Jag utgår från informations om står på vår egen truppsida här: Truppen 2026/27

Visuellt blir kontraktssituation såhär innan vi går igenom lagsituationen:

Tabell 1. Kontraktsläget just nu

Förstakedjan:	Ledig – Ledig – Patrik Karlkvist
Första backpar:	Linus Arnesson – David Quenneville
Andrakedjan:	Sampo Ranta – Sean Malone – Ledig
Andra backpar:	Filip Berglund – Ledig
Tredjekedjan:	Egor Polin – Milton Oscarsson – Noah Steen
Tredje backpar:	Gustav Backström – Ledig
Fjärdekedjan:	William Wikman – Christopher Mastomäki – Glenn Gustafsson
Extra backar:	Ledig – Ledig
Extra forwards:	Liam Danielsson

Jag döpte om ”Fjärde backpar” till ”Extra backar” så att ingen sätter kaffet i halsen och tror att Örebro ska spela med så många backar.

Målvaktssidan

Enroth har varit bra. Inget snack om det. Hans lägsta nivå är måhända inte lika hög som den varit innan, men den är fortfarande acceptabel.

Arntzen har varit också varit bra. Jag vet att det finns de som inte håller med om det, men faktum är att sett till förväntade insläppta mål så har han gjort det bättre än Enroth hittills: 1.,82 vs 1,22. Det är alltså 0,6 mål fler räddade, vilket inte är mycket utan snarare skulle jag säga att de är totalt sett väldigt jämbördiga.

Och tyvärr, ålder är en faktor. Även om Enroth är en extrem idrottsman på många sätt och vis, kroppar slits och inte minst, han är en väldigt välbetald spelare idag. Jag säger inte att han inte är värd pengarna, det är han idag, men laget har en budget att röra sig med och det finns nog anledning att tro att Enroth fortfarande vill ha väldigt bra betalt.

Med Hermin Liv som också har utgående kontrakt och gör succé i HockeyAllsvenska Almtuna är det svårt att se något annat än att Liv är ämnad för den andra målvaktsplatsen … Om han inte väljer att kliva över till Nordamerika nästa säsong. Det är nog inte alls omöjligt att han gör det. I och med att han har utgående kontrakt skulle han också kunna gå till en annan klubb, och vad skulle inte HV71 ge för att få honom med deras dysfunktionella målvaktssituation?

Bild 1. Jämförelse mellan Jhonas Enroth och Jonas Arntzen. Från hockeysiffror.se

Backarna

Följande backar har kontrakt och behöver inte diskuteras närmare i min mening: Linus Arnesson, Gustav Backström och Filip Berglund.

David Quenneville ryktas klar, men är inte presenterad. Jag vet inte vad som skulle kunna tänkas förhindra att han blir kvar i Örebro när han spelar sitt livs hockey här och verkar minst sagt stormtrivas bredvid Linus Arnesson som nyligen förlängt och samtidigt har han kompisen Karlkvist kvar här också.

Luke Martin värvades sent när det visade sig att Edmonton Oilers ville skriva kontrat med Atro Leppänen för att sedan bara stoppa ner honom i AHL, Han verkar gjort det bra i AHL, men NHL-chansen verkar inte speciellt nära ändå. Det fanns frågetecken för Martins defensiv och hans rörlighet inför säsongen och de farhågorna besannades. Hans rörlighet i defensiv zon var närmast katastrofal. Två pausfinter och han hade två meters lucka till närmaste spelare. Det har blivit klart bättre, men om det är bra går att diskutera. Offensivt har han däremot levererat på en klart godkänd nivå. Nio poäng på 24 matcher är inte fy skam för en spelare från finska Liiga. Han har varit väldigt skottvillig från sin backposition också, men det hade varit bra om han ställde in siktet lite grann. Jag tror inte Martin blir kvar enbart baserat på hans bristande defensiv, men jag skulle inte utesluta det helt om det visar sig svårt att hitta någon som är klart bättre. Örebro har ett gäng med backplatser att fylla upp och så usel är inte Martin att han inte kan ta en roll i ett tredje backpar bredvid Backström.

Bild 2. Jämförelse mellan Quenneville och Martin.

Peetro Seppälä kom in och gjorde en bra säsong föregående säsong, men har mattats av betänkligt denna säsong. Chansen att han blir kvar är nog minimal. I sina bästa stunder en bra, spelande back, men gör för många misstag tyvärr.

Juuso Vainio kom in som en riktigt frisk fläkt och bidrag verkligen till att stabilisera upp laget, men jag tycker han försvunnit i mängden desto längre det lidit och det är kanske inte så konstigt egentligen. Han är ingen flashig back och han stod ut i en stund när det behövdes just en sådan. När sedan Filip Berglund kom tillbaka så stal han nog mycket av uppmärksamheten, vilket han också förtjänade. Vainio kan spela pucken på ett bra sätt, men hans bidrag utöver defensiv stabilitet är väldigt få.

Niklas Nilsson har varit en favorit hos Niklas Eriksson, men likt Vainio är han ganska begränsad offensivt. Defensivt gör han jobbet. Han är rörlig och kan slå bra pass i egen zon, men på offensiv planhalva händer det inte så mycket. Det som talar för honom är att han är en lokal produkt och att man tror att han kan ta ytterligare kliv nästa säsong. Vainio kommer att vara samma spelare nästa säsong.

Då finns även Theodor Hallquisth på tillväxt och som nog kommer att knacka ännu hårdare på dörren.

Bild 3. Jämförelse mellan Seppälä, Vainio och Nilsson.

Utöver dessa sägs det att Löwdahl har lyckats locka hem Robin Salo. Han behöver ingen närmare presentation.

Bild 4. Robin Salo

Forwards

Följande spelare har kontrakt och jag ser ingen anledning att behandla dem: Ranta, Steen, Danielsson, Wikman, Polin, Oscarsson, Mastomäki, Gustafsson och Karlkvist.

Vi börjar med de spelare som har kontrakt eller lån, men som är värda att fundera över deras framtid.

Sean Malone har varit en stor besvikelse tyvärr. På pappret såg det mesta helt rätt ut. Jag var närmast lyrisk faktiskt över värvningen och fick goda referenser från Schweiz, men han har inte alls kunnat anpassa sig till spelet i Sverige. Det ser bättre ut idag, men han är fortfarande inte den andracenter som han skulle vara. Han har kontrakt en säsong till. Jag vet att han försöker och försöker och försöker att få det att stämma. Som person och spelare i gruppen verkar han fungera jättebra, men i spelet på isen känns han fortfarande lite som att han spelar efter en annan spelplan (playbook) än resten av laget tyvärr.  Chansen att Malone spelar även nästa säsong i Örebro ser jag som minimal om inget rakt upp och ner magiskt händer och allt faller på plats mot slutet av säsongen.

Melvin Fernström är på lån från Penguins. Hans vanliga kontrakt med Örebro går ut efter säsongen. Lånet är över säsongen. Att Fernström haft det tungt denna säsong har knappast undgått någon. Han inledning var rent ut sagt bedrövlig. Han såg helt vilsen ut och var inte del av spelet. Den biten har blivit väldigt mycket bättre, men han är fortfarande inte uppe vid samma nivå som föregående säsong. Det finns uppenbarligen mycket mer att få ut av honom, han är ung och egen produkt. Det troliga är väl att lånet förlängs om inte Penguins anser något annat. Kanske tänker de att det vore bra för honom att komma över till Nordamerikan och AHL. Ett bra training camp nästa höst och vem vet?

Teemu Turunen har haft en väldigt skadedrabbad säsong. Det är verkligen svårt att utvärdera honom. Han jobbar och sliter som bara den, men han får det inte att lossna. Om det beror på skador vet jag inte, men något klaffar inte. Den höga arbetsnivån och inställningen får mig ändå att tro att man kommer att ge honom chansen nästa säsong också.

Bild 5. Jämförelse mellan Malone, Turunen och Fernström

Vi kollar sedan på de som har utgående kontrakt.

Kalle Kossila har utgående, men sägs vara mer eller mindre överens om en förlängning. Jag tror inte att han har så många andra erbjudanden från andra klubbar som är mer lockande.

Patrik Puistola har utgående kontrakt och det finns lösa rykten om att han är på väg bort, men hans andra säsong har än så länge inte levt upp till förväntningarna efter de succéartade första säsongen i Örebro. Han är fortfarande jättestark på pucken och hal som en ål för försvararna. Han vänder på en femöring, men hans förtroende i sitt eget skott är sargat. Jag kan bara anta att klubben vill ha kvar honom, men det finns säkert en hög risk att Schweiz också vill det. NHL har jag lite svårt att tro med tanke på hur han tappat en del av den dominans som man såg förra säsongen. Han är också relativt liten i storleken, även om han verkar vara väldigt stark. Kossilas skada har också satt honom i en konstig situation där han får spela center ibland.

Bild 6. Kossila och Puistola

Svante Sjödin har varit en nyckelspelare för Västerås i HockeyAllsvenskan. När han försvann så föll laget bokstavligen ihop. Sjödin är ingen stor producent av poäng, men han är en pålitlig center som verkar göra andra runtomkring honom bättre. När han kallades tillbaka hade en lite kämpig första match, men han växte snabbt in i det och i kedja med Polin och Steen var till och med bra. Han har inte spelat tillräckligt i SHL så diagrammet nedan är från HockeyAllsvenskan.

En intressanta tanke är att Örebro chansar lite och skeppar iväg Malone och väljer att ge Sjödin chansen i SHL som tredjecenter, bakom Oscarsson och Kossila. Sjödin har fortsatt att ta kliv och utvecklas. Han är en ganska komplett spelare, men frågan är väl om han är tillräckligt bra för SHL bara. I en undanskymd roll där han får spela på sina styrkor så vill jag ändå tro det.

Det finns ett konkret rykte om spelare på väg in och det är Arvid Degerstedt som blommat ut i Mora. Hans produktion denna säsong är en avvikelse, men kanske har han äntligen hittat sitt spel. Jag är lite skeptisk till en 26-åring som plötsligt producerar dubbelt så många poäng som han gjort innan, samtidigt verkar han vara en spelare som man kan stoppa in lite varsomhelst.

Bild 7. Sjödin och Degerstedt

Hugo Orrsten är tyvärr inte längre Örebros spelare, men döma av hans spindeldiagram från hockeysiffror.se så får han nog gärna bli det igen. Killen verkar satt ett rejält avtryck i Vimmerby. Jag tyckte Mora gav upp på honom väldigt snabbt, men de var å andra sidan i något av ett krisläge. Får han målproduktionen att lossna också, prata med pappa kanske, så kommer han att fylla ut resten av det där diagrammet.

Bild 8. Hugo Orrsten

Vad blir det av detta då

Jag försöker att vara realistisk nu och inte drömma för mycket. Med ovan resonemang skulle vi landa i en uppställning som ser ut något som nedan. Kossila och Quenneville tror jag förlänger.

Det stora frågetecknet som jag ser det är om Patrik Puistola blir kvar eller inte. Puistola är en spelare för förstakedjan och ersätts inte enkelt.

Klubben hittar en överenskommelse med Malone som lämnar. Oscarsson befordras till andracenter.

Degerstedt känns som en lite ljummen värvning som jag inte riktigt ser var han ska in egentligen, men jag har satt honom som tredjecenter, men samtidigt hade man gärna satt Sjödin där.

Nilsson och Sjödin får förlängt för att vara på tillväxt.

Atro Leppänens vara eller inte vara är också ett stort frågetecken. Skulle han inte få något kontrakt i Nordamerika är han Örebros spelare, men samtidigt kommer han nog ha en del intresse från Schweiz han med.

Klubben hittar en överenskommelse med Malone som lämnar. Oscarsson befordras till andracenter.

Skulle Herman Liv välja att sticka över Atlanten är det väl inget som säger att Enroth inte blir kvar, men han får nog vara beredd på att ta en lönesänkning i så fall. Örebros budget spricker annars.

Tabell 2. Hyfsat realistisk uppställning

	Ledig/Patrik Puistola – Kalle Kossila – Patrik Karlkvist
Första backpar:	Linus Arnesson – David Quenneville
Andrakedjan:	Sampo Ranta – Milton Oscarsson – Turunen
Andra backpar:	Filip Berglund – Robin Salo
Tredjekedjan:	Egor Polin – Degerstedt – Noah Steen
Tredje backpar:	Gustav Backström – Luke Martin/Atro Leppänen
Fjärdekedjan:	William Wikman – Christopher Mastomäki – Glenn Gustafsson
Extra backar:	Niklas Nilsson – Theodor Hallquisth
Extra forward:	Svante Sjödin, Melvin Fernström, Liam Danielsson
Målvakter:	Jonas Arntzen, Herman Liv

Färgkoder: Orange: Trolig, Röd: Osäker

Fernström hamnar tyvärr lite i kläm i denna situation för som jag ser det har Polin och Steen gjort det bättre. Är större hot, spelar med fart, teknik och frenesi, och har producerat bättre inte minst. Penguins kommer nog inte vara nöjda med det dock. De vill nog att han ska spela.

Jag inser helt och hållet att det nog inte är den tillspetsning som många drömmer om, men Örebros ekonomi är inte superstark. Den är inte jättesvag heller, men de fick lasta på ganska bra för att behålla Quenneville, vilket var till hundra procent rätt beslut. Enroth kommer att frigöra en del pengar, men i stort sett allt det landar hos Robin Salo.

Arvid Degerstedt kommer inte att lyfta någon monsterlön. Eventuellt kanske han spelar mellan Turunen och Ranta rent av och Oscarsson fortsätter mellan Steen och Polin. De hade ju ändå

En sak är i alla fall säker ”fjärdekedjan”, citattecknen får jobba hårt där, är intakt och kommer att vara det under lång tid framåt. Och varför skulle den inte vara det?