Intervju med Tobias Stark, hockeyforskare, Del 2: Modern tid

Intervju med Tobias Stark, hockeyforskare, Del 2: Modern tid

Här fortsätter intervjun med Tobias Stark, hockeyforskare. Del 1 finns att läsa här.

Gällande “ladies night” har ju Örebro Hockey i alla fall bättrat sig och försökt flytta fokus till ishockey istället för bubbel och modevisningar. De fick mycket kritik för hur de hade utformat dessa kvällar innan.

Ingången i det konceptet är ju att kvinnor inte är intresserade av hockey utan man lockar med annat. Det är mindre smickrande för alla parter med en förlegad syn på kvinnan. Det är att backa in i en relation om man vill bygga en.

Här börjar man då kolla på den här typen av satsningar från förbundet sida och då är den första typen av satsningar för att locka kvinnor till sporten.

Det är ju något beklämmande med tanke på att föreningar ändå organiserat sig och man kunnat kora en svensk mästare från 1988?

Ja, det första internationella mästerskapet anordnades 1987, i Toronto. Nacka HK är nu den stora aktören inom svensk damhockey. Nacka kommun och Atlas Copco går in och sponsrar den här satsningen, så gör även Börje Salming. Det är rätt häftigt faktiskt.

Det verkar som att damhockey var väldigt centrerad runt Stockholm på 90-taket. Det är Nacka, Farsta, Mälarhöjden/Bredäng och Segeltorp var ju en maktfaktor. Det kanske hade med spelarunderlag att göra att det blev där det tog fart till slut, även om det började på andra håll i landet först?

Det är ingen som forskat i det här egentligen så det är lite oklart, men mycket av det har nog att göra med underlaget. Det finns en större kritisk massa. Det finns mer ekonomiskt och kulturellt kapital som kan hjälpa en satsning i ett storstadsområde.

Sedan är det småklubbar i regionen. Det är inte Hammarby, det är inte AIK, det är inte SSK. Det är de här mindre klubbarna som egentligen har fostrat alla de här stora spelarna. På samma vis som Håkan Södergren och grabbarna. De kommer utifrån och in i en viss given ålder.

Jag tror också en nyckel har att göra med det ekonomiska. Det var bara något år sedan som LHC skulle spela final i Luleå, men LHC ville knappt ens bekosta resan i finalen för dem, så gick i alla fall snacket. Det är på den nivån. Om jag minns rätt var det till och med så att Luleåfansen gick in och hjälpte till med betalningen genom en insamling.

Om vi ta ett steg tillbaka och tittar på tjejerna som var med och byggde upp det landslag som till slut knep ett OS-silver.

Jag tror ändå att Maria Rooths karriär är symptomatisk. Hon har växt upp i ett tydligt hockeynäste där alla grannbarn och klasskamrater håller på med hockey i någon mån. Hon växte upp i ett område i Ängelholm där alla hockeykillar kommer ifrån.

På raster och efter skolan spelade man hockey och hon tänkte inte mer på det än att det är kul att spela hockey och sugs med i det. Det finns inget flicklag i Ängelholm, men hon får vara med och spela.

Hon har inget minne av att hon var ifrågasatt för att hon var tjej, men när hon har pratat med sina föräldrar har hon förstått att de screenade henne från en del påhugg och folk som var kritiska.

Hon ville ändå mena på att det var en behaglig resa. Det var svårare att hitta någonstans att spela. Hon var duktig, landslagsdebut tidigt, men när hon sedan ville satsa på sin hockey den enda chansen hon hade var att ta sig över till USA och söka collegestipendie.

Hon fick hjälp av en hjälpsam SYO som hjälpte henne leta telefonnummer och sedan ringa runt. De här andra, tredje generationens spelare efter Pia Grengman fick trolla med knäna för att hitta speltid.

De fick göra stora egna investeringar och visade på entreprenöranda, både som individer och i grupp, som till småningom utmynnade i OS-silver 2006. Ingen har riktigt gått in på och försökt förklara hur det gick till. Jag är förvånad över att man inte gör någon analys över det från förbundets sida.

Det här OS-silvret som det utmynnade i det måste haft stor betydelse för att vi faktiskt fick Riksserien några år senare?

Det är en paradox i damhockeyns utveckling för medialt och ekonomiskt sett har damhockeyn aldrig stått starkare än idag. Nu är det lite svårt att säga med Covid, men hade världsmästerskapet spelats som det skulle så hade de kanske gått upp i A-gruppen igen.

SDHL och ligan står starkare än någonsin och jag pratade så sent som igår som har insyn i europeisk topphockey och den menade att SDHL är världens bästa damhockeyliga. Den debatten ser man inte så mycket utan det är mer enskilda utspel från stjärnspelare och damkronornas vacklande formkurva som uppmärksammas.

Om man tittar tillbaka och tar exempel som Mälarhöjden/Bredäng som gick in i AIK och Munksund-Skuthamns SK som slogs ihop med Luleå HF s damlag. Örebro Hockey valde att ta över Örebro Hockey Ungdoms damlag. Kommer vi få se mer av denna typ av ”fusioner”?

Jag har funderat en del på det där för det har funnits en motsatt trend inom damfotbollen. Där det kändes som det poppade upp mer damklubbar. T.ex. i Växjö där damlaget knoppades av från Östers herrlag.

Man kan tänka sig ett framtida scenario där damerna bryter sig loss igen då det känns som en allmän trend där klubbar blir större och större och mindre specialiserade. Just nu är annars scenariot som du säger att större klubbar tar över mindre föreningar för att få in den typen av verksamhet snabbt och enkelt.

För de som inte riktigt ser poängen med att en klubb startar ett damlag, hur ska man förklara för dem som tror att detta bara kostar en massa pengar?

Det finns flera skäl. För det första är ishockeyn del av RF. En del av deras vision och värdegrund finns skriven i ”idrotten vill” och där talar man uttryckligen om att idrotten är till för alla och ska praktiseras på lika grunder. Så det ligger i idrottsrörelsens och därmed hockeyns DNA, den gemensamma värdegrunden.

Det andra argumentet är att om man i en sund värld vill vara till för hela lokalsamhället och också i gengäld uppbär subventioner då ska man också iscensätta en gemenskap, och finnas till för hela samhället; kvinnor, män, flickor, pojkar, funktionshindrade, funktionsdugliga, invandrare, homosexuella, alla. Man har ett humanitärt allmänintresse och jag skulle säga som man har ett informellt kontrakt med lokala myndigheter.

Hockeyn har en återkommande diskussion om att det är svårt att locka folk till matcherna, om att det är svårt att locka ungdomar, till mediakepaciteter, till folk att döma. Om man då tar det argumentet och kopplar det till den traditionella publiken, det vill säga vita heterosexuella män, och gör en enkel analys så visar det att finns vissa samhällskategorier som är underrepresenterade inom hockeyn; invandrare och kvinnor, men även homosexuella.

Om man då utgår från att den normativa publiken är mättad, det är svårt att få tag i X antal tusen till från den skaran då måste man se till att man har fler platser att söka sig till utanför de marknadsandelar man har. Det är enkel ekonomisk marknadsstrategi.

Det är en naturlig del av att utvidga en verksamhet och då måste man också i sin tur jobba med de värden man står för. Ska man nå en större grupp, invandrare, tjejer, då måste man se över hur man kommunicerar, hur man beter sig, vilka värden man för fram. Man måste gå igenom allt man gör.

Vissa kommer att tycka det är jobbigt och klaga på saker och ting, medan andra kommer att känna sig lockade. Vid olika tillfällen kommer det att uppstå konflikter och problem när kostymen måste växa och utvecklas. Vissa kommer att vantrivas. Vill man gå den här vägen då måste man ha is i magen och inse att man kommer att tappa vissa fans som inte står för detta.

Vill man gå den vägen då får man ta det priset och inte umgås med trångsynta människor. Istället får man chansen att ta in nya människor.

Om kommunen driver arenan och klubben bedriver elitverksamhet då är det upp klubben att ge alla lika tillgång till det annars borde inte skattepengar gå till det kan man tycka.

Det sista är att det handlar om hockeyns överlevnad. För att växa måste man inkludera grupper, fler människor, annars är hockeyrörelsens medlemsantal mättat.


Där sätter vi punkt för denna intervju. Vi har mer material planerat relaterat till detta, men det kan dröja något innan vi har nästa steg klart. Tills dess kan jag berätta att vi kommer att publicera en analys av alla poängligatips som kommit in och det hoppas vi ska ge ett hum om hur poängligan sedan slutar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.