Statistik: Femton matcher spelade – hur slutar SHL?

Statistik: Femton matcher spelade – hur slutar SHL?

Nu är femton matcher avklarade och man kan säga att tabellen har satt sig lite grann. Det är dags att analysera hur lagen har presterat och vad vi kan förvänta oss längre fram. Tabellen som den såg ut innan förra matchen var uppdelad i två läger med en grupp i botten och en i toppen, men efter matchen i lördags har det blivit lite mer av en tydlig ”stege” uppåt.

Jag har sammanställt all möjlig statistik i bilden som jag tänkte gå igenom lag för lag. Det finns utan tvekan lag som mer eller mindre går på moln just nu och samtidigt lag som inte får spelet att stämma. Med över två tredjedelar kvar av säsongen kommer det att hända saker. Det vågar jag påstå utan att vara det minsta kontroversiell.

Alla siffror är hämtade från SHL:s egna statistikdatabas så det borde inte vara några svårigheter att verifiera dessa. De siffror jag tagit med i tabellen är följande: Mål (G), Insläppta (GA), Målskillnad (+/-), Poäng (POINTS), Powerplay (PP%), Penaltykill (PK%), Summa Powerplay Penaltykill (PP+PK), Corsi (C%), Fenwick (F%), Skottprocent 5v5 (S%), Räddningsprocent 5v5 (SV%) och summan av dessa: PDO (PDO).

Varför just dessa parametrar?

  • Mål framåt och bakåt är tydliga enkla siffror och plus-minus är summan av dessa.
  • Antal poäng är av intresse då två lag kan ha väldigt snarlik produktion framåt och insläppta bakåt, men det kan fortfarande skilja många poäng. En del lag har en den tendens att vinna jämna täta matcher och sedan förlora stort, medan andra gör tvärtom.
  • Powerplay står för cirka 20-25% av alla mål ett lag gör. Det är med andra ord viktigt att ha ett fungerande powerplay, och då givetvis även ett bra penalty kill.
  • Corsi och Fenwick är helt enkelt mått på hur mycket chanser ett lag genererar i spelet fem mot fem i relation till motståndarna. Över 50% innebär att man skapar mer än de man möter gör.
  • Sedan kommer skotteffektivitet och räddningsprocent 5v5 och summan av dem: PDO. Ett lag i god form har en tendens att ligga en bit över 100% PDO medan det motsatta kan sägas om lag med dålig form. Samtidigt kan en het målvakt kompensera för ett dåligt skytte och vice versa för att dra ett lag upp mot medel.

Utöver detta kommer jag att gå in en del på game score för att utvärdera spelarna i laget. Jag har inte sett varenda match som spelats i SHL, men jag har sett många matcher och jag baserar mitt tyckande på siffror och fakta. Ögontest är jag ingen supporter av så om jag skriver negativt om någon som ni gillar för de ”alltid ger allt” är det för att de producerar för dåligt.

Utan att dra ut på det något mer kommer här lagen i tabellordning:

1. Luleå

Luleå började lite halvknackigt, men har ryckt upp sig och leder just nu SHL. Luleås powerplay har levererat helt OK, men när det kommer till att döda utvisningar är de fenomenala. Deras spel är dock inte något som dominerar matcher utan de skapar i snitt mindre än motståndarna. De har ett bra skytte som hjälpt laget för målvaktsspelet har varit godkänt på sin höjd. Jag tror inte att Luleå kommer att vinna serien, men de kommer säkert att vara med och slåss om en av direktplatserna till kvartsfinalerna.

Luleå har tre spelare som verkligen levererar just nu i form av Jack Connolly, Austin Farley och Petter Emanuelsson. Sedan finns det någon form av andralina (i game score räknat) med Johan Harju, Karl Fabricius och Emil Larsson, men övriga spelare har inte riktigt levererat.

Jag vet att man är lyriska över Erik Gustafsson i Luleå och han är utan tvekan en ledare på isen, men poängmässigt är det rätt skralt. I rena siffror verkar Daniel Sondell, Pontus Själin och Oscar Engsund ha en större effekt på isen. Övriga får slåss om den speltid som blir över.

Om förstalinan skulle börja tappa form eller boxplay börjar läcka kan det bli jobbigt för dem.

2. Frölunda

Om Luleå hade ett riktigt bra penalty kill har Frölunda ett riktigt bra powerplay, men de kan krydda det med ett mer än godkänt penalty kill. Likt Luleå har de som lag svårt att skapa mer än vad motståndarna gör och de kan tacka ett starkt målvaktsspel för ett antal poäng.

Samma sak kan man nog säga om Ryan Lasch som är en väldigt stor del av Frölundas offensiv. Joel Lundqivst, Patrik Carlsson och Pathrik Westerholm har alla levererat bra siffror, men bakom dem är det nästan bara Samuel Fagemo som sticker ut positivt. Det är väldigt tunt helt enkelt. Backsidan däremot är jämn och stabil. Ingen back faller igenom, men det är inte heller någon som riktigt står ut som den självklara förstabacken.

Skulle Lasch bli skadad eller målvaktsspelet börja falla ihop riskerar Frölunda att hamna i en mycket jobbig sits. Frölunda borde rimligtvis tappa mark i tabellen, men om Lasch är frisk och målvakterna fortsätter hålla tätt kan de ligga med i toppen fortfarande.

3. Djurgården

Finns inte så mycket att säga om Djurgården. Det lyser grönt precis överallt och kollar man på individuella spelare kan de ställa upp med tre linor som alla skulle snudd på kunna vara en förstalina i många andra lag. Backsidan är nästan lika överjävligt befolkad där Alexander Urbom är den enda som sticker ut negativt, och då är han inte direkt dålig, bara en back som man sätter långt ner i uppställningen med begränsad speltid.

Djurgården borde vinna serien. De har allt: många bra forwards, många bra backar, bra målvakter, bra powerplay, bra penalty kill, bra Corsi och Fenwick. Allt verkligen.

4. Malmö

Här har vi ett lag som lever på framförallt två saker: grymma målvakter och ett otroligt bra powerplay. Penalty kill är på gränsen till godkänt, men inte mer. Malmö skjuter inte överdrivet bra och saknar spets både bland forwards och backar. Det de har istället är bredd. De har massor med spelare som skulle gå in i en andra/tredjelina hos många lag och desamma gäller på backsidan där det inte finns en ledande back, men det finns gott om backar som levererar på en duglig nivå.

Malmös målvakter däremot levererar på en nästan överjävlig nivå just nu och det är en stor del av varför de ligger där de gör. Malmös Corsi och Fenwick är oroväckande låga och det kommer bli svårt att hålla uppe detta i längden om inte Peter Andersson hittat något magiskt sätt att jobba sig runt att man ständigt skapar mindre än vad motståndarna gör.

Malmö kommer att tappa i tabellen och hur mycket beror på hur länge målvakterna kan stå på huvudet och powerplay fortsätter att levererar onormalt höga siffror. Jag blir inte förvånad om de får spela play-in till våren.

5. Linköping

Ett annat lag som just nu överpresterar. Skillnaden mot Malmö är att Linköping har både väldigt starkt skytte och målvaktsspel just nu, men samtidigt är de sämre på att generera chanser. Linköping har ett fullt godkänt powerplay och penalty kill. Linköping har både en bra spets och ett gott djup bland forwards.

Jag är lite fundersam kring hur nöjda klubben är med Broc Little? Man fick nog hosta upp ett fint kontrakt till honom för man hade konkurrens om hans signatur och än så länge har han väl varit helt OK, men tre mål och fyra assist på tio matcher kan inte vara mer än godkänt väl? Det känns inte riktigt som någon fullträff, men inte heller någon fetbom.

Lukas Bengtsson är den lysande stjärnan på backsidan, men både Anton Karlsson och Eddie Larsson har varit bra. Jag är lite förvånad över hur lite Mattias Bäckman och Chad Billins bidragit med när man kollar på deras game scores. Trodde nog de skulle bidra med mer.

Målvaktsspelet är som sagt lysande, men det måste det vara när man hela tiden hamnar i underläge chansmässigt. Det borde bli play-in för Linköping om de inte hittar ett sätt att jämna ut spelet fem mot fem, men de är på gränsen till top-6 med den spets de ändå besitter.

6. Färjestad

Det enda som inte riktigt klaffar hos Färjestad i dagsläget är penalty kill. I övrigt ser det mesta ut att fungera i spelet fem mot fem och powerplay. Målskyttet och målvaktsspelet är starkt.

Färjestad har både spets och djup bland forwards och backar. Alexander Johansson är den enda bland forwards som producerar som en extraforward och Johan Ivarsson som en extraback. Övriga spelare levererar bra eller bättre än väntat. Martin Johansson hade det tungt, men har lyft sig och bättrat på sina siffror på sistone. Återstår att se om han kan hitta tillbaka till sin forna storform.

Färjestad borde rimligtvis landa top-6 när säsongen är färdigspelad. Kanske rent av top-3. De känns för bra för att missa en direktplats.

7. Växjö

Växjö har gett ineffektiviteten ett ansikte under inledningen av säsongen. De har något så förtvivlat svårt att göra mål. Tack och lov har de visat upp en defensiv som varit inte av denna värld under samma period. Inte ens i powerplay lyckas man göra ordentligt med mål, men penalty kill fungerar mer än godkänt. Då måste man också poängtera att Växjö för sina matcher. De skapar mer än motståndarna och avslutar duktigt, men de gör inte mål.

Tack och lov har de haft ett stabilt målvaktsspel som hållit dem vid liv.

Växjös backuppsättning är väldigt stark och bland forwards finns det både spets och djup. Växjö borde rimligtvis ligga mycket högre i tabellen, men de måste lära sig göra mål. Tittar man lite snabbt på skottstatistiken ser man också att även om Växjö skjuter mycket är andelen avslut i skottsektorn lägre än hos många andra lag. De verkar skjuta från fel ställen.

Växjö borde kunna klättra några placeringar och som det sägs ”en bra offensiv vinner matcher, en bra defensiv vinner mästerskap.” Utan tvekan en sleeper i tabellen.

8. Brynäs.

De har sparkat både sportchef och tränare redan, men jag tror inte att det kommer att göra någon större skillnad. Materialet är inte bättre än såhär. Brynäs har en helt OK spets i två kedjor, men sedan blir det väldigt dystert. Backsidan var inför säsongen en av SHL:s mest intressanta och egentligen är det väl bara Niclas Lundgren som inte riktigt imponerat. Örebro behöver kanske inte sörja att man missade honom.

Brynäs har ett powerplay som på pappret producerat lite mer än godkänt, men penalty kill är direkt uruselt. Varken målskyttet eller målvaktsspelet har varit bra och man skapar mindre än motståndarna i spelet fem mot fem. Oavsett vad man tycker om spelsätt och hur många gånger man ändrar på det, Brynäs ambitioner om att ligga högt i tabellen bör man nog revidera.

Jag tror inte på någon direktplats. De kommer få slåss om en play-in-plats. Om nye tränaren får saker att falla på plats kanske de kan känna sig säkra på det i alla fall. Annars vågar jag inte lova ens det.

9. HV71

HV71 har ett väldigt spännande spel i fem mot fem där de genererar bra med chanser och avslut, men de skjuter från helt fel ställen. De kör verkligen mentaliteten att släng bara iväg pucken mot mål. De skjuter femte mest i serien, men kollar man avslut i skottsektorn är de först på tionde plats. Kvantitet över kvalitet helt enkelt.

Powerplay är snudd på godkänt, men inte riktigt. Penalty kill är godkänt och kanske lite till. Målskyttet och målvaktsspelet är båda direkt underkända. HV71 har ett roligt spel, men det är inte effektivt i någon ände av isen.

Uppställningen är verkligen tripp-trapp-trull också. En tydligt första, andra, tredje och fjärdelina. Ett tydligt första, andra och tredje backpar. Man kan ju tro att det är något positivt, men vad du vill ha är spelare som spelar längre ner i kedjorna som presterar för en högre nivå. Med andra ord är det tveksamt om HV71 kommer gå så långt i slutspelet.

Andra lag har bättre djup och bättre förmåga att hitta avslut nära mål. Play-in, men vet inte om det blir mer än så.

10. Rögle

Målvaktsspelet har varit stabilt och målskyttet är OK, men sett till hur spelarna presterar är det ett väldigt spetsigt lag utan djup. Bristedt, Zaar och Brithén är tre toppspelare, men sedan är det Liss, Matson och Sandin som utgör en tredjekedja och resten är utfyllnad nästan. Då ska det sägas att man har sin bästa center på skadelistan fortfarande, men när han är åter verkar osäkert.

Bland backarna är det Chira, Curran och Jonsson som levererar. Resterande, inklusive Ahnelöv, har inte bidragit mycket till att göra laget mycket bättre. Det är för dålig produktion rakt över där.

Efter en ordentlig kräftgång inledningsvis börjar man nu få lite fart på grejerna,, men det ska nog mycket till att man hamnar så mycket högre upp i tabellen än där man är. Man kommer att vara med och slåss om de sista play-in-platserna, men direktplats är nog utom räckhåll. Powerplay är inte riktigt godkänt och spelet med en man mindre är direkt uselt.

11. Skellefteå

Ojoj, här kan vi snacka om ett lag som inte får till det. De har seriens sämsta powerplay med Emil DjuseOscar Möller och Joakim Lindström i laget. Den ekvationen går bara inte ihop. Här är det systemfel så det bara sjunger om det. Boxplay får även det underkänt. I spelet fem mot fem skapar man mycket och målvaktsspelet är godkänt, men skyttet är under isen.

Jag var skeptisk till att ställa Tommy Samuelsson i båset och än så länge ser jag ingen anledning att omvärdera. Skellefteå skjuter näst mest i serien och har en bra andel från skottsektorn. De borde göra fler mål än de gör. De saknar tyvärr en spelare att komplettera Möller och Lindström. Just nu är de ensamma som spetsspelare och det är ingen hemlighet att de letar efter en center till dem.

Mathis Olimb har inte kunnat ta den rollen, men han har ju aldrig haft en sådan roll tidigare så jag vet inte om det var vad de trodde heller?

Bland backarna har man två tydligt spetsiga backar i FIlip Berglund och Emil Djuse och sedan flertalet backar som slåss om resterande speltid med god utdelning. Målvaktsspelet är helt OK för att inte säga bra.

Skellefteå kommer att ta sig uppåt i tabellen, men de behöver spetsa till sina forwards om det ska bli något roligt slutspel för dem. Det är lite för ensamt i toppen för firma Möller-Lindström.

12. Örebro

Powerplay var rent ut sagt bedrövligt under inledningen, men nu har laget hittat en uppställning som fungerar och även om genomsnittet inte är godkänt så är det mer än godkänt sett till de senaste matcherna. Spelet med en man mindre är dock fortsatt under all kritik. Det håller inte alls. Det måste bli bättre om laget ska ta sig uppåt i tabellen.

I spelet fem mot fem är Örebro klart godkända. De genererar fler chanser än motståndarna, men andelen avslut i skottsektorn hade gärna fått vara några fler andelsmässigt. Det är dock målvaktsspelet från framförallt Kilpeläinen som inte fungerat. De genomklappningar som blivit drar ner siffrorna ordentligt och frågan är om de kan få ordning på det.

Målskyttet är annars OK, men inte mer. Det är ingen överdriven effektivitet, men den är inte direkt usel heller. Bland forwards är det utan några tvivel Aaron Palushaj som leder laget, om nu någon inte redan insett det. Tom Wandells formkurva har gått upp och ner, men han är den spelare som bäst kompletterar honom. Nu har inte Jere Sallinen fått det att stämma den här säsongen så han platsar inte med dessa två egentligen.

Anton Hedman fortsätter annars att sticka ut positivt och tillsammans med Marcus Weinstock hör han hemma högt upp i linorna. Jordan Boucher har tagit tid på sig att anpassa sig, men har spelat upp sig. Det ska bli intressant att se vad han slutar på, men just nu studsar han lite mellan andra och tredjelina.

Viktor Lodin sticker även han ut positivt med ett game score som lämpar sig för uppemot en andrakedja. Kanske dags han får chansen i en mer producerande kedja?

Bland backarna ser det mycket bättre ut och Marcus Björk sticker ut mer positivt än jag trodde han skulle göra efter inledningen. Annars är det solklart att Näkyvä och Ebert är de ledande backarna. De är inte bara backar för ett första backpar utan de är två förstabackar. Det är alltså backar som är absolut toppklass i SHL.

Backström har verkligen kommit in i SHL-spelet och tillsammans med Arnesson gör han det bra. Jonathan Andersson däremot har fallit tillbaka efter det succéartade fjolåret och Rasmus Rissanen är sjundeback. Han är klart sämre än alla andra, men det hade redan mångas ögontest kommit fram till.

Jag tror att Örebro behöver värva in en spetsspelare om det ska bli någon större förändring på slutpositionen i tabellen. Ja och fixa till penalty kill så klart. Det är löjligt dåligt. PDO är under 100 just och med ”positiv” Corsi borde det leda till att man borde kunna klättra lite i tabellen. Man kanske kan passera Brynäs och att man kommer slåss om den sista play-in-platsen med dem, Rögle och kanske HV71. Jag tror inte blir fråga om kval, men jag antar att det inte är helt omöjligt om det skulle visa sig att Palushaj blir långtidsskadad och ingen annan spets kommer in.

Nu är ju detta en Örebro-blogg så det blev lite extra om dem.

13. Timrå

Timrå ligger ungefär där de förväntas. Det enda som riktigt fungerar för dem är målskyttet. Målvaktsspelet är inte godkänt. De blir utspelade fem mot fem och varken powerplay eller penalty kill är speciellt bra. Skulle målskyttet också börja halta då kan det bli ett totalt mörker.

Det finns en ”förstalina” med Filip Hållander, Sebastian Collberg och Henrik Törnqvist, men efter dem är det inte många som producerar mycket tyvärr. Backsidan är snäppet värre med Johannes KinnvallHampus Larsson och Marcus Hardegård som når upp till SHL-nivå i sitt spel, medan övriga inte håller måttet. Det gäller även David Printz som man valde att förlänga med i sista stund.

Jag har svårt att se hur Timrå inte skulle sluta på en av de två sista platserna med det spel de presterar hittills. De har gjort riktiga stormatcher mellan varven och spelar ett frejdigt spel med hög press. Det är rolig hockey när det fungerar, men som det ser ut just nu fungerar den inte tillräckligt ofta. Materialet räcker inte till.

14. Mora

Mora kommer få svårt att undvika lag som det ser ut just nu. Powerplay är inte godkänt, penalty kill är nästan godkänt. Spelet fem mot fem är de snäppet bättre än Timrå, men blir ändå ordentligt utspelade av övriga lag. Precis som i Timrås fall är Målskyttet det enda som riktigt fungerar och målvaktsspelet är under all kritik.

Mora har i dagsläget fyra spelare som levererar bra och det är Spencer AbbottMichael Keränen, Michael Haga och Mathias Bromé. Lite kul att se Michael Haga äntligen hitta spelet i SHL. På backsidan handlar väldigt mycket om Adam Masuhr. Det ser inte fullt så illa ut som hos Timrå, men det är ändå väldigt många backar som producerar alldeles för dåligt.

Även Mora kommer få svårt att undvika kval som det ser ut idag. Det är svårt att se något ljus i mörkret även här.

Sammanfattning

Nedan finns en sammanfattning i tabellform över vilka förändringar vi borde kunna vänta oss. Det är inte fråga om några jätteförändringar, men vissa lag i toppen kommer att tappa mark och några lag kommer att klättra. Precis som det alltid är i SHL.

Rank Lag Ändring
1. Luleå
2. Frölunda
3. Djurgården
4. Malmö
5. Linköping
6. Färjestad
7. Växjö
8. Brynäs
9. HV71
10. Rögle
11. Skellefteå
12. Örebro
13. Timrå
14. Mora

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *