Att Örebro var favoriter var klart. När de sedan också fick möta ett Leksand som ställde över hela 10 spelare då var det inte en fråga om att kravet var att vinna utan om med hur mycket.

Med det sagt gjorde inte Leksand bort sig eller blev förnedrade på något vis. De hade farligheter och försökte verkligen rucka på Örebro. Örebro var fortsatt lite bättre och hade ett aningen mer kontrollerat spel, men med bara 1-0 med sig in i andra perioden kändes det inte självklart att Örebro skulle vinna detta.

När Mathias Bromé flög iväg längs med sargen och helt sonika åkte runt Janne Juvonen … Hockeygodis! Han hade dessutom fler tillfällen under matchen där han bjöd på små finesser eller rena råspurter. Inte alls förvånad han har flera NHL-klubbar som rycker i honom. Han blir inte enkel att ersätta.

I andra perioden fick Örebro försvarsspelet att stämma bättre. Man lyckades bättre med de snabba passen i egen zon och ut ur zon snabbt trots Leksands många försök att lägga puckarna djupt och jaga. Örebro utökade också ledningen när Robin Salo pricksköt in sitt första mål i den rödvita tröjan. Han fick gott om tid att måtta från blå och med bra skymning från Bromé, han kan verkligen allt, hade inte Juvonen mycket till chans att rädda.

I just det läget kanske inte det mest väntade målet. Ryan Stoa har sedan två nya puckar i nät i sista perioden. Lagom till att slutspelet ska börja. Känns gott. Hans dolda skott förbi flera leksingar såg kanske lite billigt ut, men det var riktigt smart och inte minst med bra precision.

Stoa är en duktig måltjuv, men hans sargspel är verkligen saliverande. Det går inte att flytta på honom och han lyckas på något vis hela tiden hålla klubban på pucken. Han är helt otroligt stark med pucken på väldigt små ytor utmed planket.

Dominik Furch fick hålla en nolla till. Det har inte blivit så många under säsongen trots hans väldigt jämna och stabila spel. Nu är jag ganska säker på att Enroth redan är klar för Örebro, men jag hade gladeligen tagit Furch också i ett par säsonger till.

Bäst ikväll var nog ändå när klacken till ett bra tryck i ”Que sera, sera”, men att skandera hockeymördare för att domaren blåst och pucken sedan ramlar ur famnen på Juvonen var kanske att dra lite för snabba växlar. Det var lite svårt att höra visselpipan där så jag får väl hoppas att det var det som skedde. Att Bromé slår pucken i mål efteråt var nog mest en retstickesak att göra. Han borde hört pipan.

Nu är frågan om man vill möta Växjö eller Malmö på lördag. Det har varit två vunna och två förlorade mot båda lagen. Lite fler insläppta mål mot Malmö. Annars känns det hugget som stucket, men skulle Växjö sakna Brendan Shinnimin tror jag att det gör dem till favoritmotståndet. Han betyder otroligt mycket för dem.

Nu väntar ett ganska otaggat Brynäs på torsdag. Det viktigaste då är att fortsätta den fina trenden och gå in i slutspelet med ett bra självförtroende.