Att det skulle vara en svår match på förhand visste vi om. Att det inte skulle vara någon egentlig skam att förlora mot Växjö borta visste vi också om.

Men som Örebro förlorar skulle kunna vara ett oroväckande mönster på ett sätt, men vänder man på det finns det också väldigt mycket bra att ta med sig och arbetar man bort det som ledde till tre raka mål i baken då är Örebro laget som slår vem som helst.

Den första perioden och andra halvan av andra perioden är Örebro snudd på överlägsna i det vanliga spelet. Växjö är inte ofarliga, men Örebro är spelförande och skotten i första var 7-1 innan Växjö till slut fick till ett längre anfall med fem skott.

I just denna match var det ett par individuella misstag, ganska stora sådana, som ledde till raset i tredje perioden. Tidigare har framförallt boxplay varit det stora problemet. Jag vill fortsatt hävda att boxplay är ett frågetecken för Örebro även om det sett mycket bättre ut på sistone. Powerplay kan vi lägga lite åt sidan för stunden.

Det är dock lite lustigt att Örebro blir så fruktansvärt hårt drabbade när misstagen händer. Det är verkligen ingen pardon över huvud taget. Växjö gör tre snabba i tredje perioden när flera rutinerade spelare tar märkliga beslut. Det är inte roligt att se det rinna iväg på det här sättet, men det var inte orättvist heller sett till spelet i tredje perioden.

Örebro har inte kunnat lita på varken boxplay eller powerplay för att ta poäng och det är snarare special teams än det vanliga spelet som brukar kunna rädda bra lag när det går lite tyngre, men inte för Örebro. Där är det spelet fem mot fem som bär laget framåt hela tiden, vilket är något positivt förstås, men också lite paradoxalt nästan sett till hur ”bra” lag normalt sett stjäl poäng i mindre bra matcher.

Örebro är inte helt enkla att förstå med det fina spel man har vid lika styrka och sedan högst tveksamma boxplay och powerplay. Samtidigt tar en del erfarna spelare riktigt dåliga beslut som får en att häpna. Man slits mellan att älska det fina spelet i större delen av matchen till att slita sitt hår när man tappar allt efter att man spelat ett uselt powerplay i två minuter och motståndarna är med i matchen igen (mer andra matcher än denna).

En sak som Örebro dock behöver pränta in i huvudet på backarna är hur man hanterar en två-mot-etta. Lämna skytten till målvakten och skär av passningsvägen. Det trodde jag var något man fick lära sig i tidig ålder, men Örebro misslyckas med om och om igen.

Jonas Arntzen gjorde många riktigt vassa räddningar, men han hade också några lite mindre bra ingripanden. Gissningsvis är det nu Jhonas Enroths som står imorgon mot Luleå. Inte för att Arntzen gjorde bort sig helt, men det känns som rätt läge att släppa fram Enroth igen.