9789163331374
11. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: ÖSK:s svaga hemmaspel beror på Vallens undermåliga rink?
12. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Vinterstadion Etapp I
13. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Örebro tar lärdom av andra misstag
14. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1, Sida 58: Pristävlan ger namn åt Örebros sportfält
15. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Örebro ishockeystadion klart i januari
16. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Ishockeyfantaster måste fått tårar i ögonen …
17. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: … och vilken propagandamatch!
18. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Suck i idrottens förgårdar
19. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1: Inget hockeyspel under tak i Örebro förrän -65
20. Arkiv ÖS:035, Serie Ö1, Volym 1, Sida 60: EYRAFÄLTET gemensamt namn för idrottsarenor
21. Berglind, Sten. Stones glömmer aldrig Örebro, 2004. https://www.expressen.se/nyheter/stones-glommer-aldrig-orebro/
22. Nerikes Allehanda. Storsponsorn ser fram mot en nystart, 1999-01-15. Nerikes Allehanda. Hämtad via Retriever.
23. Sveriges radio. Ishall blir Vinterstadion igen, 2005. Besökt 2023-10-23. https://sverigesradio.se/artikel/646704
24. Idrottens affärer. Obol satsar miljoner igen, 2005. Besökt 2023-12-19. https://idrottensaffarer.se/sponsring/2005/03/obol-satsar-miljoner-igen
25. Dahlberg, Martin. Örebro planerar att bygga ny multiarena, 2005. https://www.svenskafans.com/hockeyzon/orebro/101016
26. Sveriges radio. De ska betala multiarenan i Örebro, 2005. Besökt 2023-12-19. https://sverigesradio.se/artikel/707702
27. Uddling, Anders. DOKUMENT: Så gick det till när Eyravalen blev Behrns Arena, 2022.  https://www.na.se/2022-10-22/dokument-sa-gick-det-till-nar-eyravallen-blev-behrns-arena
28. Realtid. Miljonskulder i Mikael Fahlanders konkurser, 2018. Besökt 2023-10-19. https://www.realtid.se/miljonskulder-i-mikael-fahlanders-konkurser/
29. Hellsing, David. ”Vi har inte fått ta del av pengarna alls”, 2022. https://www.na.se/2022-10-23/vi-har-inte-fatt-ta-del-av-pengarna-alls
30. Örebroporten. 600 ton stål ska lyfta ishallens tak, 2010. Besökt 2013-12-19. https://web.archive.org/web/20100815014530/http://www.orebroporten.se/1/1.0.1.0/30/1/
31. Wikipedia. Behrn Arena (ishall). Besökt 2023-12-19. https://sv.wikipedia.org/wiki/Behrn_Arena_(ishall)
32. Wirström, Lasse. Klart med ”ny” hall för Örebro Hockey, 2010. Besökt 2023-12-19.https://www.na.se/2010-01-27/klart-med-ny-hall-for-orebro-hockey
33. Hellsing, David. Planerna för Behrn arena: ”Behöver rättas till”, 2022. https://www.na.se/2022-06-12/planerna-for-behrn-arena-behover-rattas-till