Luke Martin, vara eller inte vara

Luke Martin, vara eller inte vara

Inför säsongen skrev Örebro kontrakt med Atro Leppänen i Vasa Sport. Killen bar ett ganska dåligt lag en duktig bit in i slutspelet på sina bara axlar. Han slog poängrekod i Liiga och tyvärr skrev han även ett NHL-kontrakt, som han sedan förlängde. Han har inte fått chansen i NHL än, men det är inte så att Oilers har någon jätteimponerande backsida så chansen kan nog komma.

När Leppänen försvann valde Örebro att satsa på en annan back från Liiga som producerat massvis med poäng där, Luke Martin. Martin fick en aningen stapplande start i SHL kan man väl säga. Hans svängradie och kvickhet i vändningarna i egen zon var långt ifrån tillräckliga. Killen blev rundad, hade svårt med att hålla rätt distans till motståndarna och såg närmast livrädd ut ibland när han skulle försvara.

Tack och lov växte han in i ligan. Jag försöker inte påstå att han är någon Rasmus Rissanen säsong 3 i Örebro, men nu har han gått från det jag beskrev ovan till en kille som stänger sarger, ligger på rätt sida och faktiskt krymper ytor för motståndarna istället för att ger bort dem. Han har byggt upp ett så pass gott självförtroende i egen zon att han börjat göra som Quenneville och slår puckar på lite vinst eller förlust.

Med de offensiva kvaliteter som han besitter så får man acceptera en och annan felpass i egen zon. Vi gör det från Quenneville. Martin är inte så långt efter honom i de flesta mätbara siffror, offensivt. Faktum är att hans CF60 är bäst i laget. I spel fem mot fem har Quenneville gjort 25 poäng, Martin 20. Om jag hade haft tillgång till hur ofta som Quenneville respektive Martin spelar med förstakedjan hade jag kunnat säga med säkerhet att Quenneville spelar mer med dem än Martin gör, men nu får jag bara höfta att det är så.

Här nedan finns en jämförelse mellan Martin, Quenneville och så slängde jag med Pudas som en referens. Han är väl den kanske mest kompletta backen i ligan, med en viss övervikt på offensiven. Bilden visar ganska tydligt att Martin har ett djupt hack i cirkeln där defensiven kommer in (uppe till vänster), men i övriga mätpunkter är de ganska jämna. Här pratar vi givetvis bara om siffror. Jag försöker inte påstå att jag skulle välja Luke Martin över Pudas eller Quenneville. Jag försöker bara visa hur han står sig där i de mätvärden vi har tillgång till.

Bild 1. Spindeldiagram jämförande Luke Martin, David Quenneville och Jonathan Pudas.

Bild 2. Martins individuella siffror. Hans offensiv är på toppnivå i SHL. Verkligen topp. Hans defensiva siffror är svaga, inget snack om det.

Wins Above Replacement

Wins Above Replacement är en statistik som Nordamerikanska statistiker har plockat över till hockeyn från baseball. Det handlar om hur många fler vinster en spelare skulle bidra med om du bytte ut den mot en genomsnittlig ersättningsspelare.

Det är inte en perfekt siffra på något vis eftersom ishockey är mycket mer av en lagsport än vad baseball är. Med det menar jag att i hockey har vi inte speciellt många händelser som är helt isolerade för enstaka spelare, men det finns ändå formler för att beräkna det.

Flera källor som jag tyvärr inte får återpublicera data från har honom som runt 65% WAR. Hans offensiva siffror i de underkategorier som finns är runt 90-95% medan den enda defensiva kategorin är run 20%, vilket styrker allt som jag skrivit ovan.

Förlänga eller inte

Hade jag varit sportchef nere i Schweiz så hade jag slagit till här. De hade lätt kunnat buda över och fått en back som troligen passar perfekt in i ligan och kommer att producera en bra mängd med poäng. Han är inte lika beroende av skridskoåkningen där och kan förliga sig på sitt offensiva spelsinne mer.

Hade jag varit sportchef i SHL och de ryktade 170 000 USD som det är tal stämmer hade jag inte tvekat och sen parat ihop honom med en duktig städgubbe. Dessa är betydligt lättare att hitta och vad jag vet har Örebro ett par stycken av dessa redan.

Martin har bevisat sig kunna producera bra i SHL och hans defensiv har blivit bättre. Jag hade inte gett upp honom enkelt kort och gott. I ett vakuum.

Örebro har Robin Salo och Erik Norén på väg in. Örebro har även Linus Arnesson, Gustav Backström och Filip Berglund på kontrakt. Arnesson och Backström är defensiva backar. Berglund är en tvåvägsback av hög klass när han är i form. Quenneville är inte officiellt klar än och Niklas Nilssons kontrakt går ut. Vainio likaså, men jag tror inte någon tänker att man ska förlänga honom med den säsong han haft.

Jag gillar Nilsson, men ska vi sätta bästa laget på isen är det Martin före Nilsson. Och sen lånar via ut Theodor Hallquisth till HockeyAllsvenskan där han kan få spela en massa.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *