Den preliminära rubriken till denna text med fem minuter kvar var något i stil med ”Rögle grisar bästa ändå”.

Nu behövdes inte den, men det är fortfarande sant. Rögle var det bättre laget i matchen och hade kontroll på sin ledning med 2-1 när Dennis Everberg blir utvisad för interference med två minuter kvar. Örebros hade tidigare i matchen fått spela powerplay i hela fem minuter efter en ful tackling av Daniel Zaar på Christopher Mastomäki och skapat väldigt lite i form av värde. Det största värdet var nästan att fem minuter av matchen gick och de hade 1-1 fortfarande på tavlan.

Men nu blev det faktiskt bättre. Filander tar time-out. Örebro vinner tekningen. Karlkvist får ett felskär och Rögle rensar. Örebro lyckas till slut komma i ett anfall. Snidar till det och pucken hamnar lös framför mål där Josh Dickinson, för släkten är värst, plockar upp den och skickar in 2-2. Jag var mer än nöjd med en poäng i det läget, men det skulle bli ännu bättre.

Örebro vinner tekningen och får ta hand om pucken, men det skulle dröja innan målet faktiskt kom. Quenneville kommer in från båset, väggspelar med Stachowiak och kan avgöra med sitt 3-2 från nära håll. Ett riktigt snyggt hockeymål. Inte minst för denna match som bjöd på rätt få delikatesser som faktiskt gick hem. Karlkvist försökte några gånger under kvällen, men det gick liksom aldrig hela vägen. Jag gillar dock att han verkligen försöker för han har varit rätt osynlig i för många matcher.

Rögle hade inte bara bra kontroll i den tredje. De styrde spelet rätt mycket i den första perioden också. Skottstatistiken visade 0-7 i något läge, men de hade också Örebro missat målet rätt mycket. Vid i alla fall två tillfällen med en Clang som var lite vilsen och mycket nät att skjuta på, men likväl utanför. Skotten slutade 6-11 till slut och det är väl inte mycket att säga om. Rögle hade flest skott och tog också ledningen när Oskar Jellvik lyckades lirka in sin egen retur på en styrning.

Liam Danielsson kvitterar med bara sekunder kvar på perioden, vilket nog får sägas vara ett väldigt viktigt mål för Örebro. Hade de gått in med 0-1 i baken in i andra hade det här troligen varit en helt annan match där och då. Det känns svårt att föreställa sig hur Örebro skulle kunna hämta in det mot vad som såg ut att vara ett väldigt kompakt och säkert Rögle. Även om det var Danielsson som fick målet får han nog tack Luke Martin för det. Helt rätt agerat av honom innan målet och passen är så hård att Danielsson behöver bara befinna sig där på bortre, vilket i princip är vad han också gör.

Den andra perioden var sen bara en enda lång kamp. Örebro vinner skotten tack vare att de fick spela en fjärdedel i powerplay. Men hockey är inte alltid vacker, faktum är att rätt ofta är den allt annat än just det. Den är grisig, småful och bara en massa stökande. Örebro är rätt bra på det, men Rögle var strået vassare och när Örebro ändå vann grisandet lyckades Rögle ofta kväva Örebros anfallsförsök.

Som sagt, ingen vacker tillställning, men flest mål vinner. Jonas Arntzen fortsätter dessutom att vara tryggheten själv.