Bunkersnacks nyårskrönika 21/22

Bunkersnacks nyårskrönika 21/22

Herrarna

Örebro Hockeys herrar har under de senaste åren jobbat med att sätta sitt grundspel och därmed sin identitet på isen. Under Niklas Eriksson har det funnits en tydlig tanke med vilket lag de ska vara och när spelarna på isen levererar det spelet är de Sveriges bästa lag.

För några år sedan hade det varit en helt svindlande tanke att dem skulle verkligen vara ett topplag i SHL, och slåss där uppe tillsammans med svurna bottenrivalen Rögle på det.

Tyvärr är inte spelet konsekvent. Att lag har bättre och sämre matcher är en sak, men lägstanivån är alldeles för låg fortfarande. Det är en sak som de måste förbättra om laget ska bli kvar i toppen.

Är det en inställningsfråga? Är förberedelserna inte tillräckligt bra? Troligen en kombination av någon sort.

I spelet fem mot fem är Örebro ett riktigt, riktigt bra lag och i majoriteten av matcher har de varit bättre än motståndarna vågar jag påstå, men likväl ligger de en bra bit ner i tabellen. Inte alls ett givet topp-6-lag just nu.

Ett stort problem som laget inte lyckas få ordning på är powerplay. De senaste 10 matcherna är laget 1-1 i powerplay. De har alltså gjort ett mål och släppt in ett mål. Utdelningen landar strax över 6%.

De har fyra poäng upp till sjätte plats och fyra poäng ner till Linköping på den sista, förbarmande play-in-platsen för lag som egentligen är för dåliga för att spela slutspel, men ändå får det för … orsaker och inte minst pengars skull.

Laget har en defensiv av absolut toppklass och ett målvaktsspel som är av minst lika hög kvalité. Det är inte där problemet som alla vet. Att laget är byggt bakifrån är dock helt korrekt gjort av Niklas Johansson.

I den andra änden av isen spelas ett offensivt spel som är … förbryllande. Det finns inte bara en orsak till det, men det mest uppenbara är givetvis avsaknaden av riktigt spetsiga spelare. Det får NJ givetvis ta på sig.

Mathias Bromé är inte ersatt, det är givetvis ingen enkel sak att göra, men det är egentligen ingen av nyförvärven som imponerat nämnvärt, eller presterat bättre än de som de skulle ersätta.

Samtidigt är det lätt att se att flertalet spelare som presterade bra förra året inte alls kommit upp i samma nivå detta år. Inte konsekvent som sagt.

Nu återstår lite mindre än halva säsongen och Örebro har alla chanser att få igång sitt powerplay och hitta det offensiva spelet igen. Gör det det, kommer de att sluta högt upp i tabellen.

Damerna

Samtidigt har tjejerna gått in i Division 1 med i stort sett samma lag som förra säsongen, medan andra lag i serien har kunnat tugga i sig kvarlevorna av Leksands nedlagda andralag. Det har lett till att flera lag kunna ställa betydligt starkare lag på isen till denna säsong.

Örebro hade svårt under inledningen av säsongen och det blev en del smällar mot de tippade topplagen Färjestad och Sandviken, men med tiden har mer och mer fallit på plats och senaste mötet med Färjestad var den jämnaste matchen mellan lagen någonsin.

Om det var för att 14-3 var där och höjde stämningen till en ny nivå för DamEttan låter jag vara osagt, men det är svårt att tro att det inte hade en effekt.

Det handlar givetvis fortfarande väldigt mycket bara om att spela, spela och spela. Det är en härlig mix av lirare i olika åldrar och Örebros ambition är fortsatt att man ska bygga långsiktigt med en grund i den egna talangutvecklingen och inte minst med spelare från regionen.

Med det nya Hockeygymnasiet som då även tar in tjejer öppnar det givetvis upp helt nya möjligheter för tjejer att satsa ordentligt på hockeyn.

Det kommer att vara många fler säsongen i division 1 innan Örebro har ett lag som ska kunna slåss i kvalet till SDHL. Steget upp är enormt och Örebro är fortfarande i början på sin resa, men de har påbörjat den och lagt viktiga byggstenar.

Juniorerna

Elias Ekström kom upp förra året och har i år tagit en ordinarie plats. Leo Carlsson kom in tidigt under säsongen och har konsekvent visat att han ska han en plats i laguppställningen han med.

Samtidigt har Milton Oscarsson slagits om en plats och när Jussi Puustinen Jani Lajunen varit skadad har han tagit någon av deras platser.

Simon Forsmark fick kliva in på en ordinarie plats när Rasmus Rissanen skadade sig. Elias Pettersson har fått ta platsen som sjundeback.

Trots att dessa herrar spelat med A-laget har många av dem ändå hunnit med att spela mycket med J20-laget som även detta år varit ett av Sveriges absolut bästa. Desamma är sant får både J18 och U16.

Örebros juniorverksamhet är helt enkelt absolut toppklass i Sverige. När det kommer till killar.

För tjejer är det långt kvar till man ens har ett juniorlag. Örebro Hockey Ungdom har ett U16-lag, men det går nog inte lasta Örebro Hockey för att det kan bli svårt att ha ett juniorlag för tjejer för det är för få andra klubbar som också har det och därmed få till någon form av organiserat seriespel.

Att istället ha två lag, ett i DamEttan och ett i DamTvåan, är nog den bästa lösningen för stunden och den som vi kommer att ha för många år framåt om inte fler föreningar ser potentialen i att låta tjejer spela hockey.

Bunkersnack

Det är mycket som går rätt ändå för Örebro Hockey som förening och tar man ett steg tillbaka är det lätt att känna sig lite bortskämd när det största problemet är att herrlaget inte är med i den absoluta toppen av svenska lag utan bara sladdar i mitten av högsta serien, men alla gånger kan klättra under andra halvan av serien.

Med allt det sagt börjar jag tyvärr få svårare och svårare att hinna med att göra det jag vill göra.

Bunkersnack kommer att finnas kvar och jag kommer att fortsätta skriva, men jag har två små barn som kräver mer och mer av mig och ett jobb som jag verkligen brinner för och har mycket spännande som kommer under 2022. Min fru har lagt om sin karriär helt och har nu bara en termin kvar tills hon får sin examen.

Jag måste helt enkelt prioritera bättre. Sidan fyller sex år i mars och kommer troligen finnas kvar i många år till. Det känns bara lite tråkigt att inte kunna göra allt det jag skulle vilja, men i något länge måste man inse att det är många timmars jobb, och de timmarna kan komma när som helst på dygnet, för att hänga med i alla rykten och hålla liv i de relationer som krävs för att man ska vara hyfsat först på bollen.

Att jaga agenter, insiders och andra i närheten av klubbar är tidsödande och energikrävande. För det mesta får man inte fram någonting som går att verifiera och det är bara tid bortkastad för stunden.

Det har gett mig en massa pusselbitar genom åren och en del har man sett komma upp till ytan, en del inte. Många gånger lyckas någon annan bekräfta det och skriva något före. Någonstans får man fundera också på vad det är värt för mig och inte minst för alla läsare.

I det ska man väga in att Örebro Hockey är numera en koncern av företag och en förening kopplad till det. Det finns en komplexitet i detta som nog de flesta inte bryr sig om, men när det kommer till elitlicens, bidrag från starten och man ska sätta sig in i årsredovisningarna, multipla, gör det allting mycket svårare för att förstå hur föreningen och företagen mår.

De mår rätt bra överlag om ni undrar, men resturangsatsningen med LaWeka-gruppen har kanske inte varit någon större succé för någon av parterna.

Jag säger inte att det är fel eller dåligt, för ishockeyn är en så stor verksamhet i dag att den ska drivas som ett företag, men paradoxalt nog ska det fortfarande vara medlemsstyrt, vilket är väldigt vanskligt när en förening som Örebro har så väldigt få medlemmar och ännu färre aktiva medlemmar. Ett demokratiproblem som VD Mikael Johansson själv uttryckt det.

Bevakning kommer alltså inte att upphöra, men kanske blir det mindre av det alldagliga tills livet blir mer balanserat.

Oavsett, håll utkik framåt sista mars, plus någon dag, för en riktigt rolig nyhet.

Gott Nytt År och God Fortsättning!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

%d bloggare gillar detta: