Det blev ingen Nick Ebert tyvärr, men sett till förutsättningarna borde Örebro ändå haft en bra chans att kunna vinna i Gävle. Brynäs saknade ett helt gäng tongivande spelare och hade två raka förluster.

Den första perioden var också i Örebros tecken där man var spelförande, men Brynäs var täta bakåt och orsakade samtidigt en hel del oreda framför Örebros mål några gånger. Något mål hade det nog kunnat bli allt i första, men målvakterna stod på huvudet och såg till att det var mållöst.

Den andra perioden gick helt i hemmalagets tecken. Örebro gör en riktigt svag period och hade stundvis svårt att ta sig ur egen zon. De lyckas även ta ledningen tidigt i perioden och att det bara blev ett mål får man tacka Jonas Arntzen för. Han gör en riktigt bra match överlag, men för att kunna vinna måste man också göra mål.

Den tredje perioden började svängigt och när Brynäs gör 2-0 känns det som en rejäl uppförsbacke för Örebro. De gör ändå ett försök att jobba sig ikapp, men Brynäs jobbar fortsatt hårt i defensiven och mot slutet av matchen så tar hemmalaget tillbaka spelet och vinner puck alltför enkelt nere i Örebros zon. Örebro såg överlag lite trötta och sega ut.
Jag vet inte om bussresan sög musten ur dem eller vad som hände, men de orkade inte och Brynäs var hetare helt enkelt.

Det är inte många gånger jag känt att Örebro varit sämre än motståndarna i spelet fem mot fem, men det här var en match som gick klart till motståndarna.

Örebro kommer inte riktigt loss i den här matchen. Man skapar farligheter, man kommer nästan in framför kassen, men Brynäs gör en helhjärtad insats defensivt och tar hem alla tre poängen rättvist efter två ganska snygga spelmål medan man nollar Örebro.