Seger mot Leksand, till slut, och nu väntar Skellefteå
Örebro repade sig snabbt efter magplasket mot Brynäs och stod för två riktigt bra perioden mot Leksand. Laget gick fram till 4-0 efter 35 minuter och då kändes det rätt avgjort, i stunden i alla fall.
Det hela började med att Rasmus Rissanen, av alla, tyckte att Patrik Zackrisson såg hungrig ut så han skickade upp honom på läktaren där han i lugn och ro kunde införskaffa en ordentlig mosbricka, om de hade varit i Örebro ligger ju Dejles rätt bra till (oklart vad de har som ens är i närheten av det i Leksand), medan Rissanen enkelt placerade in 1-0 bakom en skymd målvakt.
Spelmässigt var det annars jämt i matchen, men Örebro skapade mest i första. Leksand hade också väldigt bra chanser, men man måste förvalta dem också. Justin Kloos och ovan nämnda korvavnjutare kändes båda heta offensivt.
Innan perioden var slut skulle Örebro utöka till 2-0 efter att Oliver Eklind drivit upp på kanten, hittat Christopher Mastomäki i mitten och sedan som passat tillbaka till Eklind för att lägga pucken i öppen kasse. Ett fint omställningsmål som lagets bästa kedja, sett över de första matcherna, fick göra. Elias Ekström har även han inlett bra, även om han känns lite malplacerad i en gnuggarkedja.
I andra perioden skulle sedan något så magiskt som två powerplay-mål komma för Örebro. Först pricksköt Örebros poängkung Kristian Näkyvä in sitt första mål för säsongen och senare skulle Leo Carlsson hinna först till pucken i hörnet, spela upp till Philip Holm som sedan serverade Emil Larsson i stort sett öppen kasse. Fyra raka mål för Örebro, men Leksand var inte sena att replikera. Ett backskott och styrning av Kloos skulle reducera till 4-1 omgående.
Den tredje perioden blev sedan en lång transportsträcka där Leksand verkligen försökte komma ikapp och frågan skulle bli om Örebro skulle orka stå emot. Det gjorde de, men Leksand skulle hinna reducera två gånger till, båda genom backskott, innan matchen var över.
Med dryga fem minuter kvar blev Rasmus Rissanen utvisad för boarding när han tacklar en spelare som parkerat en meter från sargen, men Örebro tog hand om det. Mot slutet tog Leksand ut målvakten, men utan att kunna utnyttja det övertaget heller.
Örebro tar med sig tre poäng hem och förtjänade det, men det hade varit bra om det inte blivit fullt så spännande i den sista perioden.
Det har varit lite blandade insatser av Örebro hittills på säsongen och det finns ett duktigt sparkapital i kedjan med Rodrigo Abols, Mathias Bromé och Leo Carlsson.
Jag vill lyfta Marcus Hardegård som jag tycker i det tysta börjat SHL-säsongen klart bättre än han spelade under föregående. Mindre kladd och felbeslut överlag. Än så länge håller han Elias Pettersson på bänken mestadels.
Samtidigt har Gustav Backström och Filip Berglund varit två riktigt stabila pjäser längst bak samtidigt som Philip Holm och Kristian Näkyvä varit grymma offensivt inte minst, utan att tumma på defensiven. Rissanen har varit rejält, men lite vårdslös i all ärlighet.
Jani Lajunen, Emil Larsson och William Wikman utgör en solid kedja som är jättejobbiga att möta defensivt, men de känns också farliga offensivt. Wikman har imponerat på mig.
Linus Öberg har haft en tuff start på säsongen och tillsammans med Mathias Bromé är han den som behöver hitta spelet mest av alla. Han har haft bra chanser och söker sig rätt in på mål samtidigt som han sliter och tar bra ansvar i hemjobbet. Det kommer att lossna även för honom.
Petrus Palmu har visat att han håller i SHL genom hårt jobb, bra puckhantering och fint spelsinne. Han tillför en dimension i powerplay inte minst, men ge honom ordentliga passar att klippa till direkt på…
Robert Leino spelar sitt livs hockey tror jag. Inte sett honom bättre.
Båda målvakterna har levererat på en bra nivå.
Det ser helt OK ut tycker jag ändå. Det är lägstanivån som kom fram inte minst mot Brynäs som Örebro behöver jobba med. Nu väntar riktigt tufft motstånd genom Skellefteå på lördag. Det blir en sann värdemätare där laget behöver se upp för de vanliga namnen i form av Jonathan Pudas, Joakim Lindström, Oscar Möller, Jonathan Johnson och Rickard Hugg.
Örebrobekante Max Lindholm verkligen äntligen förstått vad som krävs för att spela i SHL på det. Fyra poäng på de första sex matcherna är inte fy skam.