Jag vill börja med att ge fem stjärnor till den unga klacken som hejade på hemmalaget! Bara stöttande ramsor och de höll igång nästan hela matchen.

Den första perioden

Matchen hann knappt börja innan Örebro fick chansen i powerplay efter att Patrik Karlkvist blev upphakad. Hans powerplay-formation bjöd dock inte på mycket att hurra över. Däremot den andra med Elias Ekström och Liam Danielsson skapade faktiskt en del bra farligheter.

Utvisningen hann lagom rinna ut som Brynäs istället skulle få chansen i powerplay efter att Linus Arnesson kom feltajmad i hemjobbet. Robin Norell tog sedan i lite för mycket när han skulle rensa och gav Brynäs spel med fem mot tre i nästan en och en halv minut.

En lite onödigt svettig start för Jhonas Enroth kan tyckas, men både han och utespelarna löste det bra. Brynäs å andra sidan passade kanske runt lite väl mycket och när chansen väl kom tog de för lång tid på sig att avsluta.

Luka Radivojevic som fått en ordinarie plats för dagen fick sedan veta hur viktigt det är att tajma sina stötar. Han blev överspelad och Brynäs fick ett friläge som Enroth sedan räddade. Han skulle dock spela upp sig och bidrog med en del fina pass och uppåkningar genom matchen.

Brynäs tog sedan kommandot i spelet. De spelade med bra fart och en hög press. Det ledde till en ganska svajig hockey överlag, men Brynäs hade chanserna. De lyckades störa Örebros uppspel bra, men sedan blev det lite väl aktivt jobb med klubban och Örebro fick ett powerplay.

Ett nödvändigt avbrott i Brynäs-pressen kändes det som. Den första powerplay-enheten hade det åter igen svårt att skapa något. Dåligt passningsspel framförallt. Pucken satt inte på bladet och det gick lite för långsamt överlag. Den andra enheten fick inte ens 30 sekunder, men skapade likväl mer på den korta tiden.

Efter att Norell höll på att sätta en Brynäsare i bra läge med en bakom-ryggen-pass, lyckas Christopher Mastomäki reda upp situationen för att sedan peta in en retur från Ludvig Larsson i anfallet efter. Kanske inte helt rättvis ledning, men effektivt av Örebro och så måste det vara.

Brynäs fortsätter att snurra och ha mest puck, men sen står Milton Oscarsson för en riktigt härlig insats när han bara trycker undan sin motståndare vid sargen, vinner puck och serverar Emil Larsson framför mål. Ett riktigt härlig kämpamål och det hoppas vi få se fler.

Mittperioden

Örebro gick alltså in i perioden med två måls ledning. Om det var rättvist vet jag inte, men man måste ta vara på de lägen man får och det gjorde Örebro.

Örebro inledde bättre i den andra perioden, men Brynäs skulle äta sig tillbaka och lyckades till slut även skapa lite riktigt tryck och en del hyfsade chanser. Jhonas Enroth var dock lugn och stoppade allt utan att behöva överanstränga sig.

Tempot i matchen verkade höjts sedan första perioden och det började äntligen kännas nästan lite SHL-likt. Dryga sju minuter in i perioden fick sedan Örebro chansen i powerplay igen.

Den här gången lyckades den första formationen faktiskt få till en bra chans, men släppte å andra till två bra chanser emot sig under sitt byte.

Liam Danielsson stod sedan för matchens kanske sexigaste prestation när han bär in pucken kallt och etablerar spel i rätt zon för den andra formationen. Det resulterade sedan i lite halvfarligheter, men helt klart är den formationen den bättre av de två denna match.

Brynäs tog sedan hand om pucken och Örebro fick jaga. Det var ordentlig press mot Örebros mål under en period, men inget som Enroth inte kunde hantera.

Örebro vände tillbaka spelet till sin favör, men lyckade inte skapa alls lika mycket och kort efteråt var det åter igen Brynäs som pressade på för ett mål. Så fortsatte det sedan perioden ut.

Tredje perioden

Örebro började bra och skapade hyfsade chanser när mål, men Brynäs kontrade till sig ett friläge som tog i ribban.

Det var jämnt spel, men om något lag ”kändes” närmaste ett mål så var det fortsatt Brynäs. Tempot kändes som det gått ner lite igen och spelkvaliteten med den. Även om en kanske aldrig var överdrivet hög.

Känslan skulle visa sig stämma, även om hur det kom kändes lite slumpmässigt. Oavsett hade de jobbat ihop till det när Johan Larsson stötte in en puck som smet iväg efter en misslyckad dragning av Linus Lindblom.

De gjorde även 2-2 kort efter det. Båda målen kändes det som Örebro förlorade kamperna nära målet och så får det inte vara.

Brynäs gick för seger efter det. Örebro fick kämpa verkligen för att stå emot.

Mot slutet vaknade Örebro till igen och skapade också bra chanser, men i den sista minuten var det  Brynäs som igen tryckte på.

Övertid

Båda Patrik Puistola och Patrik Källqvist hade bra lägen i förlängningen, och sett till perioden som helhet var nog Örebro bättre även om båda lagen hade chanser att avgöra.

Att Brynäs satte pucken i mål någon sekund för sent må vara. Vi räknar bara fram till det blåser.

Puistola revanscherade sig på straff sedan. Den kändes distinkt ocg bra. Karlkvist satte även han sin straff med några snabba dragningar, och Örebro kunde sno med sig segern hem till Närke.

Avslutande ord

Robin Norell hade väl inte sin bästa kväll. Han slog flertalet passar bakom ryggen på chans. Niklas Nilsson hade även han det lite svårt när han sladdade om kull ett par gånger. Kåberg får nog kolla slipningen där.

Peetro Seppälä har helt klart kvaliteter. Det framkom redan i förra matchen, men blev allt tydligare i denna. Det kan dock bli tråkigt om folk fortsätter att jämföra honom med Rissanen för han är verkligen mycket mer av en tvåvägsback än vad Rissanen var.

Brynäs hade många avslut utifrån, rent av väldigt långt utifrån. Det var inte många av dessa som kändes speciellt farliga.

Brynäs var dock bättre överlag i matchen och rättvisan i att Örebro vann går så klart att ifrågasätta.

Ett fall framåt för Örebro ändå spelmässigt och som tur är återstår många matcher på försäsongen.