Livet leker för Örebro Hockey just nu. Man har inlett säsongen på ett strålande sätt och slog precis serietvåan Rögle och tog därmed över deras position i tabellen. Laget har presterat på en hög och ganska jämn nivå genom hela serien även om det funnits enstaka perioder där man spelat sämre har det inte varit ren utskåpning från motståndarna. Något man tyvärr fått se mellan varven tidigare säsonger.

Lukas Pilö som skulle få starta säsongen med A-laget blev skadad i första bytet i första träningsmatchen. Alfred Barklund fick då chansen istället och har gjort det förträffligt. Han spelar stabilt och säkert, och håller huvudet kallt under de byten han får. Hans påverkan på spelet har också varit positivt. Även om han får en något skyddad roll har inte hans spel varit negativt för laget på isen.

Nu har dock Lukas Pilö kommit tillbaka efter att ha värmt upp några matcher med Bofors i Hockeyallsvenskan och han har gjort det med besked. Han har spelat med Jonathan Andersson då Stefan Warg har varit sjuk, och det har resulterat i att Andersson har gått från att varit nästan sämst i laget till en av de bästa backarna under dessa två matcher.

Stefan Warg har haft det motigt hittills på säsongen och att han sitter på ett treårskontrakt med nästan två år kvar är problematiskt för klubben för just nu borde han vara utanför laget. Även om man av någon anledning skulle vilja matcha in Pilö försiktigt blir det fortfarande inte mycket istid kvar till Warg om man inte ska sätta Alfred Barklund i frysboxen, vilket vore helt oförtjänt och dumt på lång sikt.

Givetvis skulle man kunna kolla på Gustav Backström och Aaron Irving och ta från deras speltid, men ingen av dem har spelat sämre än Warg. De gör misstag de med, det kan verkligen ingen förneka, men de har ändå ett nettoplus i sina aktioner. Warg kan inte visa upp det på samma sätt.

Jag kommer att lämna Kristian Näkyvä och Rasmus Rissanen i stort sett helt utanför denna text. De är så sjukt bra att det behöver inte diskuteras närmare i relation till de andra backarna.

Boxplay

I boxplay är Gustav Backström kung just nu. Han är bästa back sett till tid mellan insläppta mål. Aaron Irving spelar mer begränsat redan i den spelformen och är lite sämre än Warg där. Nu tar Örebro för mycket utvisningar, men det är ändå inte så stor del av matchen som man befinner sig i denna spelform så att gå på enbart detta känner jag inte skulle ge Warg någon given plats i uppställningen utöver att vara extraback.

Spelare	+	–	+/-	SHTOI/GP	TOI/-
Gustav Backström	0	2	−2	2:11	10:11
Kristian Näkyvä	2	3	−1	2:46	9:40
Rasmus Rissanen	2	3	−1	2:44	9:36
Stefan Warg	0	3	−3	2:30	7:29
Aaron Irving	0	2	−2	1:13	5:39
Jonathan Andersson	0	3	−3	1:09	4:01
Lukas Pilö	0	0	0	0:05	0:16

Tabell 1. Boxplay

Powerplay

Varken Backström eller Warg spelar powerplay medan Irving spelar en del i PP2-uppställningen. Han har inte riktigt fått till det där dock. Det är svårt att se hur detta skulle motivera att spela Warg över någon av de andra två.

Fem mot fem

Den mesta tiden av matchen spenderas i fem mot fem. Det gäller även Örebro trots att det kanske inte känns så alla gånger. Dessa siffror motiverar alltmer för varför man inte skulle byta ut varken Backström eller Irving mot Warg. Jonathan Andersson kanske snarare är någon man ska kolla på då om man bara tittar på siffrorna, men det känns snarare som att Andersson varit hämmad av Warg.

Wargs offensiva delaktighet och produktion är helt enkelt alldeles för dålig samtidigt som hans defensiva spel faktiskt inte imponerar. Det skjuts mest mot eget mål när Warg är på isen och det skjuts minst mot motståndarnas mål när han är på isen. Han har svårast av alla att ta sig ur egen zon helt enkelt och jag har svårt att hitta några starka, förlåtande faktorer som skulle tala till hans fördel här.

Han är faktiskt +3. Det ska man inte sticka under stolen med och med det slår han Backström (+2) och Irving (-2) på fingrarna. Han har bara varit inne på fem mål bakåt i spelet fem mot fem, men också bara 8 mål framåt. Hans personliga PDO ligger på 104,65, vilket kanske antyder att han överpresterar och att dessa +3 inte är något som kommer att hålla i sig. Att han har tokdålig Corsi och hög PDO är verkligen ingen bra kombination med tanke på att det redan nu går mindre bra för honom.

Spelare	CA60	CF60	CF%	Relativ Corsi	Matcher
Näkyvä Kristian	35,9	45,9	56,11 %	7,38	14
Pilö Lukas	51,43	66,43	56,36 %	5,68	3
Rissanen Rasmus	40,37	47,28	53,94 %	4,22	14
Irving Aaron	48,31	49,54	50,63 %	−0,57	14
Backström Gustav	49,24	49,57	50,17 %	−1,21	14
Barklund Alfred	48,98	55,1	52,94 %	−1,28	8
Andersson Jonathan	50,59	46,02	47,63 %	−5,37	14
Warg Stefan	51,53	43,41	45,72 %	−8,15	12

Tabell 2. Corsi

Nu är det bara två matcher, men detta är vad Andersson presterat när han haft Pilö som partner istället. Han har som sagt gått från nästan sämst till bäst med en ny partner. Att då byta ut Pilö eller Andersson mot Warg vore inte att göra backsidan bättre.

Spelare	CA60	CF60	CF%	Relativ Corsi	Matcher
Andersson Jonathan	49,71	68,57	57,97%	16,3	2
Pilö Lukas	51,43	66,43	56,36%	11,47	2

Tabell 3. Corsi för Jonathan Andersson och Lukas Pilö i par

Tacklingar, ledarskap och saker man inte kan ta på

Wargs fysiska spel då? Man behöver vara stark och man behöver kunna vara fysisk i ishockey, men om man har pucken och ser till att pucken är i offensiv zon istället, vilket Andersson, Backström, Irving, Barklund och Pilö gör bättre, är det svårt att riktigt se varför man ska behöva tackla motståndaren så mycket. Det är något man gör för att vinna pucken i regel. Man kan tacklas offensivt också, men det är något som forwards gör i största mån, inte backar.

Dessutom tacklar Warg (17) inte speciellt mycket mer än vad Rissanen (14), Näkyvä (14), Andersson (13) eller Backström (12) gör enligt statistiken.

Hans ledaregenskaper då? Ja, det är något som jag faktiskt tycker skulle saknas. Warg är en ledare och han gör troligen sina medspelare bättre genom sin närvaro i omklädningsrummet, men just nu är han en för dålig hockeyspelare för att väga upp det.

Warg har sämst relativ Corsi av backarna (hur man presterar jämfört med övriga laget) och lägst CF60 (skott mot motståndarnas mål). Näst sämst är hans backpartner Jonathan Andersson, men han lyfte rejält direkt han inte behövde spela med Warg. Det tar emot att säga det, men jag kan inte se varför man skulle ställa Warg på isen idag. Hans sköna karaktär och publikcharmande tacklingar är inte tillräckligt för att täcka upp för hans brister i offensiven som just nu är väldigt tydliga och drar ned hans backpartner och i förlängningen övriga laget.

Man måste ha bitar av både defensiv och offensiv i dagens hockey, man klarar sig inte bara med en av dessa.

Så vad gör man med en spelare som man har två år kvar på kontraktet, men inte håller för SHL? Letar ny klubbadress antar jag? Kanske inte nu på en gång, men efter säsongen bör man verkligen fundera på det om denna utveckling fortsätter. Han hänger inte med övriga spelare. Just nu känns det dessutom som att vi har duktiga juniorbackar som kan kliva in någon enstaka match och göra det bra (exempelvis Erik Norén).

Siffrorna är hämtade från SHL.se och betterthanamonkey.com