Örebro kommer till spel … Nej, de gjorde faktiskt inte det. Örebro kom inte ut beredda eller på något sätt i rätt mentalt tillstånd till denna match. HV71 tilläts att sätta tonen i inledningen och tog ledningen på det. Inget speciellt märkvärdigt skott som letar sig in, men det skulle visa sig vara väldigt talande för matchen. Örebro vaknar till efter det, till viss del. De spelade upp sig på två tredjedelar av isen, men den sista tredjedelen som är den som avgör om man gör mål eller inte, där fanns inte laget.

Den andra perioden trycker Örebro ner HV71 ordentligt, men de tar inte betalt för det. Inte för fem öre. Ett mål i powerplay blev det, men HV71 vrider tillbaka det med 20 sekunder kvar på perioden.

De numerära överlägena haglade närmast i matchen på det. Örebro spelade långsamt, statiskt och fantasilöst. All heder till HV71 som spelade uppoffrande och gjorde sitt bästa för att försvara sig, men Örebro gjorde det inte speciellt svårt för dem. Örebro hade ETT skott på mål under nästan två minuters spel i fem mot tre. Ett skott träffade mål.

När Örebro ska jaga ikapp i den tredje perioden så blir laget helt nedstängda av HV71. Örebro spelade helt utan självförtroende, vilket man på något vis kan förstå med tanke på tabelläget. Effekten av Galne Gunnar eller tränarnas förmåga att pusha laget lyser med sin frånvaro. Men även utan dem, borde det inte finnas spelare som borde kunna driva på, som kan visa vägen med desperation och fysik?

När HV71 sedan gör ytterligare mål i sitt powerplay, gör mål med trasig klubba och sen en spelvändning efter en riktig ”kompispass” upp till blå, ja då blottades Örebros lägstanivå åter igen.

Niklas Eriksson levererar inte sina vanligaste floskler under presskonferensen, och tur är väl det, men det faktum att laget frekvent hamnar i dessa situationer där spelarna, som Lasse tycker om att säga, åker omkring och håller krampaktigt i klubban med axlarna uppskjutna upp till öronen. Det är väldigt svårt att spela ishockey då. Väldigt svårt.

Jhonas Enroth står utan kontrakt till nästa säsong. Jag vet att det finns folk som skriker efter hans signatur, men när hans lägstanivå sjunkit så betänkligt från tidigare säsonger är jag ingen vurmare. Hans högstanivå må vara extremt hög fortsatt, Skellefteå borta minns vi alla, men matcher som denna raderar ut de insatserna. Statistiskt har Arntzen och Enroth presterar identiskt. Det skiljer små, små decimaler mellan dem. Ska Enroth vara kvar ska han ner på Arntzens lön med andra ord, det tror jag inte han är beredd att göra och då får klubben helt enkelt gå vidare. Betala inte för gamla meriter, de är ingen garanti för framtida. Sikta högre istället om det finns frågetecken kring målvaktsposten. Enroth är ingen frälsare sett över en hel säsong och vi får inte låta oss bländas av enstaka matcher.

Inför matchen skrev jag ihop en kort text till en HV-sida och där nämnde jag att de släppte sju puckar sist, det händer inte igen. Jag hade rätt, men inte på det viset jag hade hoppats.

Jag skrev att jag var rädd att lägstanivån skulle visa sig, jag hade rätt, tyvärr.

Jag skrev också att vid en förlust så kommer HV71 även närmare Linköping och att det förhoppningsvis är dem som de klättrar förbi och inte Örebro i slutändan. Vi får väl hoppas att jag får rätt även där, om nu HV71 tar sig upp förbi strecket.