Efter att jag började skriva på någon form av sammanfattning så insåg jag att känslorna spretade åt så många håll att det gick inte att få fram någon form av vettig åsikt om det ena eller det andra. Jag var irriterade på speakern som läste upp laguppställningen fel, på laget som vek ner sig, på klacken som skrek hatramsor, på att det fanns inte rätt storlek på tröjan jag skulle ha till dottern, allt var skit. Så jag valde att vänta lite.

Från det att jag klev in i arenan och kunde redan höra sång från både supporterpuben och inifrån arenan  var det gåshud på armarna. Det blev lite vattnigt i ögonen minuterna innan matchen när man kunde lyssna in på att 14-3 sjöng glatt och starkt inför hela arenan. ”Sittplats, ställ er upp” var helt rätt när matchen börjat.

Matchen började också i ett bra tempo där Örebro ångade på och försökte sätta sin stämpel på matchen, men jag kan inte påstå att Malmö blev överrumplade eller ställda av det. Det tog inte heller lång tid innan Örebro drog på sig en (ny) utvisning efter dryga fem minuter.

Malmö etablerade ett ordentligt tryck i powerplay och efter att ha passat runt pucken i en och en halv minut kunde de göra 1-0. Perioden fortsatte i bra tempo, men de chanser som i alla fall Örebro skapade gick många gånger utanför .

Andra perioden hann sedan knappt börja innan Malmö gjorde 2-0. Christopher Mastomäki reducerade till 2-1 omgående. Den kedjan var för övrigt Örebros bästa, även denna match. Mastomäki är pånyttfödd och Elias Ekström är grym i PP2 och Oliver Eklind är ett djur där ute.

Den andra perioden får man annars konstatera att den var en katastrof från alla håll och kanter. Örebro såg helt vilse ut och verkade knappt kunna slå en ordentlig pass, ta emot en pass eller göra mycket rätt över huvud taget.

Mycket av detta ska så klart tillskrivas det disciplinerade och strukturerade spel som Malmö visade på. De visste precis vad de skulle göra och gjorde vad de skulle. När de stressade Petr Zamorsky och Nick Ebert som slog passar fram och tillbaka mellan sig i ren desperation kändes det som det var ordning och reda som mötte ett lag med spelare som precis träffat varandra innan matchen.

Malmö kom till och med under skinnet på klacken som började skandera hatramsor istället för att fokusera på det egna laget.

Det powerplay som avslutade perioden var otroligt talande för Örebros otroligt vilsna spel. Innan dess hade Malmö dessutom lyckats göra två mål till och fått Jonas Arntzen utbytt. Ännu en stenålderssak inom hockeyn som jag inte tycker om. Att byta ut målvakten för att väcka laget… Suck. Arntzen var helt utelämnad på tre av målen och det fjärde var inget enkelt det heller.

Hoppas han fick en ursäkt från resten av laget. Jhonas Enroth hade knappt någonting att göra under sin halva av matchen.

Den tredje perioden fortsatte sedan med en och en halv minut powerplay och det gjorde bara att det usla spelet kunde föras över från en period till en annan. Lyckligtvis blev det något bättre efter det, men främst var det kedjan med Mastomäki, Ekström och Eklind som höll nivån uppe.

Tyvärr var inte de kedjor som ska bidra offensivt speciellt närvarande. Av kedjan med Rodrigo Abols, Robin Kovacs och Emil Larsson känns det som det bara är den sistnämnde som är i något närmare slag. De andra två känns som de fortfarande kämpar med att få igång sitt egna spel.

Örebro reducerar två gånger. Först genom Gustav Backström. Han var lagets bästa back denna match. Hans Corsi i matchen var +18! Han var inne på 21 skott framåt och bara tre bakåt. Näst bästa spelare är +12.

Rodrigo Abols vinner sedan en tekning i slutet och kan styra in ett backskott från Nick Ebert. Örebro vill göra ett mål till, men det tillät inte Malmö.

Som Niklas Eriksson sa efteråt, publiken förtjänade ett färde mål, men det går verkligen inte att ta ifrån Malmö den här segern. De kändes strukturerade och ordnade på alla sätt och vis. De hade hela tiden en klubbspets eller en hel spelare i vägen när Örebro försökte sig på något. Det är bara att acceptera att de hade mer eller mindre läst sönder Örebro och Örebro lyckades inte ta sig runt det.

Leo Carlsson syntes inte lika mycket i denna match, men han borde verkligen fortsatt få chansen om Juusi Puustinen blir borta en längre tid.

Trots en ny förlust känns det som Örebro ändå förtjänar mer totalt sett än vad de fått ihop hittills. Det har varit något slumpmål och motståndarna har samtidigt haft hög utdelning i powerplay. I spelet fem mot fem är Örebro fortsatt väldigt bra även om det idag så klart inte såg överdrivet bra ut i framförallt andra perioden.

SLUTA DELA PÅ Rasmus Rissanan och Kristian Näkyvä också. Det är bara skitdumt. SLUTA MED DET. Zamorsky får finna sig i att spela med Warg. Backström ska spela med Ebert. De två backparen är GJUTNA. Ge fan i att pilla med det. Det har bara blivit sämre.

Nu väntar lite vila och det kan nog ett par spelare behöva. Rissanen och Näkyvä har sett slitna ut.

Boxplay behöver nötas.

Brynäs har dessutom överraskat positivt. Inför säsongen var nog Malmö och Brynäs de två enkla matcherna som skulle byta av de fyra svåra som inledde säsongen, men så är det inte just nu. Det blir en till svår match.