Den här intervjun blev lite försenad på grund av teknikstrul tyvärr. 

Under onsdagen inför seriepremiären fick vi en chans att växla några ord med tränaren för Örebro Hockey Dam, Ulf Gyllander. Han har varit aktiv inom Örebro Hockey Ungdom som tränare för olika flick- och pojklag sedan 2007 ungefär, innan han tog över damlaget 2015 när Nora HC valde att lägga ner sin damverksamhet och Örebro Hockey Ungdom valde att starta upp ett lag istället.

Det var ett lag som bestod av spelare från många olika föreningar runtom regionen, men merparten av spelarna bodde ändå i Örebro då. Första säsongen klarade man sig kvar i division 1, men efter säsongen bestämde sig ett antal tjejer att flytta Leksand för att börja på Hockeygymnasium. Som situationen då såg ut fick klubben ta beslutet att flytta ner till division 2 istället.

Där har man också huserat fram till i våras.

Hur var den första tiden?

 – De första åren i division 2, det var rätt så tufft. Vi tappade väldigt mycket spelare, mycket kompetens i spelarväg. Sedan har det byggts på genom yngre flickor och damspelare som kommit utifrån och sökt sig till oss. Sedan har flickverksamheten i Örebro Hockey Ungdom gått från att ha varit lite på dekis under ett antal år byggts upp till en riktigt bra verksamhet för yngre flick och äldre flick, och där har vi fyllt på ifrån. 

 – Det är också en av anledningarna att Örebro Län hade ett riktigt bra TV-pucksgäng förra året och även så i år. Det är jobbet som vi gjort i Örebro Hockey Ungdom och i andra föreningar också givetvis. 

 – Sedan har snacket varit från Örebro Hockey att de velat ha ett damlag och det har nu realiserats här i våras. 

Hur har gruppen reagerat på det? Att det nu är under Örebro Hockeys flagga?

  – De flesta har reagerat, ”Wow, nu blir det skoj!” Sedan finns det en del tjejer har varit med om det här förut där det kommer en klubb, tar över och lovar en massa saker och det sedan inte blivit så. Så det är lite skepsis från vissa, men än så länge är det oerhört positivt skulle jag säga. 

 – Och sen är det ju så att vi ska driva ett division 1 och ett division 2-lag. Så vi har en tuff höst framför oss. Vi ska spela 20 matcher i division 1 och 16 matcher i division 2 under vintern, och det är matchdagar lördagar och söndagar. Sen tränar vi på Trängen som vi har som hemmabas och vi kommer att spela de allra flesta matcherna där, men vi kommer att göra två matcher i division 2 och fyra matcher i division 1 på Behrn Arena. Det ska bli kul.

 – I grund och botten är det oerhört positivt, och så märker vi att tjejer utifrån ringer och hör av sig och vill komma och träna. Att det är Örebro Hockey har fått tjejer att komma tillbaka till Örebro för att det heter Örebro Hockey, och för att vi ska spela i division 1, som inte hade kommit hit annars.

Serietillhörighet måste spela stor roll för spelarna?

 – Så är det. Vi har fått fyra spelare som spelade i Hällefors förra året, varav tre bor i Örebro, men som pendlat upp till Hällefors för att spela match. Nu kommer de till oss och spelar istället för att det är division 1. De hade inte kommit om hade varit division 2. I grund och botten har vi ett väldigt bra division 2-lag och sedan har vi toppat upp med dem här spelarna. 

Hur är tanken mellan lagen?

 – Det är helt flytande. Prestation är det som avgör. De bästa spelar i division 1. Gör du riktigt bra matcher i division 2 då får du chansen i division 1.

 – Det är precis som den vanliga verksamheten. Vi har seriepremiär nu på lördag [läs: förra lördagen red.anm.], men vi har två spelare som jobbar. Ja, då jobbar dem. De har serviceyrken och kan inte. Då får andra kliva in och ta chansen. 

 – De här tjejerna betalar för att spela hockey. De får inget direkt. Från Örebro Hockey får vi vissa saker som går, men det är ändå en spelaravgift som ska betalas till klubben som vi försöker att lösa. De betalar sin egen utrusning. De får ett matchställ, en hjälm och träningskläder. Ska de ha nya klubbor får de åka och köpa det. 

 – Åldern är från 14 år upp till 33. En del studerar, en del jobbar. De som jobbar serviceyrken jobbar kvällar och helger. Det är ett intresse, lite som du har skrivit tidigare. Man har inte råd att hålla på länge. 

Vad kommer det innebär för unga tjejer i regionen som brinner för ishockey?

 – Det är en jätteviktig grej att regionen, Örebro län, kan inbjuda till ett hockeygymnasium och tjejerna kan stanna. De kan bo hemma och träna på ett seriöst sätt som killarna kan göra idag. Är du riktigt duktig måste det till. Som de här fyra tjejerna för fyra åren som drog till Leksand, och det finns andra tjejer som flyttat till till exempel Linköping för att gå på hockeygymnasium, för det finns inte här. 

Där har Stefan Bengtzén varit väldigt tydlig med att han vill bygga från grunden.

– Så det gäller att behålla dem här. Så att de vill stanna kvar här och de ska ha tillräckligt bra träning och professionellt runtomkring. Då ska man veta att går man ett hockeygymnasium så är det 12-13 träningar i veckan de ska göra. Fysträning, isträning, teknikträning och lagträning. Vi tränar just nu fem gånger i veckan med istid två gånger i veckan. 

Jag har noterat att träningstiderna har blivit lite bättre på senare tid?

 – Helt klart. Redan förra året fick vi bättre tider av Örebro Hockey Ungdom. Där vi fick ett samarbete med äldre flick så vi kunde lösa lite. Med tanke på för tre år sedan var det mellan nio och tio på kvällen som vi tränade. Vi har även fått bra matchtider i år där vi spelar mitt på dagen. 

 – Vi har spelare som bor i Nora, Karlskoga, Hallsberg, Hova och Fellingsbro. De pendlar upp till en timme. Det som har hänt är att Örebro Hockey tog över Örebro Hockey Ungdoms verksamhet. Vi är samma personer, men vi har bytt namn. Vi har fortsatt ett bra samarbetet med Örebro Hockey Ungdom. Att vi spelar division 1-hockey, det gör en jättestor skillnad. 

 – Det är samma konkurrens som killarna vill ha. Man ska slåss om en plats i laget, ingen skillnad där.

Om man tittar på till exempel Färjestad som har jätteambitioner att gå upp, de gick nästan rent förra året, men är ändå inte tillräckligt bra för att gå upp… 

 – Så har de gjort de senaste fyra åren. Det är den skillnaden mellan SDHL och division 1. 

Tittar man sedan på SDHL-lagen är det många klubbar som inte har flickverksamhet inom föreningen utan man värvar ihop ett bra lag, men nu har SDHL gått ut och sagt att man vill begränsa antalet utländska spelare.  Vore det inte viktigare egentligen att se till att klubbarna satsar på en egen verksamhet från botten och upp?

 – Så är det och det är vad man många klubbar försöker bygga upp på många ställen. Man försöker göra det, men det är svårt. Det är svårt att få tjejer att spela hockey. Det finns en begränsad mängd spelare i varje ålderskull och sedan är det det här med träningstider. Många flickor tränar med både äldre och yngre flick och sedan tränar de med sina kill-lag  också. Man kör både och för att få till allting. 

 – Det är det här med att få det underifrån och få tillräckligt bra spelare, och få dem att hamna i de här heta situationerna. 

En chans att verkligen utvecklas?

 – Absolut. erbjuda dem att göra tillräckligt bra träning. 

Ni har inte fått några andra besked om att det är dåligt med isytor i staden?

 – Nej, ingenting. Jag har hört den diskussionen i 8-9 års tid nu. Det är inte bara isträning, utan det handlar om en spontanisåkning. Du ska kunna ta dina grejer, åka ner och köra en lördag eller söndag och bara åka skridskor och ha skoj. 

Det hör man ju annars lite från mindre ställen, som till exempel Guldsmedshyttan, där man kan göra precis det. Det är nästan som att alla har en nyckel till arenan och kan träna om de vill. 

 – Vi slåss ju med konståkningen om istider och de bedriver ju sin alldeles utomordentliga verksamhet och de vill ha istider för sina. Vi vill ju också ha det. Vi vill ha så bra istider som möjligt. 

För de som inte följt damerna innan, men är nyfikna, vad ska vi passa vidare till dem?

– Vi ska utvecklas den här säsongen och vi ska slåss om att bli fyra i den här serien. Det är vår målsättning. Att vinna över vissa lag. Vissa andra lag kommer att bli jättesvårt att vinna över, men vi ska ge alla lag en riktig match. 

Jag vill runda av denna intervju med att tack Ulf för att han tog sig tid och säga att det blir snabbt tydligt när man pratar med honom om att han verkligen brinner för detta och jag får nästan svårt att bryta in ibland med nya frågor. Det är en spännande första säsong som laget går till mötes under Örebro Hockeys fana.