De första tio minuterna var det bara Örebro på isen, men i ishockey är det flest mål som vinner och som vi sett i flertalet matcher innan så lyckas inte Örebro skapa några riktigt heta chanser trots ett stort spelövertag.

Färjestad höll Örebro på utsidan för det mesta och då är snurrande i offensiv zon just bara det, snurr. Efter de tio minuterna tog det roliga slut, om man ska vara krass.

Det är inte så att Örebro var dåliga, tvärtom skulle jag säga. De räckte bara inte till. Färjestad var numret större och det kändes inte som att Örebro riktigt nådde upp.

Det var en tuff match överlag och Färjestad var de som hade svårast att hålla sig på rätt sida om lagen, och de var snabba att påpeka sitt missnöje med utvisningarna för domaren. Örebros powerplay var dock inget att skriva hem om denna match så det spelade i slutändan ingen roll för matchens utgång.

William Wikmans passning till Emil Larsson var så klart en delikatess. En riktig macka.

Jhonas Enroth gör flera räddningar som är helt otroliga denna match. Han visade verkligen att han är på inga vis passé.

Att Färjestad tar alla tre poäng är rättvist och kanske bra för Örebro också. De har kommit undan med att spela mindre bra och ändå inte förlora, eller rent av vinna, och det håller inte i längden.

Nu får vi hoppas att de studsar tillbaka mot Timrå på torsdag.