Ja OK, rubriken är lite retsam, men den är inte helt fel ute. Första perioden bjöd verkligen på Bulan-hockey extraordinaire. Luleå spelade supertajt, disciplinerat och var fruktansvärt effektiva framåt. Två mål på fyra skott är inget annat än otroligt. Luleå straffade Örebro något fruktansvärt hårt. Att Robin Kovacs dessutom assisterade till det andra målet gjorde väl det hela aningen speciellt också.

Örebro hade sina chanser de med och var spelförande större delen av första perioden utan att egentligen skapa så jättemycket. När de farliga chanserna väl kom då stod Joel Lassinantti i vägen. Han visade verkligen varför han är en av SHL:s bästa målvakter. Dominik Furch i andra änden skulle också få chansen att visa upp sig, men det skulle dröja lite längre innan dess.

Den andra perioden började sedan Luleå bäst och när Örebro envisades med att dra på sig utvisningar om vartannat var det svårt att se någon riktig ljusning från läktaren. Lyckligtvis var Dominik Furch sitt vanliga lugna och säkra jag. Det är svårt att bli orolig med honom i målet oavsett hur det ser ut på isen.

Det hela kulminerade när Aaron Irving klev upp och satte en rejäl tackling på Jonas Berglund som fick lämna isen med befarade hjärnskakning. Även Irving fick lämna med matchstraff, men om det verkligen var en huvudtackling tvistar de lärda. Vi får helt enkelt vänta och se om han blir anmäld och vad disciplinnämnden i så fall säger.

Örebro redde ut även den utvisningen, men de var inte färdiga med att ta utvisningar utan det  hann gå en bra bit in i tredje perioden innan de kunde börja spela hockey på riktigt. Luleå försökte verkligen forcera in pucken, men Örebro spelade ett riktigt bra boxplay och fredade området framför målet på ett riktigt bra sätt.

Det dröjde faktiskt inte så långe innan senaste utvisningen var över innan Örebro skulle reducera. Marcus Weinstock, Jonathan Andersson och Linus Öberg lyckades skapa oreda i Luleås zon, bara det en bedrift i sig, men pucken skulle till slut landa framför just Weinstock som fick till något av ett skott som gick i nät till höger om Lassinantti.

Bara minuterna senare fick Örebro chansen i powerplay och då kliver Robin Kovacs in i matchbilden på riktigt och serverar Shane Harper genom slottet och BOOM! Det är kvitterat! Det var för övrigt Linus Öberg som jobbade fram utvisningen genom att bli fälld av Joonas Jalvanti.

Luleå tar time-out och lyckas ta lite kontroll över spelet ett tag, men Örebro försvarar sig helt OK. Spelet böljar på ett likt sätt Bulan-hockey normalt sett inte gör. Ingen av tränarna var nog överdrivet nöjda med spelet i detta läge. Det svängde lite hur som helst fram och tillbaka.

Senare lyckas Mathias Bromé vinna puck långt ner i Luleås zon, bryta in framför mål och får med sig ytterligare en Luleå-utvisning. Igen kliver Robin Kovacs fram genom att rädda kvar pucken i zon, skickar ner till Bromé längs med sargen som kör den patenterade passen in till Ryan Stoa i slottet och han sätter skoningslöst 3-2 via stolpen.

Örebro spelar sedan av matchen med ett tryggt och säkert försvarsspel, medan publiken sjunger och klappar så det skakar i väggarna. Underbar stämning denna kväll, verkligen!

En otroligt härlig hockeymatch på många sätt, men inte utan en del tråkiga inslag. Örebros bortdömda mål är något SHL nog behöver diskutera. Irvings ”huvudtackling” är en annan sak.

Nu väntar match mot Djurgården på lördag. Det blir minst sagt intressant att se hur Örebro tar sig an den uppgiften. Färre utvisningar borde vara hög prioritet kan man tycka.